VI KRÄVER VÄRDIG VÅRD UTAN ÄLDREDISKRIMINERING!

Uttalande av Gröna Seniorer Stockholmsregionens årsmöte
Världen och vi i Stockholmsregionen står i dag inför en historisk vändpunkt. För ett halvår sedan hade vi ingen aning om att vi skulle befinna oss i ett inbromsat stängt samhälle där människor isolerar sig för att undvika ett virus. Vi hade ingen aning om att över 4.000 människor i Sverige skulle dö inom en kort tid och vi hade ingen aning om att det inte gick att skydda de äldre trots att det var huvudmålet.

I dag sitter miljoner människor över 70 år i karantän i sina hem. Bara i Stockholms region gäller det 1/2 miljon människor som inte kan ha ett normalt liv. Bara i Stockholmsregionen har över 2.000 människor dött i covid-19 varav 50 % på äldreboenden och 25 % med hemtjänst. Nu är det  dags att stanna upp för politiker i alla partier, makthavare, myndigheter, kommuner och regioner och verkligen ta vara på de möjligheter som finns att forma en bättre och mer hållbar framtid för alla.

Det är också dags att stanna upp och gå igenom offentliga och privata budgetar och arbeta fram en bättre och mer human äldrevård. Sedan ädelreformen kom till på 90 talet har mantrat varit att kvarboendeprincipen ska gälla så långt möjligt men detta har blivit en regel in absurdum och stora besparingar har gjorts på de äldres bekostnad.

Enligt Socialtjänstlagen har äldre personer rätt till en skälig levnadsnivå. Det var tänkt som en lägsta standard men har nu istället blivit taket. I dag har vi inte den hemtjänst vi en gång hade på 60-och 70-talet. Mänsklig kontakt och omvårdnad har reducerats till ett antal snabbesök av mer eller mindre outbildad personal.

Det är inte värdigt att äldre ska ligga ensamma hemma i sina sängar och vänta på att en främling ska komma in och ge omvårdnad. Det är inte värdigt att resurser är så knappa på äldreboenden att människor får vårdskador. De äldre blir passiviserade och får sällan möjlighet att till exempel vistas utomhus. Inte heller för personalen är arbetssituationen tillfredsställande, vilket innebär svårigheter att rekrytera och utbilda.

Vi , Gröna Seniorer i Stockholmsregionen, uppmanar nu alla makthavare inom stat och regering, Sveriges  kommuner och regioner (SKR), region Stockholm och alla kommuner i regionen, att omvärdera synen på äldreomsorgen/äldrevården och se till att vi får en värdig vård för äldre utan åldersdiskriminering.

Samverkan mellan kommun och region måste förbättras eftersom äldre personer ofta har flera sjukdomar samtidigt och därför komplexa behov. Äldre personer på ett vård- och omsorgsboende ska till exempel vid behov ha rätt till fysisk undersökning av läkare på boendet .Avgörande beslut om vårdinsatser ska inte ske via en telefonkonsultation.

Det betyder att resurserna till äldreomsorgen måste höjas i alla budgetar så att omvårdnadspersonalen får en adekvat utbildning och goda arbetsförhållanden samt att kontinuiteten upprätthålls för både personal och omsorgstagare.Fler äldre ska erbjudas att välja var de vill bo;kvar hemma, i seniorboende, servicehus eller vård- och omsorgsboende. Antalet korttidsplatser för vård och avlastning ska öka, anhöriga ska stöttas och de äldre ska få fortsätta att vara individer med olika behov.

Inga fler fagra ord eller långa utredningar – nu vill vi ha verkstad!
Gröna Seniorer i Stockholmsregionen 4 juni 2020

 

Ändrad prognos: Inkomstpensionen ökar 2021

Pensionsmyndigheten har 10 juli lämnat prognos till regeringen om utgifter för kommande år. Prognosen är bland annat att inkomstpensionen räknas upp med 0,8 procent 2021. Prognosen som lämnades i maj var att inkomstpensionen skulle minska med 1,5 procent. Istället beräknas pensionen minska 2022.

Prognosen för inkomstpensionens ökning om 0,8 procent innebär att en inkomstpension på 12 000 kronor beräknas öka med 100 kronor per månad från 2021. Prognosen i maj i år var att inkomstpensionen skulle minska med 1,5 procent.

– Vår prognos nu i juli är att inkomstpensionen ökar med 0,8 procent nästa år. Omsvängningen i prognosen beror på att genomsnittsinkomsten 2020 förväntas stiga betydligt mer än vad som prognosticerades i maj. Pandemins effekt på genomsnittsinkomsten har i prognosen delvis förskjutits från innevarande år till 2021, vilket innebär att inkomstpensionerna i denna prognos minskar först 2022. I slutet av oktober vet vi med säkerhet hur inkomstpensionen för 2021 kommer att omräknas, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Prognosen för premiepensionen 2021 är en minskning med 2,5 procent. Genomsnittlig premiepension är ca 770 kronor i månaden.

Indexering av inkomstpensioner, procent

2020 2021 2022 2023
Majprognos +2,1 –1,5 +0,9 +1,9
Juliprognos +2,1 +0,8 –2,7 +2,1

Pensionsmyndighetens prognos baserar sig i huvudsak på Konjunkturinstitutets prognos från mitten av juni.

Det räcker inte att se bristerna i äldreomsorgen

Flera aktiva Gröna Seniorer kommenterar ett inlägg av Göran Johnsson, särskild utredare, utredningen Nationell samordnare för kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre. Det behövs konkreta åtgärder för att förbättra äldreomsorg och sjukvård – och en minister för dessa frågor.

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/awgBbM/att-se-aldreomsorgens-brister-racker-inte?fbclid=IwAR2iWWXOXxU6omqKAyIypKu6bfYOCWesab8NUsT6hVapDtS-Hag7NEernEk

Hälften av de coronadöda över 70 år avled på särskilda boenden

Det senaste dygnet har 87 nya dödsfall med bekräftad covid-19-sjukdom rapporterats in till Folkhälsomyndigheten. Samtidigt har Socialstyrelsen gått ut med ny statistik som visar att hälften av alla döda över 70 år avled på särskilda boenden.

Personer över 70 år är den grupp som drabbats hårdast av covid-19: bland de som hade avlidit i sjukdomen fram till den 28 april var 90 procent 70 år eller äldre. Totalt handlar det om 1 877 dödsfall i corona i den åldersgruppen, enligt Socialstyrelsens siffror.

”Det motsvarar 90 procent av det totala antalet avlidna i sjukdomen i Sverige”, skriver Socialstyrelsen.

Av dessa avled alltså 50 procent i särskilt boende, medan 26 procent hade hemtjänst.

Enligt Henrik Lysell, enhetschef på Socialstyrelsen, kan statistiken förklaras med att personer som bor på särskilda boenden är en utsatt grupp som ofta har sämre hälsa.

– De är mer sjuka än motsvarande åldersgrupp som inte har särskilt boende som insats. Det här pekar också på vikten av att förhindra smitta på särskilt boende och självklart även för personer med hemtjänst, säger
Under presskonferensen fick Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen, frågan om antalet döda på särskilda boenden är högt eller inte.

– Vi har fått en första statistikkörning som vi publicerar, sedan får vi analysera den framåt. Det är svårt att förhålla sig till siffrorna på det sättet, svarade hon.

(SVT 6 maj 2020)

Sänkt pension att vänta 2021

Pensionsmyndigheten: Prognos om minskad inkomstpension 2021

Pensionsmyndigheten har lämnat prognos till regeringen om utgifter för kommande år. Prognosen anger bland annat att inkomstpensionen räknas ner med 1,5 procent för 2021.

Prognosen för inkomstpensionens minskning om 1,5 procent innebär att en inkomstpension på 12 000 kronor minskar med 180 kronor per månad från 2021. Prognosen i februari i år var att inkomstpensionen skulle öka med 0,3 procent.

– Inkomstpensionen kommer enligt prognosen att minska med 1,5 procent nästa år. Inkomstutvecklingen styr omräkningen av inkomstpensionen och tilläggspensionen, i rådande läge är den utvecklingen dock mycket mer osäker än vanligt. Pensionsmyndigheten kommer med en ny prognos i slutet av juli, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Prognosen för premiepensionen 2021 är en minskning med 8 procent från 2021. Genomsnittlig premiepension är ca 700 kronor i månaden.

Pensionärer som har del av pensionssystemets grundskydd i form av garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd får med automatik högre grundskydd om inkomstpensionen minskar. Det kompenserar helt eller delvis för den lägre inkomstpensionen.

Pensionsmyndighetens prognos är att den så kallade bromsen inte kommer att användas de närmaste åren, även den prognosen är dock osäker. Balanseringen uteblir tack vare ett stort överskott i inkomstpensionssystemet. Inkomstpensionen prognosticeras öka för åren 2022 – 2023.

Det finns en osäkerhet kring Pensionsmyndighetens prognos som i huvudsak baserar sig på Konjunkturinstitutets prognos från början av april.

Anslagsbelastning och prognos 2020

VIRUSET FINNS PÅ ÖVER 500 ÄLDREBOENDEN.

En av grundbultarna i coronastrategin var att skydda äldre och sköra. Men det fungerade inte och många äldre har drabbats, främst på äldreboendena.

Coronaviruset har tagit sig in på minst 541 äldreboenden i Sverige. Till detta kommer ett mörkertal som det saknas beräkningar om. Från norr till söder rör det sig om tusentals äldre som konstaterats smittade på boenden. Det visar siffror som landets regioner har tagit fram på uppdrag av DN.

https://www.dn.se/nyheter/sverige/coronasmitta-pa-over-500-av-landets-aldreboenden/

Personalbrist på många äldreboenden

Det är nu på flera håll i Sverige svårt att bemanna äldreomsorgen eftersom personalen, på grund av coronasmittan, måste stanna hemma vid minsta tecken på förkylning. Nära 100 av landets kommuner uppger för Ekot att de skulle vilja ha större möjligheter att testa personalen inom äldreomsorgen.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7445495

Akut brist på utrustning inom äldreomsorgen

I äldreomsorgen är det akut brist på   utrustning mot coronaviruset. Det gäller inte minst skyddsutrustning och det är oerhört viktigt att de anställda kan hålla sig friska. Smittas det kan de föra smittan vidare till andra på ett äldreboende eller i hemtjänsten. Bristen på skyddsutrustning bidrar till den höga sjukfrånvaron. Det rör sig bland annat om handsprit, munskydd och visir.

Regeringen har larmats om problemen.

Kommunala verksamheter rapporterar om coronasmitta hos personal eller boende och antalet dödsfall på äldreboenden ökar.
Fortfarande är det materialbrist också inom sjukvården.
Regionernas materialbehov samordnas sedan tidigare av Socialstyrelsen, medan kommunerna nu ska få stöd från länsstyrelserna.

Via länken finns läsning om ett exempel på materialbristen inom äldreomsorgen. Det handlar om Göteborg men situationen är likartad i hela landet. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/hemtjanstpersonal-slar-larm-till-facket-daligt-rustade

Coronakrisen: Pensionärer nöjda med åtgärderna för folkhälsan

Sv Dagbladet har låtit Sifo fråga om det tas för stor hänsyn till ekonomin eller folkhälsan i de åtgärder som vidtagits. De flesta anser att åtgärderna är väl avvägda.

Det finns skillnader mellan åldersgrupper. 20 procent av yngre människor, mellan 18 och 29 år, tycker att det tas för lite hänsyn till folkhälsan. Andelen blir mindre ju högre upp i åldrarna man frågar; 30–49 år (15 procent), 50–64 år (12 procent). Bland de som är mellan 65 och 79 år anser bara 9 procent att för lite hänsyn tas till folkhälsan.

– Det är lite förvånande, för det sägs ju att de yngre klarar sig bättre från smitta. Men det kan ha att göra med hur oroliga de är över att smittas, säger Sifos Toivo Sjörén till SvD.

https://www.svd.se/en-av-tre-m-valjare-for-lite-hansyn-tas-till-ekonomin?fbclid=IwAR2iXvP-_g2VuznIRUsnzOCCXS2gc9CAvT9v5r4DVKy0QBXtw9jLVBHne_g