4 juni lämnade utredningen om fri hyressättning i nyproduktion sitt betänkande till justitieminister Morgan Johansson. Fri hyressättning är inte Miljöpartiets politik, men är en del av Januariavtalet. Miljöpartiet konstaterar att förslagen som nu läggs fram av utredaren går långt bortom vad vi var överens om i avtalet.

Miljöpartiet arbetar för att alla ska ha rätt till, och råd med, en bostad.  Sedan 2014 har bostadsbyggandet ökat kraftigt, inte minst av hyresrätter med rimligare hyror. Under 2020 färdigställdes det mer än dubbelt så många hyresrätter som 2014.

Trenden att de flesta nya lägenheter som färdigställs är hyresrätter fortsätter. Det beror bland annat på regeringens investerings­stöd. 46.000 bostäder har beviljats investeringsstöd och hyran för lägenheter med investeringsstöd ligger drygt 20 procent lägre än andra nybyggda lägenheter . Miljöpartiet vill också se en mer socialt hållbar bostadsförsörjning och har tillsatt en särskild utredning som tittar på detta under ledning av Karolina Skog.

Fri hyressättning är inte Miljöpartiets politik – oavsett om det gäller nyproduktion eller alla bostäder. Den här utredningen är ett resultat av krav som C och L ställde i förhandlingarna om Januariavtalet och vi måste hedra även de punkter i avtalet som samarbetspartierna fått igenom.

Friare hyressättning kommer inte att förbättra bostadssituationen för den som står utan en bostad idag. Det är där vi från Miljöpartiet fokuserar våra politiska åtgärder, säger Emma Hult, bostadspolitisk talesperson (MP).

 Vad föreslår utredningen?

Utredningen föreslår att en ny lag om fri hyressättning i nyproduktion ska träda i kraft den 1 juli 2022. Lagen ska gälla för lägenheter färdigställda detta datum eller senare. Förslagen innebär inga ändringar för det befintliga beståndet av hyreslägenheter. Bostäder som byggs med investeringsstöd kommer inte heller att beröras och systemet med presumtionshyra kvarstår oförändrat.

Vi kommer att behöva analysera förslagen, men av det jag tagit del av så är min bedömning att flera av utredningens förslag är värre än det Januariavtalet slår fast. Det är givetvis inte något vi kan acceptera, säger Emma Hult.

I Januariavtalet framgår det tydligt det ska finnas ett starkt skydd för konsumenterna och ett reellt besittningsskydd. Det måste finnas en förutsägbarhet för vad som kan generera hyreshöjningar och tydliga gränser för hur mycket hyror får höjas.

–  Som förslaget ser ut nu finns det en öppning för att höja hyran upp till tio procent högre än jämförelsehyrorna vid något som, vagt, benämns som “ändrade förhållanden”. Här ser jag en tydlig risk med det förslag som presenteras i utredningen, säger Emma Hult.

Miljöpartiet kommer göra allt vi kan för att stärka hyresgästernas intresse, även framåt. Vår utgångspunkt är att fortsätta arbeta för en hållbar, trygg och inkluderande bostadsmarknad.

– För oss är det viktigt att människor inte ska hamna i ett system där hyran i praktiken blir marknadsutsatt under tiden man hyr. Det måste finnas en förutsägbarhet för vad som kan generera hyreshöjningar och tydliga gränser för hur mycket hyror får höjas även mellan hyresgäster. Det framgick tydligt både av Januariavtalet och direktivet. Marknadshyror är inget för Sverige, säger Emma Hult.

Vad händer nu?

–  Utredningen kommer att skickas på remiss. Med tanke på riskerna vi ser med förslaget är det viktigt att se till att många organisationer ger sin syn på förslagets olika delar.

Sverige behöver en fortsatt grön och socialt hållbar bostadspolitik som gör att det byggs fler klimatsmarta bostäder för alla i samhället. Miljöpartiet hade hellre sett en utredning med förslag för att lösa bostadssituationen för de som har ett otryggt kontrakt eller helt står utan en egen bostad, och det fortsätter vi att jobba för att få till.

För mig och Miljöpartiet är det viktigaste att det byggs fler bostäder som även de utan en fet plånbok har råd med. Det gör vi bland annat genom investeringsstödet för klimatsmarta bostäder med ett tak för maxhyra. Men mer behövs, säger Emma Hult.