”Bromsen” blir kvar och inkomstklyftan ökar

Den s.k. bromsen i pensionssystemet kommer inte att tas bort. Partierna som står bakom pensionssystemet är eniga om att bromsen ska vara kvar. Det innebär att inkomstklyftan mellan pensionärer och löntagare ökar, liksom olikheten i beskattning. Landets pensionärsorganisationer är mycket kritiska.

Bromsen ska se till att pensionssystemet inte går back. Två gånger, 2010 och 2011, har bromsen slagit till och en tredje gång kommer 2014. Det innebär att inkomstpensionen sänks för pensionärerna samtidigt som löntagarnas intjänade pensionsrätter också sänks.

Detta gör att pensionärerna har svårt att i förväg veta hur deras inkomster kommer att utvecklas. Dessutom underminerar ryckigheten trovärdigheten i systemet. DN har pratat med ledamöterna i pensionsgruppen – Socialdemokraterna och allianspartierna – som står bakom pensionssystemet. De säger alla att bromsens vara eller inte vara över huvud taget inte diskuteras i gruppen. Vilket innebär att den kommer att vara kvar.

Samtidigt höjs lönerna med cirka 3 procent och ett 5:e jobbskatteavdrag införs. Det betyder att skatteorättvisan ökar ytterligare. Pensionärer betalar nämligen mer i skatt än förvärvsarbetande vid samma inkomst.

Inspektionens åtgärdsförslag för bättre äldreomsorg

För att vården och omsorgen ska bedrivas med patientsäkerhet,
kontinuitet och kvalitet rekommenderar Inspektionen för vård och omsorg, IVO, vårdgivare och huvudmän att fortsätta utvecklingen och planeringen både i samverkan och i den egna verksamheten genom att:

¤ Bättre samordna resurserna med ett helhetsperspektiv på den äldre, inte minst
med avseende på rehabilitering
¤ Alla aktörer bidrar till fungerande vårdkedjor för in- och utskrivning från
sjukhus
¤ Öka den äldres delaktighet och därmed ta hänsyn till hans eller hennes
rättigheter – den äldre ska bland annat få information men också tydliga beslut
som i förekommande fall går att överklaga
¤ Ge en mer individuellt utformad vård och omsorg utifrån den äldres behov av
trygghet och meningsfullhet
¤ Skapa en fysisk miljö som garanterar den äldres integritet och trivsel samt
förhindrar smittspridning
¤ Bedriva ett aktivt systematiskt kvalitetsarbete som blir en naturlig del av
personalens arbete
¤ Arbetet organiseras så att personalkontinuitet uppnås, och att det finns
kompetens som tillgodoser den äldres behov av vård och omsorg
¤ Ge personalen förutsättningar att utföra sina arbetsuppgifter

IVO bedömer även att bestämmelserna om vårdplanering behöver ses över. Vidare konstateras att alltför få anställda känner till lagskyldigheten att anmäla missförhållanden enligt Lex Sarah.

Läs rapporten här

Växande behov av äldreomsorg

En av de stora utmaningarna för politikerna är att ordna en bra äldreomsorg när vi blir allt fler äldre och andelen förvärvsarbetande minskar.

Under senare år har man i kommunerna redan börjat hantera detta – och man har gjort det genom att sänka kvalitén och minska valfriheten. Biståndsbedömningen har blivit allt hårdare i många kommuner. Enligt Socialstyrelsens statistik var andelen som fick plats i ett äldreboende 14 % 2012 – att jämföra med 28 % 1980. Alltså en halvering.  Andelen hemtjänst har  ökat det senaste årtiondet.

Läs mera här

Inlägg inför valåret 2014

Rolf Rydén tar i en insändare i DN 18 nov upp behandlingen av pensionärerna när det gäller ekonomin jämfört med andra grupper.

Han skriver bl.a. att det finns ca 2 miljoner pensionärer som enligt Pensionsmyndigheten har omkring 11.500 kr per månad i pension.

”TCO:s ordförande påpekade nyligen i TV att mindre än 15.000 kr är det få som klarar sig på. Jo, vi pensionärer måste.”

Rydén vill att pensionärer ska förena sig och kräva rättvis beskattning och samma inkomstökning som medelinkomsttagaren får, d.v.s. ca 1.000 kr mer i månaden.

”Det är val nästa år. Kräv en pension ni kan leva av och unna er en dräglig tillvaro.”

TV-reportage om hopplösa förpackningar

Det är mycket vanligt att förpackningar har en alltför liten text som är mycket svårläst eller ibland oläsbar. Detta är ett problem inte bara för äldre eller personer med nedsatt syn. Dessutom är det faktiskt ett lagbrott. Till detta kommer att många förpackningar är svåra att öppna. Hur tänker egentligen fabrikanterna?

Här en länk till ett 6 minuters TV-reportage i Öppna Kanalen Stockholm, producerat av MP:s TV-redaktion i samarbete med gröna seniorer i stockholmsregionen.
http://www.youtube.com/watch?v=e5fIl1SBYCkFörpackn burk Findus 11 fr Gr Se hems 13

Boverket föreslår marknadshyror – även på bristorter

Statliga Boverket har kommit med en rapport där man förespråkar marknadshyror. Det är samma myndighet som tidigare föreslog statsbidrag för att lägga ner fungerande äldreboenden och ersätta dem med s.k. trygghetsboenden (som inte ger någon extra trygghet jämfört med vanliga lägenheter).

Eftersom orter med bostadsbrist inte är undantagna kan förslaget om marknadshyror få svåra konsekvenser för många hyresgäster – om det blir verklighet. Inte minst pensionärer, som har betydligt lägre inkomster än förvärvsarbetande, skulle riskera att få flytta.

Boverkets förslag har inte mötts med någon större entusiasm bland de politiska partierna.  Centerpartiet välkomnar dock rapporten. Det gör fastighetsägarna också – som väntat.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/partierna-sagar-boverkets-forslag_8722928.svd

Kritik mot alliansens äldrepolitik i Stockholm

I Stockholm fortsätter alliansen att realt minska anslagen till äldreomsorgen. Miljöpartiet har i kommunstyrelsen lagt följande text apropå utvecklingen när det gäller möjligheterna att få plats på  äldreboenden. Situationen är förmodligen likartad i många andra kommuner.

”Biståndsbedömningen är idag för hård när det gäller att få plats i servicehus och vård- och omsorgsboenden.

Enligt socialtjänstlagens principer ska äldre kunna ha en vardag som så länge som möjligt är begriplig, hanterbar och meningsfull. Ofta behöver de då vård och stöd. Idag bor de äldre hemma allt längre med allt mer omfattande behov av hemtjänsttimmar och återkommande sjukhusbesök.

Att en äldre person bor kvar hemma kan bero på egna önskemål eller en restriktiv biståndsbedömning. Boendetiderna har kontinuerligt minskat på vård- och omsorgsboenden med somatisk inriktning och uppgick till i genomsnitt tio månader år 2010.

För att kunna erbjuda en verklig valfrihet måste staden öka byggandet så att antalet platser i servicehus, vård- och omsorgsboenden, demensboenden och trygghetsbostäder täcker hela behovet. Det ska finnas olika former av boende för äldre runt om i staden; kommunala, kooperativa och privata.”

20 % till omsorg och vård av äldre

Det är stora skillnader mellan kommunerna när det gäller hur mycket pengar som satsas på på vård och omsorg om äldre personer. I genomsnitt användes 20 procent av kommunernas totala kostnader under 2012 till vård och omsorg om äldre.

Det visar kostnadsmåtten inom socialtjänstens verksamheter i Socialstyrelsens rapport ”Kostnadsmått 2012 – Öppna jämförelser av socialtjänsten”.

Resultaten varierar stort mellan kommunerna. Exempelvis varierade kostnaden för särskilt boende till äldre mellan kommunerna med 463.600 –1.422.400 kronor per beviljad person. Genomsnittet för riket uppgick till 689.700 kronor per person. En viss variation är naturlig och kan bero på en mängd olika faktorer, till exempel olika behov av insatser.

Mer finns att läsa här