Författararkiv: Åke

Växande behov av äldreomsorg

Publicerat av

En av de stora utmaningarna för politikerna är att ordna en bra äldreomsorg när vi blir allt fler äldre och andelen förvärvsarbetande minskar.

Under senare år har man i kommunerna redan börjat hantera detta – och man har gjort det genom att sänka kvalitén och minska valfriheten. Biståndsbedömningen har blivit allt hårdare i många kommuner. Enligt Socialstyrelsens statistik var andelen som fick plats i ett äldreboende 14 % 2012 – att jämföra med 28 % 1980. Alltså en halvering.  Andelen hemtjänst har  ökat det senaste årtiondet.

Läs mera här

Inlägg inför valåret 2014

Publicerat av

Rolf Rydén tar i en insändare i DN 18 nov upp behandlingen av pensionärerna när det gäller ekonomin jämfört med andra grupper.

Han skriver bl.a. att det finns ca 2 miljoner pensionärer som enligt Pensionsmyndigheten har omkring 11.500 kr per månad i pension.

”TCO:s ordförande påpekade nyligen i TV att mindre än 15.000 kr är det få som klarar sig på. Jo, vi pensionärer måste.”

Rydén vill att pensionärer ska förena sig och kräva rättvis beskattning och samma inkomstökning som medelinkomsttagaren får, d.v.s. ca 1.000 kr mer i månaden.

”Det är val nästa år. Kräv en pension ni kan leva av och unna er en dräglig tillvaro.”

TV-reportage om hopplösa förpackningar

Publicerat av

Det är mycket vanligt att förpackningar har en alltför liten text som är mycket svårläst eller ibland oläsbar. Detta är ett problem inte bara för äldre eller personer med nedsatt syn. Dessutom är det faktiskt ett lagbrott. Till detta kommer att många förpackningar är svåra att öppna. Hur tänker egentligen fabrikanterna?

Här en länk till ett 6 minuters TV-reportage i Öppna Kanalen Stockholm, producerat av MP:s TV-redaktion i samarbete med gröna seniorer i stockholmsregionen.
http://www.youtube.com/watch?v=e5fIl1SBYCkFörpackn burk Findus 11 fr Gr Se hems 13

Boverket föreslår marknadshyror – även på bristorter

Publicerat av

Statliga Boverket har kommit med en rapport där man förespråkar marknadshyror. Det är samma myndighet som tidigare föreslog statsbidrag för att lägga ner fungerande äldreboenden och ersätta dem med s.k. trygghetsboenden (som inte ger någon extra trygghet jämfört med vanliga lägenheter).

Eftersom orter med bostadsbrist inte är undantagna kan förslaget om marknadshyror få svåra konsekvenser för många hyresgäster – om det blir verklighet. Inte minst pensionärer, som har betydligt lägre inkomster än förvärvsarbetande, skulle riskera att få flytta.

Boverkets förslag har inte mötts med någon större entusiasm bland de politiska partierna.  Centerpartiet välkomnar dock rapporten. Det gör fastighetsägarna också – som väntat.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/partierna-sagar-boverkets-forslag_8722928.svd

Kritik mot alliansens äldrepolitik i Stockholm

Publicerat av

I Stockholm fortsätter alliansen att realt minska anslagen till äldreomsorgen. Miljöpartiet har i kommunstyrelsen lagt följande text apropå utvecklingen när det gäller möjligheterna att få plats på  äldreboenden. Situationen är förmodligen likartad i många andra kommuner.

”Biståndsbedömningen är idag för hård när det gäller att få plats i servicehus och vård- och omsorgsboenden.

Enligt socialtjänstlagens principer ska äldre kunna ha en vardag som så länge som möjligt är begriplig, hanterbar och meningsfull. Ofta behöver de då vård och stöd. Idag bor de äldre hemma allt längre med allt mer omfattande behov av hemtjänsttimmar och återkommande sjukhusbesök.

Att en äldre person bor kvar hemma kan bero på egna önskemål eller en restriktiv biståndsbedömning. Boendetiderna har kontinuerligt minskat på vård- och omsorgsboenden med somatisk inriktning och uppgick till i genomsnitt tio månader år 2010.

För att kunna erbjuda en verklig valfrihet måste staden öka byggandet så att antalet platser i servicehus, vård- och omsorgsboenden, demensboenden och trygghetsbostäder täcker hela behovet. Det ska finnas olika former av boende för äldre runt om i staden; kommunala, kooperativa och privata.”

20 % till omsorg och vård av äldre

Publicerat av

Det är stora skillnader mellan kommunerna när det gäller hur mycket pengar som satsas på på vård och omsorg om äldre personer. I genomsnitt användes 20 procent av kommunernas totala kostnader under 2012 till vård och omsorg om äldre.

Det visar kostnadsmåtten inom socialtjänstens verksamheter i Socialstyrelsens rapport ”Kostnadsmått 2012 – Öppna jämförelser av socialtjänsten”.

Resultaten varierar stort mellan kommunerna. Exempelvis varierade kostnaden för särskilt boende till äldre mellan kommunerna med 463.600 –1.422.400 kronor per beviljad person. Genomsnittet för riket uppgick till 689.700 kronor per person. En viss variation är naturlig och kan bero på en mängd olika faktorer, till exempel olika behov av insatser.

Mer finns att läsa här

MP: Vinster i välfärden ska tillbaka till verksamheten

Publicerat av

Det pågår i media en livlig debatt om att de ekonomiska intressena i skolan går ut över kvalitén. Samma problem finns i princip också inom andra områden. Vad anser då MP på högsta nivå om denna problematik? Jo, kongressen 2013 antog följande text:

”Alla utförare inom välfärden ska ha som främsta motiv att bedriva en högkvalitativ verksamhet, och drivas av ett socialt och samhälleligt engagemang. Syftet med verksamheten ska inte vara att dela ut vinst, vilket också ska framgå av stadgar eller bolagsordning. Eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten.”

Krav på återbetalning av pensionspengar

Publicerat av

Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) kräver att 260 miljarder ska återbetalas till AP-fonden. SPRF skriver bl.a. så här:

Omkring år 2000 överfördes totalt ca 260 miljarder kronor från AP-fonden (buffertfonden) till statskassan. Bakgrunden var ett riksdagsbeslut baserat på princippropositionen 1994 om det nya pensionssystemet. Sådana överföringar motiverades bl.a. med att det nya pensionssystemets konstruktion ställde mindre krav på buffertfond, bl.a. genom den restriktion för pensionsuppräkningarna som följsamhetsindexeringen kunde medföra.

År 1998 fattade riksdagen ett mera definitivt beslut om det nya pensionssystemet bl.a. om införande av ytterligare en restriktion för pensionsuppräkningen, nämligen den automatiska balanseringen (bromsen). Det beslutet ställde helt nya och större krav på buffertfondens storlek. Märkligt nog fattade man samtidigt beslut om att försvaga fonden genom att fullfölja tidigare intentioner att överföra medel till statskassan.

SPRF kräver att regering och riksdag vidtar sådana åtgärder, främst återbetalning till AP-fonden, att en utlösning av bromsmekanismen undviks. Förbundet kräver också att partierna i pensionsöverenskommelsen tar ansvar för nuvarande och kommande pensionärer.

 

Bromsen kostar 75 miljarder för pensionärerna

Publicerat av

Medan lönerna stiger med cirka 3 procent per år sänks pensionerna genom den s.k. bromsen i pensionssystemet.

Svenska Dagbladet har med hjälp av Pensionsmyndigheten tagit fram siffror som visar att mellan åren 2010–2018 väntas bromsen sänka inkomstpensionerna med totalt cirka 85 miljarder kronor före skatt. Med hänsyn tagen till s.k. bostadstillägg blir summan 75 miljarder. För en genomsnittlig pensionär rör det sig under samma period om cirka 47.000 kronor i minskad pension.

Till detta kommer skillnaden i beskattning som innebär att en vanlig pensionärer betalar betydligt mer per än en förvärvsarbetande vid samma inkomst. 2013 handlar det om mellan 12.000 och 18.000 kr per år. Den skillnaden ökar 2014.

(Inkomstpensionen är en del av den allmänna pensionen. Varje år avsätts 16 procent av lönen och andra skattepliktiga ersättningar till denna del av pensionen.)

Läs mera här

Hur ska äldreomsorgen och övrig välfärd finansieras?

Publicerat av

En intressant debattartikel 31 okt 2013 om hur vi ska få pengar till välfärden i en framtid där vi lever allt längre. En framtid som redan är här i flera kommuner genom att anslagen till äldreomsorgen minskar realt.

En del frågor i sammanhanget: Hur mycket måste skatten höjas – om den måste höjas? Får vi en allmän standardökning som även kommer välfärdssektorn till del? Ska kostnaderna för äldreomsorgen få fortsätta att öka i långsammare takt än andra kostnader? Kan en speciell äldreförsäkring vara ett alternativ?

Läsa mera här