Pensionsmyndigheten: Få vet hur lönsamt det är att arbeta efter 65

 Nästan åtta av tio tror att det ger mer pension att arbeta ett år extra efter 65 år, enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten. Men de som svarat på undersökningen underskattar hur mycket mer det ger i plånboken.

Att arbeta till 66 år istället för till 65 år ger mer i pension. Det förstår 78 procent eller nästan åtta av tio tillfrågade i Pensionsmyndighetens undersökning. Bland de som är 55 till 65 år tror 83 procent att extra arbete ger mer i pension.

Däremot anger de svarande i genomsnitt ett lägre belopp än vad det som regel handlar om. I genomsnitt svarar de tillfrågade att ett års extra arbete ger cirka 960 kronor mer i pension per månad före skatt. Men beräkningar från Pensionsmyndigheten visar att ett års extra arbete efter 65 års ålder ger den som snart ska ta ut din pension och har en genomsnittlig lön mellan 1 400 kronor och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut.

– Vår undersökning visar att de flesta förstår att lön under ett år till ger en högre pension. Samtidigt ser vi att man underskattar hur mycket mer man får i plånboken av att jobba längre, säger Ann-Christin Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten har under lång tid observerat att 65 år inte längre är den självklara åldern för pensionering. Av de som är födda 1938 gick 77 procent i pension vid 65 års ålder. Motsvarande andel för personer födda 1955 var drygt 39 procent. Nyblivna pensionärer går allt oftare både tidigare och senare i pension än 65 år jämfört med tidigare års pensionärer.

65 år bleknar som pensionsnorm
Enligt förslagfrån Pensionsgruppens överenskommelse 2017 ska tidigaste ålder för att ta ut allmän pension kopplas till en så kallad riktålder* år 2026. Fortsätter Sveriges befolkning leva längre så innebär förslagen att åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg höjs för att följa medellivslängdens utveckling. Detta kommer med stor sannolikhet leda till ytterligare försvagning av 65 år som norm för pensionering.

– I en tidigare undersökning har vi ställt frågor om riktålder och det visar sig att få känner till begreppet och vad det innebär. Framför allt är det relativt få som förstår varför pensionsåldrarna föreslås höjas, säger Ann-Christin Meyerhöffer.

Anledningen till att pensionsåldrarna föreslås höjas är att medellivslängden ökar. Om pensionsåldrarna inte höjs kommer pensionsnivåerna att sjunka eftersom pensionspengarna då behöver fördelas på fler år.

Fakta – Pensionsgruppens överenskommelse 2017
2020 (beslutat och genomfört): tidigaste ålder för att ta ut allmän pension höjdes från 61 år till 62 år. Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan fortfarande tidigast fås från 65 år. LAS-åldern höjdes från 67 år till 68 år. LAS-åldern är den ålder då anställningsskyddet enligt lagen om anställningsskydd upphör.

2023 (förslag): tidigaste ålder för att ta ut allmän pension höjs från 62 år till 63 år. Du kan tidigast få garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg från 66 år. LAS-åldern höjs från 68 år till 69 år.

2026 (förslag): åldern för när du tidigast kan ta ut allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kopplas till en så kallad riktålder. Lägsta åldern för att ta ut allmän pension blir då sannolikt 64 år och lägsta ålder för att få garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg blir sannolikt 67 år.

* Riktålder innebär att om vi i genomsnitt lever längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg att höjas och följa medellivslängdens utveckling. Samtidigt höjs åldern för när socialförsäkringarna för ”normalt” förvärvsaktiva tar slut, till exempel arbetslöshetsersättning, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning, f.d. förtidspension.

Fakta – prognos för riktålder

År Riktålder
2035 68 år
2051 69 år
2069 70 år
2089 71 år
2113 72 år

Undersökning Kunskap och Attityd 2020

 

Fossilaktier för miljarder i AP-fonder

Enligt en undersökning som SVT gjort har de statliga AP-fonderna, som förvaltar våra pensioner, aktier i kol- och oljebolag för 16 miljarder. Detta trots att flera av fonderna enligt lag ska ta hänsyn till klimat och hållbarhet. Men fondernas förvaltare menar att de kan påverkar klimatet mer som aktiva ägare än om man säljer.

https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/ap-fonderna-ager-kol-och-oljebolag-for-16-miljarder

PENSIONSFONDER FÅR NYA REGLER

Nu är det klart att premiepensionssystemet görs om. Efter ett års förhandlingar har den blocköverskridande pensionsgruppen kommit överens om hur det framtida premiepensionssystemet ska se ut.

Det blir hårdare kontroll på de fonder som ska finnas i systemet. Antalet fonder ska också minska från nuvarande cirka femhundra till uppskattningsvis 150-200 fonder.

Samtidigt ska en ny myndighet bildas som ska kontrollera fondtorget. Det säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi till Ekot.

Ändrad prognos: Inkomstpensionen ökar 2021

Pensionsmyndigheten har 10 juli lämnat prognos till regeringen om utgifter för kommande år. Prognosen är bland annat att inkomstpensionen räknas upp med 0,8 procent 2021. Prognosen som lämnades i maj var att inkomstpensionen skulle minska med 1,5 procent. Istället beräknas pensionen minska 2022.

Prognosen för inkomstpensionens ökning om 0,8 procent innebär att en inkomstpension på 12 000 kronor beräknas öka med 100 kronor per månad från 2021. Prognosen i maj i år var att inkomstpensionen skulle minska med 1,5 procent.

– Vår prognos nu i juli är att inkomstpensionen ökar med 0,8 procent nästa år. Omsvängningen i prognosen beror på att genomsnittsinkomsten 2020 förväntas stiga betydligt mer än vad som prognosticerades i maj. Pandemins effekt på genomsnittsinkomsten har i prognosen delvis förskjutits från innevarande år till 2021, vilket innebär att inkomstpensionerna i denna prognos minskar först 2022. I slutet av oktober vet vi med säkerhet hur inkomstpensionen för 2021 kommer att omräknas, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Prognosen för premiepensionen 2021 är en minskning med 2,5 procent. Genomsnittlig premiepension är ca 770 kronor i månaden.

Indexering av inkomstpensioner, procent

2020 2021 2022 2023
Majprognos +2,1 –1,5 +0,9 +1,9
Juliprognos +2,1 +0,8 –2,7 +2,1

Pensionsmyndighetens prognos baserar sig i huvudsak på Konjunkturinstitutets prognos från mitten av juni.

Lätt att hålla sig för skratt…

Många har svårt att få pensionspengarna att räcka till. Den första pensionsavin kan kännas chockartad på grund av den stora skillnaden mot den högre lön man haft i   många år. För en del pensionärer är skatteklyftan jämfört med förvärvsarbetande dessutom fortfarande kvar.
Ett råd till alla som fortfarande inte gått i pension: Börja pensionsspara!

https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/y3nl8a/nya-siffror-sa-lite-lonar-det-sig-att-jobba?fbclid=IwAR2jTwgnKCGa_SxIVkLcBLB0aqXZCBRZo7y31Uxdpf4u-8_XTGE3JNSyHHo

Så blir pensionerna 2020

Genomsnittlig total pension höjs med mellan 240 kronor och 950 kronor per månad efter skatt 2020. Höjningens storlek skiljer sig mellan olika grupper inom pensionärskollektivet. Ensamboende pensionärer med bostadstillägg kan få en höjning av sin inkomst med uppemot 1 000 kronor per månad nästa år. Det visar Pensionsmyndighetens beräkningar av pensionen för 2020.

Det är flera olika faktorer som påverkar hur pensionens olika delar utvecklas. Följsamhetsindex styr inkomst- och tilläggspensionen och höjs med 2,1 procent för 2020. Prisbasbeloppet, som påverkar garantipensionen och förmånsbestämda tjänstepensioner, höjs med 1,7 procent.

– Förändringen i pension skiljer sig mycket åt mellan olika grupper av pensionärer. Men de flesta får en höjning av sin totala pension med mellan 240 kronor och 950 kronor per månad efter skatt, säger Hanna Linnér som är analytiker på Pensionsmyndigheten.

Höjt bostadstillägg
En av pensionärsgrupperna är ensamboende pensionärer med bostadstillägg. Gruppen består av knappt 260 000 pensionärer varav cirka 80 procent är kvinnor.

– De flesta ensamboende pensionärer med bostadstillägg får en höjning av sin inkomst med mellan 160 kronor och 1 080 kronor efter skatt. Det är en större höjning jämfört med förra året för den här gruppen och beror på det höjda bostadstillägget. Men de som har en högre tjänstepension eller högre arbetsinkomster kan få sänkt bostadstillägg, säger Agneta Claesson som är pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

Ändrade skatteregler
Skatten sänks för alla som har en inkomst över 17 000 kronor från det år man fyller 66.

– Skattesänkningar har tidigare år riktats till grupper med lägre inkomster. Från och med 2020 sänks skatten för de som har en inkomst över 17 000 kronor, säger Hanna Linnér.

Regionala skillnader
Regionalt är skillnaden stor mellan olika delar av landet. De högsta pensionerna återfinns generellt i Stockholms län med en total pension (allmän pension plus framräknad tjänstepension) på i genomsnitt 19 100 kronor per månad före skatt. Motsvarande genomsnittlig pension i Gotlands län är 16 500 kronor.

SAMMANFATTNING

  • Inkomst- och tilläggspensionen höjs med 2,1 procent, i genomsnitt 148 – 384 kronor före skatt.
  • Premiepensionen, omfattar 1,6 miljoner pensionärer av landets 2,1 miljoner pensionärer och höjs med mellan 4,9 procent och 23 procent för de flesta.
  • Garantipensionen och vissa tjänstepensioner höjs med 1,7 procent.
  • Totalt ökar den genomsnittliga totala pensionen (allmän pension plus framräknad tjänstepension) med mellan 240 kronor och 950 kronor per månad* efter skatt eller 300 – 660 kronor per månad före skatt.

* De intervall som redovisas omfattar 80 procent av alla pensionärer bosatta i Sverige.

(Källa: Pensionsmyndigheten)

EU varnar för fattigdom bland svenska pensionärer

Sverige släpar fortfarande efter andra nordiska länder när det gäller pensioner till de sämst ställda. Framtiden är inte ljus. EU:s mätningar visar att Sverige utmärkt sig som det land där äldre löper störst risk för det som EU definierar som fattigdom.
Och fortfarande betalar en del pensionärer högre skatt än förvärvsarbetande vid samma inkomst. Skatteklyftan har hittills tagits bort för de med en pension under 17.000 kr. Klyftan skulle ha varit helt borta nu meni och med att KD och M med stöd av SD införde ett 6:e jobbskatteavdrag ökade skillnaden. Enligt regeringens nya plan ska klyftan vara borta 2020.
https://www.expressen.se/dinapengar/pension/allman-pension/nya-siffror-sa-manga-aldre-riskerar-fattigdom/

Gamla och sjuka får betala dyrt

Att vara både gammal och sjuk innebär för många att tillvaron blir extra problematisk. Det handlar både om ekonomi och hälsa. Sjukförsäkringssystemet är nära haveri och Sverige har hundratusentals pensionärer med stora ekonomiska problem. Samtidigt finns det omfattande misskötsel av äldrevården som till stor del drivs med vinsten som mål.
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/8mxagA/aldre-och-sjuka-ar-inga-sedelpressar

Pensionsgruppen vill höja pensionsåldern

Så här vill partierna i riksdagens pensionsgrupp vill höja pensionerna.

  • Lägsta åldern för uttag av allmän pension höjs år 2020 från 61 till 62 och därefter till 63 år 2023 och till 64 år 2026.
  • Samtidigt höjs rätten att stanna kvar på arbetsmarknaden för den som vill, den så kallade LAS-åldern, år 2020 från 67 till 68 och till 69 år 2023. Den knyts sedan till medellivslängdsökningen.
  • Åldern för att ta ut garantipension höjs från 65 till 66 år 2023 och 2026 knyts den till den fortsatta medellivslängdsökningen, vilket beräknas innebära en höjning till 67 år. Ett undantag görs dock för de som redan har arbetat ett långt arbetsliv.

Läs pensionsgruppens inlägg om pensionerna här:
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/xR65yp/vi-ar-overens–sa-har-hojs-pensionsaldern