Författararkiv: Åke

Larm om hälsorisker i äldreomsorgen

Publicerat av

Underbemanning gör att äldres hälsa riskeras varje vecka. Det uppger 30 % av de anställda i en undersökning som gjorts av Kommunal och som refererades i Metro Stockholm 28 oktober.
Undersökningen omfattar drygt 3.700 anställda i äldreomsorgen i Stockholms län och handlar om hur de uppfattar arbetsmiljön.

Kevin Thompson, vice ordförande i Kommunal i Stockholm, betecknar situationen som ett stort svek både mot de äldre och de anställda.

Samtidigt har Socialstyrelsen placerat tre kommuner i Stockholms län (Sundbyberg, Solna, Stockholm) i topp i landet när det gäller hur mycket som satsas i pengar på äldreomsorgen. En grund för den undersökningen är att mam jämför satsningen med hur stor andel över 65 år det finns resp kommun. Men då handlar det alltså inte om kvalitet eller arbetsförhållanden.

Stora skillnader i satsningen på äldreomsorg

Publicerat av

Äldre Mor Anna vilarDet är stora skillnader mellan landets kommuner i satsningen på äldreomsorg, räknat i i hur mycket pengar man använder på 65+  relativt sett. Jämförelsen har gjorts så att anslaget till de äldre satts i relation till hur stor andel de utgör av respektive kommuns befolkning.
Det är Socialstyrelsen som gjort beräkningarna. Sundbyberg, Solna och Stockholm samt ett antal små kommuner toppar medan Norrtälje hamnar i botten.
Undersökningen är ingen mätare av kvalitén. Men om de kommuner som  relativt sett satsat mest pengar också  har använt pengarna på rätt sätt så bör de ligga bra till även när det gäller kvalitén.
Läsa mera  här

Sänkta pensioner 2014

Publicerat av

2014 minskar inkomst- och tilläggspensionen med 2,7 procent, i snitt 300 kr per månad före skatt. Detta enligt Pensionsmyndighetens prognoser.

För pensionsspararna blir det i genomsnitt minusränta på inkomstpensionskontona med 1,1 procent i nästa orange kuvert.

Garantipensionen – liksom värdet av de flesta tjänstepensioner – bestäms av prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet har sänkts med 100 kr, vilket motsvarar -0,2 procent. Det innebär att de personer som har lägst pension, det vill säga de som har enbart garantipension eller en stor del garantipension, får sänkt pension med cirka 20 kronor i månaden. De pensionärer som har bostadstillägg blir kompenserade eftersom bostadstillägget höjs.

320 000 pensionärer – de med ingen eller låg inkomstpension och som har garantipension och eller bostadstillägg får ca minus 0,2 procent i förändrad pension.
500 000 pensionärer får en förändring av summan av inkomst- och garantipension som ligger mellan minus 0,2 och minus 2,7 procent.
De flesta pensionärer, 1,2 miljoner, som varken har garantipension eller bostadstillägg, får sänkt inkomstpension med 2,7 procent.
Sänkningen av den allmänna pensionen gör att en genomsnittlig pensionär med en total pension på 14.000 kr före skatt beräknas få en minskning med i snitt ca 200 kr i månaden efter skatt om skatten är lika som 2013

Kritik mot artikel om inkomster

Publicerat av

I en nyhetsartikel den 4 oktober 2013 i Dagens Nyheter påstods att äldre har samma inkomstutveckling som yngre. Det stämmer inte. Siffror från SCB visar att en 100-lapp i pension 2001, när nya pensionssystemet infördes, kommer att vara värd 115 kronor 2014. En löntagares 100-lapp ökar under samma period till 155 kronor.

– Det finns ingenting i artikeln som ger underlag till att ”äldres ekonomi håller ställningarna” i förhållande till förvärvsinkomsterna. Tvärt om. DN:s artikel ger en missvisande bild av utvecklingen, säger de fem ordförandena för Sveriges största pensionärsorganisationer som representerar 800 000 pensionärer.

PENSIONÄRSORGANISATIONERNA SER FLERA PROBLEM MED DN:S JÄMFÖRELSE.

1. Det är felaktigt att jämföra en pensionär som just har gått i pension med en ung människa på väg in i arbetslivet. 28-åringen har stora utvecklingsmöjligheter medan pensionärens ekonomiska kurva kommer att dala kraftigt. En pensionär kan inte påverka sin egen ekonomiska situation.

2.Det är även problematiskt att använda sig av olika mättidpunkter. I ett längre perspektiv ser utvecklingen dystrare ut för pensionären. Under det nya pensionssystemets tid har pensionerna realt i stort sett legat stilla, medan lönerna har fått en stadig realökning med cirka 1,5 procent per år. Framtiden ser inte bättre ut då pensionerna beräknas sjunka i värde 2014, 2015, 2018 och 2019. DN:s artikel visar inte att pensionerna håller ställningarna i förhållande till förvärvsinkomsterna.

Föreskrifter senareläggs

Publicerat av

Socialstyrelsens föreskrifter om behovsanpassad bemanning inom äldreomsorgen träder i kraft under 2015 i stället för 1 jan 2014. Det gäller både reglerna för boenden med personer med demenssjukdom och de för alla andra äldreboenden.

Reglerna tydliggör vad som gäller för att leva upp till socialtjänstlagen. Bland annat att det måste finnas personal dygnet runt och bemanningen ska vara anpassad efter varje äldre persons behov.

Socialstyrelsen vill införa båda regelverken som ett enda paket och har därför beslutat att låta båda två träda i kraft under 2015.
Pressmeddelandet kom i samma veva som det blev känt att antalet Lex Sarah-anmälningar ökade med ca 50 % 2012 jämfört med året innan.
SKL, som företräder kommunerna, har av ekonomiska skäl haft en negativ inställning till Socialstyrelsens ursprungliga förslag.
Läs här om Socialstyrelsens information

Mindre i plånboken för pensionärer

Publicerat av

Alla ålderspensionärer utan bostadstillägg med en total månadsinkomst över 13 000 kronor får trots regeringens skattesänkning ut mindre i pension efter skatt nästa år. Dessa utgör, enligt en beräkning Pensionsmyndigheten gjort på DN:s förfrågan, cirka 1,2 miljoner av landets drygt 1,9 miljoner ålderspensionärer. Det motsvarar drygt 63 procent.
Till detta kan läggas att skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer kommer att öka 2014. I dagsläget betalar pensionärer vanligen mellan 12.000 och 18.000 kr mer per år vid samma inkomst.

Betyder 26 % ingenting för partierna?

Publicerat av

Barn och äldre borde behandlas med samma hänsynsfullhet som andra medborgare. Andelen röstberättigade över 65 år är enligt SCB 26 procent. Något att tänka på för de politiska partierna.
Här en artikel vars rubrik nog ska tolkas som ironisk.
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/evafranchell/article17684902.ab

Gröna Seniorers historia

Publicerat av

För större bild – Högerklicka bilden och klicka Öppna länk i nytt fönster!

Stående fr vänster, bl.a: José Isla Vega, Ingrid Bergman, Elsa Christersson, Bengt Johansson, Mona Eriksson, Klas Eriksson,  Birgit Gustafson, Eva Hellung Strohl, Lars Adamsson, Börje Lindström, Sigvard Lindblom, Kerstin Slåneteg, Sten E Karlsson. Sittande fr. vänster bl.a: Agnes Thörnblom, Vivianne Gunnarsson, Laila Åkerberg, Åke Askensten.

Gröna Seniorer bildas okt 2008 i Göteborg

Bakgrund till bildandet av Gröna Seniorer – kort historik.                                   Sammanställd av Eva Hellung Strohl med bistånd av Åke Askensten och Mona Eriksson

Kongressen 2007
Vid Miljöpartiets kongress 2007 behandlades två motioner rörande partiets äldrepolitik. Motion nr:11.1 ”Vad vilja pensionärerna? ” hade lämnats av lokalavdelningen i Kristianstad med yrkande att ett handlingsprogram skulle arbetas fram. Motion nr: 11.2 med rubriken ”Miljöpartiets äldrepolitik” hade lämnats av ett antal äldre miljöpartister, främst från Stockholm, med stöd av Miljöpartiet i Stockholms stad. Motionärerna yrkade att en proposition om en mer offensiv och utåtriktad äldrepolitik skulle lämnas till kongressen 2008.

Båda motionerna avslogs men eftersom motionärerna lyft en viktig fråga skrev PS i sitt förslag till beslut att man avsåg att under 2007 ta initiativ till att bilda ett seniorförbund, Gröna Seniorer, knutet till partiet. PS avsåg också att tillsammans med Gröna Seniorer arbeta fram en äldrepolitisk rapport under 2007/2008. Kostnaden för detta arbete uppskattades till 5000 kronor. Någon proposition bedömde PS inte vara nödvändig då men uteslöt det inte.

Upprop i Grönt hösten 2007
Grönt nr 4 2007 kunde man läsa följande upprop: ”Alla gröna seniorer är välkomna till Stockholm på en äldrepolitisk dag. På programmet finns bland annat: språkrörsdialog, underhållning och bildandet av föreningen ”Gröna Seniorer.” Välkomna till Stockholm onsdag 21 november 2007, plats meddelas senare. Anmälan sker till partikansliet: service@mp.se……… Du som är intresserad av att sitta i styrelsen för Gröna Seniorer kan kontakta Magnus Johansson@mp.se………”

Ett 20-tal personer hade anmält sitt intresse varav 13 var närvarande vid mötet som ägde rum på riksdagshuset. Efter inledning av Magnus Johansson – dåvarande sammankallande och ansvarig för äldrefrågor i PS – följde ett föredrag av Kristina Jennbert, SKL, om äldres situation i samhället samt information om aktuell Grön politik av språkröret Peter Eriksson. Större delen av tiden ägnades sedan åt diskussion kring mål och visioner kring bildandet av den nya organisationen Gröna Seniorer samt tänkbara inslag i ett kommande äldrepolitiskt program. Till arbetsgrupp, att i samråd med övriga, arbeta med organisationsfrågan samt framtagandet av ett programförslag utsågs Magnus Johansson, Åke Askensten, Eva Hellung Strohl samt Lena och John Porter.

Arbetsgrupp
Deltagarna i arbetsgruppen utarbetade stadgar och förslag till program. Skriftens innehåll byggde dels på de förslag som ingick i stockholmsgruppens kongressmotion, dels på de diskussioner som förts vid mötet i riksdagshuset. Arbetsgruppen hade ett antal möten under 2008. När makarna Porter av hälsoskäl lämnat gruppen anslöt sig Eivor Karlsson.

Arbetsgruppen fick under tiden stort och värdefullt stöd framför allt av Magnus Johansson men också av övrig kanslipersonal när det gällde att komma i kontakt med äldre partimedlemmar och att sprida information om Gröna Seniorer inom partiet, Bland annat diskuterades förslag till egen logga för Gröna Seniorer. Gruppens medlemmar fick uppmuntran och ekonomiskt stöd att delta i olika aktiviteter. T.ex. fick Eva, som genom partiets internationella sekreterare fått kontakt med European Network of Green Seniors, ENGS, möjlighet att i september 2008 delta i ENGS årsmöte i Utrecht på PS´s bekostnad.

Konstituerande årsmöte i Göteborg oktober 2008
Hösten 2008 hade arbetet framskridit så långt att det var läge att kalla till ett konstituerande årsmöte i Göteborg 18 – 19 oktober 2008 i samband med årets kommun- och landstingsdagar. I ett nytt upprop inbjöds alla partimedlemmar över 55 år att delta på årsmötet. Ett 20-tal partimedlemmar kom och den 19 oktober bildades Gröna Seniorer. Vid årsmötet, som leddes av Magnus Johansson, antogs arbetsgruppens förslag till stadgar och verksamhetsplan. Vidare valdes en styrelse. Förslaget till äldrepolitiskt handlingsprogram antogs som underlag för vidare bearbetning av den nya styrelsen.

Konstituerande styrelsemöte i Stockholm november 2008

För större och tydligare  bild – Högerklicka bild och klicka Öppna länk i nytt fönster.

Gröna Se riks styrelsem 1 2008 0417Styrelsemöte 15 nov 2008: Fr v Börje Lindström, Elsa Christersson, Eva Hellung Strohl, Las Adamsson, Birgit Gustafsson, Bengt Johansson, Mona Eriksson, Åke Askensten, Ingrid Bergman, Vivianne Gunnarsson, Sten E Karlsson,  José Isla Vega

Den 15 november 2008 hölls det konstituerande styrelsemötet på partikansliet på Pustegränd i Stockholm. Till manlig sammankallande valdes Åke Askensten och till kvinnlig Birgit Gustafsson. Till kassör valdes Vivianne Gunnarsson. Bland de punkter som diskuterades kan nämnas kommande samarbete med riksorganisationen, författande av upprop om att gå med i Gröna Seniorer samt bildande av region- och lokalavdelningar. Åke Askensten fick i uppdrag att ansöka/ skriva proposition till kongressen 2009 för att formellt göra Gröna Seniorer till en sidoorganisation till miljöpartiet.

Aktuell fråga
Gröna Seniorers ställning inom partiet är ännu år 2013 oklar. 2007 års kongressbeslut att bilda ett seniorförbund knutet till partiet måste återigen aktualiseras. PS. MP-kongressen 2017 fastslogs att  Gröna Seniorer är partiets  äldreförbund.

Synpunkter på utredning om pensionsåldern

Publicerat av

Gröna Seniorers riksorganisation skrev så här i ett remissvar på SOU 2013: 25, pensionsåldersutredningens slutbetänkande:

Vi har förståelse för att frågan om pensionsåldern utreds mot bakgrund av att allt fler lever allt längre. En följd av detta är att andelen äldre ökar i relation till antalet yrkesaktiva men det betyder inte att det går att generellt trappa upp pensionsåldern.

Vi vill understryka att inga konkreta förändringar kan bli aktuella innan det gjorts tillräckliga insatser för att förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor för de äldre på arbetsmarknaden. Visserligen är många av dagens äldre friska och vid god vigör men många är redan vid dagens pensionsålder trötta och utslitna av ett både psykiskt och fysiskt påfrestande arbete. Utan förbättringar kommer en höjning av pensionsålder att missgynna denna grupp och därmed ge dem en mycket låg pension. Risken är att det skapas stora klyftor i samhället. Vi tycker inte att utredningen tillräckligt har belyst dessa frågor. I stället synes de ekonomiska aspekterna för samhället av att människor uppbär pension under en längre tid än tidigare ha varit avgörande för utredarens ställningstaganden.

Vi menar att åtgärder för att förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor men också ett flexibelt system med möjlighet till deltidspension är viktiga förutsättningar för att fler ska kunna arbeta längre upp i åren. Det finns också andra betydelsefulla faktorer om man vill ha ett hållbart pensionssystem. Inte minst viktiga är arbetsgivares och arbetskamraters attityder till de kollegor som fortsätter att arbeta efter 65 år.

Undersökningar visar att de som väljer att arbeta längre upp i åldrarna gör det för att de känner sig behövda och att de upplever sitt arbete som meningsfullt och stimulerande. Betydelsefulla faktorer är givetvis också att det verkligen lönar sig att arbeta och att man inte på äldre dagar åsidosätts när det gäller möjlighet till stimulans och fortbildning.

Gröna Seniorer vill därför understryka vikten av ökat stöd till forskning kring de faktorer som redan idag får äldre att stanna kvar i arbetslivet till 65 och efter 65 års ålder. Först med relevanta kunskaper om dessa mycket viktiga faktorer kan en höjning av pensionsåldern ha förutsättningar att accepteras av de äldre och på sikt kunna genomföras. Slutligen vill vi peka på att det är orimligt att utreda en höjd pensionsålder frikopplat från utformningen av pensionssystemet och förvaltningen av pensionsmedlen.

För styrelsen för Gröna Seniorers riksorganisation                                                         2013 08 29

Vivianne Gunnarsson                                                             Eva Hellung Strohl

Miljöpartiets äldrepolitik/partiprogram

Publicerat av

Ur partiprogrammet, antaget av kongressen 2012

Många lever ett aktivt liv mycket längre än vad tidigare generationer har haft möjlighet till. Fler och fler får uppleva sin hundraårsdag. Många äldre är friska allt längre vilket är en stor samhällsresurs. Äldres kunskaper och erfarenheter är ovärderliga på många områden, till exempel som fortsatt yrkesaktiva eller som mentorer till yngre. Inom frivilligsektorn och föreningslivet gör många äldre stora insatser. Alla äldre är dock inte friska och många behöver tilltagande hjälp. Därför är det viktigt med en trygg och god äldreomsorg som utgår från de äldres individuella behov.

   Ett rikt liv kännetecknas av självbestämmande, socialt umgänge och möjlighet till deltagande. Även som äldre ska man ha möjlighet att uppleva samvaro, gemenskap och kunna delta i fysiska och kulturella aktiviteter.
   Rätten till bostad är grundläggande i vårt land. För äldre blir det efterhand allt viktigare att ha en fungerande bostad och, när man så behöver, rätt till stöd och hjälp i hemmet. En fungerande hemtjänst kan ofta vara en förutsättning för att kunna bo kvar i sitt hem.
   Kommunerna behöver bli bättre på att planera så att den äldre när hen så önskar och behöver ska kunna erbjudas äldreboende, serviceboende eller annat lämpligt alternativ.
  Alla ska kunna lita på kvaliteten och tryggheten i omsorgen, oavsett vem som utför den. Som anhörig är det ofta smärtsamt att se när en äldre närstående insjuknar. Då ska man kunna vara trygg med att det finns en god omsorg med hög kvalitet och tillräcklig och utbildad personal.
   De anhöriga ska känna sig sedda och deras önskemål tillmötesgås så långt som det är möjligt. Det ska finnas äldreomsorg med olika inriktningar. Önskemål om vårdpersonalens språkkunskaper ska tillgodoses. Frivilliga insatser i äldreomsorgen ska uppmuntras.
  Äldreomsorgen står inför en stor utmaning med ett ökat antal äldre i befolkningen, samtidigt som det sker stora pensionsavgångar bland omsorgspersonalen. I framtiden kommer allt färre unga behöva försörja och vårda allt fler äldre. Vi vill möta den utmaningen. På samhällsekonomisk nivå är det viktigast att ge unga människor vägar in i arbetslivet. För äldreomsorgen handlar det om åtgärder för att bli en bra arbetsgivare.
  Personaltätheten måste hålla tillräcklig nivå så att de som arbetar i äldreomsorgen slipper hamna inför omöjliga situationer som att ensamma behöva utföra lyft som egentligen kräver två personer. En satsning på ökad bemanning genererar nya jobb samtidigt som kvaliteten ökar.
   Maten som serveras inom äldreomsorgen ska vara näringsrik, miljövänlig och helst närodlad.