Kategoriarkiv: Gröna seniorer

Boverket föreslår marknadshyror – även på bristorter

Publicerat av

Statliga Boverket har kommit med en rapport där man förespråkar marknadshyror. Det är samma myndighet som tidigare föreslog statsbidrag för att lägga ner fungerande äldreboenden och ersätta dem med s.k. trygghetsboenden (som inte ger någon extra trygghet jämfört med vanliga lägenheter).

Eftersom orter med bostadsbrist inte är undantagna kan förslaget om marknadshyror få svåra konsekvenser för många hyresgäster – om det blir verklighet. Inte minst pensionärer, som har betydligt lägre inkomster än förvärvsarbetande, skulle riskera att få flytta.

Boverkets förslag har inte mötts med någon större entusiasm bland de politiska partierna.  Centerpartiet välkomnar dock rapporten. Det gör fastighetsägarna också – som väntat.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/partierna-sagar-boverkets-forslag_8722928.svd

Kritik mot alliansens äldrepolitik i Stockholm

Publicerat av

I Stockholm fortsätter alliansen att realt minska anslagen till äldreomsorgen. Miljöpartiet har i kommunstyrelsen lagt följande text apropå utvecklingen när det gäller möjligheterna att få plats på  äldreboenden. Situationen är förmodligen likartad i många andra kommuner.

”Biståndsbedömningen är idag för hård när det gäller att få plats i servicehus och vård- och omsorgsboenden.

Enligt socialtjänstlagens principer ska äldre kunna ha en vardag som så länge som möjligt är begriplig, hanterbar och meningsfull. Ofta behöver de då vård och stöd. Idag bor de äldre hemma allt längre med allt mer omfattande behov av hemtjänsttimmar och återkommande sjukhusbesök.

Att en äldre person bor kvar hemma kan bero på egna önskemål eller en restriktiv biståndsbedömning. Boendetiderna har kontinuerligt minskat på vård- och omsorgsboenden med somatisk inriktning och uppgick till i genomsnitt tio månader år 2010.

För att kunna erbjuda en verklig valfrihet måste staden öka byggandet så att antalet platser i servicehus, vård- och omsorgsboenden, demensboenden och trygghetsbostäder täcker hela behovet. Det ska finnas olika former av boende för äldre runt om i staden; kommunala, kooperativa och privata.”

Krav på återbetalning av pensionspengar

Publicerat av

Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) kräver att 260 miljarder ska återbetalas till AP-fonden. SPRF skriver bl.a. så här:

Omkring år 2000 överfördes totalt ca 260 miljarder kronor från AP-fonden (buffertfonden) till statskassan. Bakgrunden var ett riksdagsbeslut baserat på princippropositionen 1994 om det nya pensionssystemet. Sådana överföringar motiverades bl.a. med att det nya pensionssystemets konstruktion ställde mindre krav på buffertfond, bl.a. genom den restriktion för pensionsuppräkningarna som följsamhetsindexeringen kunde medföra.

År 1998 fattade riksdagen ett mera definitivt beslut om det nya pensionssystemet bl.a. om införande av ytterligare en restriktion för pensionsuppräkningen, nämligen den automatiska balanseringen (bromsen). Det beslutet ställde helt nya och större krav på buffertfondens storlek. Märkligt nog fattade man samtidigt beslut om att försvaga fonden genom att fullfölja tidigare intentioner att överföra medel till statskassan.

SPRF kräver att regering och riksdag vidtar sådana åtgärder, främst återbetalning till AP-fonden, att en utlösning av bromsmekanismen undviks. Förbundet kräver också att partierna i pensionsöverenskommelsen tar ansvar för nuvarande och kommande pensionärer.

 

Hur ska äldreomsorgen och övrig välfärd finansieras?

Publicerat av

En intressant debattartikel 31 okt 2013 om hur vi ska få pengar till välfärden i en framtid där vi lever allt längre. En framtid som redan är här i flera kommuner genom att anslagen till äldreomsorgen minskar realt.

En del frågor i sammanhanget: Hur mycket måste skatten höjas – om den måste höjas? Får vi en allmän standardökning som även kommer välfärdssektorn till del? Ska kostnaderna för äldreomsorgen få fortsätta att öka i långsammare takt än andra kostnader? Kan en speciell äldreförsäkring vara ett alternativ?

Läsa mera här

Larm om hälsorisker i äldreomsorgen

Publicerat av

Underbemanning gör att äldres hälsa riskeras varje vecka. Det uppger 30 % av de anställda i en undersökning som gjorts av Kommunal och som refererades i Metro Stockholm 28 oktober.
Undersökningen omfattar drygt 3.700 anställda i äldreomsorgen i Stockholms län och handlar om hur de uppfattar arbetsmiljön.

Kevin Thompson, vice ordförande i Kommunal i Stockholm, betecknar situationen som ett stort svek både mot de äldre och de anställda.

Samtidigt har Socialstyrelsen placerat tre kommuner i Stockholms län (Sundbyberg, Solna, Stockholm) i topp i landet när det gäller hur mycket som satsas i pengar på äldreomsorgen. En grund för den undersökningen är att mam jämför satsningen med hur stor andel över 65 år det finns resp kommun. Men då handlar det alltså inte om kvalitet eller arbetsförhållanden.

Stora skillnader i satsningen på äldreomsorg

Publicerat av

Äldre Mor Anna vilarDet är stora skillnader mellan landets kommuner i satsningen på äldreomsorg, räknat i i hur mycket pengar man använder på 65+  relativt sett. Jämförelsen har gjorts så att anslaget till de äldre satts i relation till hur stor andel de utgör av respektive kommuns befolkning.
Det är Socialstyrelsen som gjort beräkningarna. Sundbyberg, Solna och Stockholm samt ett antal små kommuner toppar medan Norrtälje hamnar i botten.
Undersökningen är ingen mätare av kvalitén. Men om de kommuner som  relativt sett satsat mest pengar också  har använt pengarna på rätt sätt så bör de ligga bra till även när det gäller kvalitén.
Läsa mera  här

Sänkta pensioner 2014

Publicerat av

2014 minskar inkomst- och tilläggspensionen med 2,7 procent, i snitt 300 kr per månad före skatt. Detta enligt Pensionsmyndighetens prognoser.

För pensionsspararna blir det i genomsnitt minusränta på inkomstpensionskontona med 1,1 procent i nästa orange kuvert.

Garantipensionen – liksom värdet av de flesta tjänstepensioner – bestäms av prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet har sänkts med 100 kr, vilket motsvarar -0,2 procent. Det innebär att de personer som har lägst pension, det vill säga de som har enbart garantipension eller en stor del garantipension, får sänkt pension med cirka 20 kronor i månaden. De pensionärer som har bostadstillägg blir kompenserade eftersom bostadstillägget höjs.

320 000 pensionärer – de med ingen eller låg inkomstpension och som har garantipension och eller bostadstillägg får ca minus 0,2 procent i förändrad pension.
500 000 pensionärer får en förändring av summan av inkomst- och garantipension som ligger mellan minus 0,2 och minus 2,7 procent.
De flesta pensionärer, 1,2 miljoner, som varken har garantipension eller bostadstillägg, får sänkt inkomstpension med 2,7 procent.
Sänkningen av den allmänna pensionen gör att en genomsnittlig pensionär med en total pension på 14.000 kr före skatt beräknas få en minskning med i snitt ca 200 kr i månaden efter skatt om skatten är lika som 2013

Kritik mot artikel om inkomster

Publicerat av

I en nyhetsartikel den 4 oktober 2013 i Dagens Nyheter påstods att äldre har samma inkomstutveckling som yngre. Det stämmer inte. Siffror från SCB visar att en 100-lapp i pension 2001, när nya pensionssystemet infördes, kommer att vara värd 115 kronor 2014. En löntagares 100-lapp ökar under samma period till 155 kronor.

– Det finns ingenting i artikeln som ger underlag till att ”äldres ekonomi håller ställningarna” i förhållande till förvärvsinkomsterna. Tvärt om. DN:s artikel ger en missvisande bild av utvecklingen, säger de fem ordförandena för Sveriges största pensionärsorganisationer som representerar 800 000 pensionärer.

PENSIONÄRSORGANISATIONERNA SER FLERA PROBLEM MED DN:S JÄMFÖRELSE.

1. Det är felaktigt att jämföra en pensionär som just har gått i pension med en ung människa på väg in i arbetslivet. 28-åringen har stora utvecklingsmöjligheter medan pensionärens ekonomiska kurva kommer att dala kraftigt. En pensionär kan inte påverka sin egen ekonomiska situation.

2.Det är även problematiskt att använda sig av olika mättidpunkter. I ett längre perspektiv ser utvecklingen dystrare ut för pensionären. Under det nya pensionssystemets tid har pensionerna realt i stort sett legat stilla, medan lönerna har fått en stadig realökning med cirka 1,5 procent per år. Framtiden ser inte bättre ut då pensionerna beräknas sjunka i värde 2014, 2015, 2018 och 2019. DN:s artikel visar inte att pensionerna håller ställningarna i förhållande till förvärvsinkomsterna.

Föreskrifter senareläggs

Publicerat av

Socialstyrelsens föreskrifter om behovsanpassad bemanning inom äldreomsorgen träder i kraft under 2015 i stället för 1 jan 2014. Det gäller både reglerna för boenden med personer med demenssjukdom och de för alla andra äldreboenden.

Reglerna tydliggör vad som gäller för att leva upp till socialtjänstlagen. Bland annat att det måste finnas personal dygnet runt och bemanningen ska vara anpassad efter varje äldre persons behov.

Socialstyrelsen vill införa båda regelverken som ett enda paket och har därför beslutat att låta båda två träda i kraft under 2015.
Pressmeddelandet kom i samma veva som det blev känt att antalet Lex Sarah-anmälningar ökade med ca 50 % 2012 jämfört med året innan.
SKL, som företräder kommunerna, har av ekonomiska skäl haft en negativ inställning till Socialstyrelsens ursprungliga förslag.
Läs här om Socialstyrelsens information

Betyder 26 % ingenting för partierna?

Publicerat av

Barn och äldre borde behandlas med samma hänsynsfullhet som andra medborgare. Andelen röstberättigade över 65 år är enligt SCB 26 procent. Något att tänka på för de politiska partierna.
Här en artikel vars rubrik nog ska tolkas som ironisk.
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/evafranchell/article17684902.ab