Kategoriarkiv: Pensionärer

Kritik mot alliansens äldrepolitik i Stockholm

Publicerat av

I Stockholm fortsätter alliansen att realt minska anslagen till äldreomsorgen. Miljöpartiet har i kommunstyrelsen lagt följande text apropå utvecklingen när det gäller möjligheterna att få plats på  äldreboenden. Situationen är förmodligen likartad i många andra kommuner.

”Biståndsbedömningen är idag för hård när det gäller att få plats i servicehus och vård- och omsorgsboenden.

Enligt socialtjänstlagens principer ska äldre kunna ha en vardag som så länge som möjligt är begriplig, hanterbar och meningsfull. Ofta behöver de då vård och stöd. Idag bor de äldre hemma allt längre med allt mer omfattande behov av hemtjänsttimmar och återkommande sjukhusbesök.

Att en äldre person bor kvar hemma kan bero på egna önskemål eller en restriktiv biståndsbedömning. Boendetiderna har kontinuerligt minskat på vård- och omsorgsboenden med somatisk inriktning och uppgick till i genomsnitt tio månader år 2010.

För att kunna erbjuda en verklig valfrihet måste staden öka byggandet så att antalet platser i servicehus, vård- och omsorgsboenden, demensboenden och trygghetsbostäder täcker hela behovet. Det ska finnas olika former av boende för äldre runt om i staden; kommunala, kooperativa och privata.”

20 % till omsorg och vård av äldre

Publicerat av

Det är stora skillnader mellan kommunerna när det gäller hur mycket pengar som satsas på på vård och omsorg om äldre personer. I genomsnitt användes 20 procent av kommunernas totala kostnader under 2012 till vård och omsorg om äldre.

Det visar kostnadsmåtten inom socialtjänstens verksamheter i Socialstyrelsens rapport ”Kostnadsmått 2012 – Öppna jämförelser av socialtjänsten”.

Resultaten varierar stort mellan kommunerna. Exempelvis varierade kostnaden för särskilt boende till äldre mellan kommunerna med 463.600 –1.422.400 kronor per beviljad person. Genomsnittet för riket uppgick till 689.700 kronor per person. En viss variation är naturlig och kan bero på en mängd olika faktorer, till exempel olika behov av insatser.

Mer finns att läsa här

MP: Vinster i välfärden ska tillbaka till verksamheten

Publicerat av

Det pågår i media en livlig debatt om att de ekonomiska intressena i skolan går ut över kvalitén. Samma problem finns i princip också inom andra områden. Vad anser då MP på högsta nivå om denna problematik? Jo, kongressen 2013 antog följande text:

”Alla utförare inom välfärden ska ha som främsta motiv att bedriva en högkvalitativ verksamhet, och drivas av ett socialt och samhälleligt engagemang. Syftet med verksamheten ska inte vara att dela ut vinst, vilket också ska framgå av stadgar eller bolagsordning. Eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten.”

Föreskrifter senareläggs

Publicerat av

Socialstyrelsens föreskrifter om behovsanpassad bemanning inom äldreomsorgen träder i kraft under 2015 i stället för 1 jan 2014. Det gäller både reglerna för boenden med personer med demenssjukdom och de för alla andra äldreboenden.

Reglerna tydliggör vad som gäller för att leva upp till socialtjänstlagen. Bland annat att det måste finnas personal dygnet runt och bemanningen ska vara anpassad efter varje äldre persons behov.

Socialstyrelsen vill införa båda regelverken som ett enda paket och har därför beslutat att låta båda två träda i kraft under 2015.
Pressmeddelandet kom i samma veva som det blev känt att antalet Lex Sarah-anmälningar ökade med ca 50 % 2012 jämfört med året innan.
SKL, som företräder kommunerna, har av ekonomiska skäl haft en negativ inställning till Socialstyrelsens ursprungliga förslag.
Läs här om Socialstyrelsens information

Mindre i plånboken för pensionärer

Publicerat av

Alla ålderspensionärer utan bostadstillägg med en total månadsinkomst över 13 000 kronor får trots regeringens skattesänkning ut mindre i pension efter skatt nästa år. Dessa utgör, enligt en beräkning Pensionsmyndigheten gjort på DN:s förfrågan, cirka 1,2 miljoner av landets drygt 1,9 miljoner ålderspensionärer. Det motsvarar drygt 63 procent.
Till detta kan läggas att skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer kommer att öka 2014. I dagsläget betalar pensionärer vanligen mellan 12.000 och 18.000 kr mer per år vid samma inkomst.

Betyder 26 % ingenting för partierna?

Publicerat av

Barn och äldre borde behandlas med samma hänsynsfullhet som andra medborgare. Andelen röstberättigade över 65 år är enligt SCB 26 procent. Något att tänka på för de politiska partierna.
Här en artikel vars rubrik nog ska tolkas som ironisk.
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/evafranchell/article17684902.ab

Gröna Seniorers historia

Publicerat av

För större bild – Högerklicka bilden och klicka Öppna länk i nytt fönster!

Stående fr vänster, bl.a: José Isla Vega, Ingrid Bergman, Elsa Christersson, Bengt Johansson, Mona Eriksson, Klas Eriksson,  Birgit Gustafson, Eva Hellung Strohl, Lars Adamsson, Börje Lindström, Sigvard Lindblom, Kerstin Slåneteg, Sten E Karlsson. Sittande fr. vänster bl.a: Agnes Thörnblom, Vivianne Gunnarsson, Laila Åkerberg, Åke Askensten.

Gröna Seniorer bildas okt 2008 i Göteborg

Bakgrund till bildandet av Gröna Seniorer – kort historik.                                   Sammanställd av Eva Hellung Strohl med bistånd av Åke Askensten och Mona Eriksson

Kongressen 2007
Vid Miljöpartiets kongress 2007 behandlades två motioner rörande partiets äldrepolitik. Motion nr:11.1 ”Vad vilja pensionärerna? ” hade lämnats av lokalavdelningen i Kristianstad med yrkande att ett handlingsprogram skulle arbetas fram. Motion nr: 11.2 med rubriken ”Miljöpartiets äldrepolitik” hade lämnats av ett antal äldre miljöpartister, främst från Stockholm, med stöd av Miljöpartiet i Stockholms stad. Motionärerna yrkade att en proposition om en mer offensiv och utåtriktad äldrepolitik skulle lämnas till kongressen 2008.

Båda motionerna avslogs men eftersom motionärerna lyft en viktig fråga skrev PS i sitt förslag till beslut att man avsåg att under 2007 ta initiativ till att bilda ett seniorförbund, Gröna Seniorer, knutet till partiet. PS avsåg också att tillsammans med Gröna Seniorer arbeta fram en äldrepolitisk rapport under 2007/2008. Kostnaden för detta arbete uppskattades till 5000 kronor. Någon proposition bedömde PS inte vara nödvändig då men uteslöt det inte.

Upprop i Grönt hösten 2007
Grönt nr 4 2007 kunde man läsa följande upprop: ”Alla gröna seniorer är välkomna till Stockholm på en äldrepolitisk dag. På programmet finns bland annat: språkrörsdialog, underhållning och bildandet av föreningen ”Gröna Seniorer.” Välkomna till Stockholm onsdag 21 november 2007, plats meddelas senare. Anmälan sker till partikansliet: service@mp.se……… Du som är intresserad av att sitta i styrelsen för Gröna Seniorer kan kontakta Magnus Johansson@mp.se………”

Ett 20-tal personer hade anmält sitt intresse varav 13 var närvarande vid mötet som ägde rum på riksdagshuset. Efter inledning av Magnus Johansson – dåvarande sammankallande och ansvarig för äldrefrågor i PS – följde ett föredrag av Kristina Jennbert, SKL, om äldres situation i samhället samt information om aktuell Grön politik av språkröret Peter Eriksson. Större delen av tiden ägnades sedan åt diskussion kring mål och visioner kring bildandet av den nya organisationen Gröna Seniorer samt tänkbara inslag i ett kommande äldrepolitiskt program. Till arbetsgrupp, att i samråd med övriga, arbeta med organisationsfrågan samt framtagandet av ett programförslag utsågs Magnus Johansson, Åke Askensten, Eva Hellung Strohl samt Lena och John Porter.

Arbetsgrupp
Deltagarna i arbetsgruppen utarbetade stadgar och förslag till program. Skriftens innehåll byggde dels på de förslag som ingick i stockholmsgruppens kongressmotion, dels på de diskussioner som förts vid mötet i riksdagshuset. Arbetsgruppen hade ett antal möten under 2008. När makarna Porter av hälsoskäl lämnat gruppen anslöt sig Eivor Karlsson.

Arbetsgruppen fick under tiden stort och värdefullt stöd framför allt av Magnus Johansson men också av övrig kanslipersonal när det gällde att komma i kontakt med äldre partimedlemmar och att sprida information om Gröna Seniorer inom partiet, Bland annat diskuterades förslag till egen logga för Gröna Seniorer. Gruppens medlemmar fick uppmuntran och ekonomiskt stöd att delta i olika aktiviteter. T.ex. fick Eva, som genom partiets internationella sekreterare fått kontakt med European Network of Green Seniors, ENGS, möjlighet att i september 2008 delta i ENGS årsmöte i Utrecht på PS´s bekostnad.

Konstituerande årsmöte i Göteborg oktober 2008
Hösten 2008 hade arbetet framskridit så långt att det var läge att kalla till ett konstituerande årsmöte i Göteborg 18 – 19 oktober 2008 i samband med årets kommun- och landstingsdagar. I ett nytt upprop inbjöds alla partimedlemmar över 55 år att delta på årsmötet. Ett 20-tal partimedlemmar kom och den 19 oktober bildades Gröna Seniorer. Vid årsmötet, som leddes av Magnus Johansson, antogs arbetsgruppens förslag till stadgar och verksamhetsplan. Vidare valdes en styrelse. Förslaget till äldrepolitiskt handlingsprogram antogs som underlag för vidare bearbetning av den nya styrelsen.

Konstituerande styrelsemöte i Stockholm november 2008

För större och tydligare  bild – Högerklicka bild och klicka Öppna länk i nytt fönster.

Gröna Se riks styrelsem 1 2008 0417Styrelsemöte 15 nov 2008: Fr v Börje Lindström, Elsa Christersson, Eva Hellung Strohl, Las Adamsson, Birgit Gustafsson, Bengt Johansson, Mona Eriksson, Åke Askensten, Ingrid Bergman, Vivianne Gunnarsson, Sten E Karlsson,  José Isla Vega

Den 15 november 2008 hölls det konstituerande styrelsemötet på partikansliet på Pustegränd i Stockholm. Till manlig sammankallande valdes Åke Askensten och till kvinnlig Birgit Gustafsson. Till kassör valdes Vivianne Gunnarsson. Bland de punkter som diskuterades kan nämnas kommande samarbete med riksorganisationen, författande av upprop om att gå med i Gröna Seniorer samt bildande av region- och lokalavdelningar. Åke Askensten fick i uppdrag att ansöka/ skriva proposition till kongressen 2009 för att formellt göra Gröna Seniorer till en sidoorganisation till miljöpartiet.

Aktuell fråga
Gröna Seniorers ställning inom partiet är ännu år 2013 oklar. 2007 års kongressbeslut att bilda ett seniorförbund knutet till partiet måste återigen aktualiseras. PS. MP-kongressen 2017 fastslogs att  Gröna Seniorer är partiets  äldreförbund.

Synpunkter på utredning om pensionsåldern

Publicerat av

Gröna Seniorers riksorganisation skrev så här i ett remissvar på SOU 2013: 25, pensionsåldersutredningens slutbetänkande:

Vi har förståelse för att frågan om pensionsåldern utreds mot bakgrund av att allt fler lever allt längre. En följd av detta är att andelen äldre ökar i relation till antalet yrkesaktiva men det betyder inte att det går att generellt trappa upp pensionsåldern.

Vi vill understryka att inga konkreta förändringar kan bli aktuella innan det gjorts tillräckliga insatser för att förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor för de äldre på arbetsmarknaden. Visserligen är många av dagens äldre friska och vid god vigör men många är redan vid dagens pensionsålder trötta och utslitna av ett både psykiskt och fysiskt påfrestande arbete. Utan förbättringar kommer en höjning av pensionsålder att missgynna denna grupp och därmed ge dem en mycket låg pension. Risken är att det skapas stora klyftor i samhället. Vi tycker inte att utredningen tillräckligt har belyst dessa frågor. I stället synes de ekonomiska aspekterna för samhället av att människor uppbär pension under en längre tid än tidigare ha varit avgörande för utredarens ställningstaganden.

Vi menar att åtgärder för att förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor men också ett flexibelt system med möjlighet till deltidspension är viktiga förutsättningar för att fler ska kunna arbeta längre upp i åren. Det finns också andra betydelsefulla faktorer om man vill ha ett hållbart pensionssystem. Inte minst viktiga är arbetsgivares och arbetskamraters attityder till de kollegor som fortsätter att arbeta efter 65 år.

Undersökningar visar att de som väljer att arbeta längre upp i åldrarna gör det för att de känner sig behövda och att de upplever sitt arbete som meningsfullt och stimulerande. Betydelsefulla faktorer är givetvis också att det verkligen lönar sig att arbeta och att man inte på äldre dagar åsidosätts när det gäller möjlighet till stimulans och fortbildning.

Gröna Seniorer vill därför understryka vikten av ökat stöd till forskning kring de faktorer som redan idag får äldre att stanna kvar i arbetslivet till 65 och efter 65 års ålder. Först med relevanta kunskaper om dessa mycket viktiga faktorer kan en höjning av pensionsåldern ha förutsättningar att accepteras av de äldre och på sikt kunna genomföras. Slutligen vill vi peka på att det är orimligt att utreda en höjd pensionsålder frikopplat från utformningen av pensionssystemet och förvaltningen av pensionsmedlen.

För styrelsen för Gröna Seniorers riksorganisation                                                         2013 08 29

Vivianne Gunnarsson                                                             Eva Hellung Strohl

Miljöpartiets äldrepolitik/partiprogram

Publicerat av

Ur partiprogrammet, antaget av kongressen 2012

Många lever ett aktivt liv mycket längre än vad tidigare generationer har haft möjlighet till. Fler och fler får uppleva sin hundraårsdag. Många äldre är friska allt längre vilket är en stor samhällsresurs. Äldres kunskaper och erfarenheter är ovärderliga på många områden, till exempel som fortsatt yrkesaktiva eller som mentorer till yngre. Inom frivilligsektorn och föreningslivet gör många äldre stora insatser. Alla äldre är dock inte friska och många behöver tilltagande hjälp. Därför är det viktigt med en trygg och god äldreomsorg som utgår från de äldres individuella behov.

   Ett rikt liv kännetecknas av självbestämmande, socialt umgänge och möjlighet till deltagande. Även som äldre ska man ha möjlighet att uppleva samvaro, gemenskap och kunna delta i fysiska och kulturella aktiviteter.
   Rätten till bostad är grundläggande i vårt land. För äldre blir det efterhand allt viktigare att ha en fungerande bostad och, när man så behöver, rätt till stöd och hjälp i hemmet. En fungerande hemtjänst kan ofta vara en förutsättning för att kunna bo kvar i sitt hem.
   Kommunerna behöver bli bättre på att planera så att den äldre när hen så önskar och behöver ska kunna erbjudas äldreboende, serviceboende eller annat lämpligt alternativ.
  Alla ska kunna lita på kvaliteten och tryggheten i omsorgen, oavsett vem som utför den. Som anhörig är det ofta smärtsamt att se när en äldre närstående insjuknar. Då ska man kunna vara trygg med att det finns en god omsorg med hög kvalitet och tillräcklig och utbildad personal.
   De anhöriga ska känna sig sedda och deras önskemål tillmötesgås så långt som det är möjligt. Det ska finnas äldreomsorg med olika inriktningar. Önskemål om vårdpersonalens språkkunskaper ska tillgodoses. Frivilliga insatser i äldreomsorgen ska uppmuntras.
  Äldreomsorgen står inför en stor utmaning med ett ökat antal äldre i befolkningen, samtidigt som det sker stora pensionsavgångar bland omsorgspersonalen. I framtiden kommer allt färre unga behöva försörja och vårda allt fler äldre. Vi vill möta den utmaningen. På samhällsekonomisk nivå är det viktigast att ge unga människor vägar in i arbetslivet. För äldreomsorgen handlar det om åtgärder för att bli en bra arbetsgivare.
  Personaltätheten måste hålla tillräcklig nivå så att de som arbetar i äldreomsorgen slipper hamna inför omöjliga situationer som att ensamma behöva utföra lyft som egentligen kräver två personer. En satsning på ökad bemanning genererar nya jobb samtidigt som kvaliteten ökar.
   Maten som serveras inom äldreomsorgen ska vara näringsrik, miljövänlig och helst närodlad.

Kritik mot utredning om pensionsålder

Publicerat av

Pensionsåldersutredningens slutsatser om att vi alla bör arbeta längre och de framskrivningar man där gör håller inte riktigt för en närmare granskning. De data som man byggt sina antaganden på, de så kallade Arbetskraftsutredningarna, AKU, ger inte stöd för alla de slutsatser som utredningen presenterar i sitt betänkande. Det skriver SCB i sitt remissvar på utredningens delbetänkande ”Längre Liv, längre arbetsliv” (SOU 2012:28).

SCB skriver att många av slutsatserna i betänkandet bygger på ett litet antal observationer, särskilt när det gäller gruppen 65-74 år, vilket innebär att vissa slutsatser avseende denna åldersgrupp ”inte är signifikanta”.

SCB tillrättavisar också utredningen genom att förklara att begreppet ”återstående medellivslängd” inte är en prognos på hur länge man har kvar att leva. Begreppet är ett index som på ett sammanfattande sätt mäter dödligheten för alla åldrar under ett speciellt år. ”Det är alltså inte den genomsnittliga livslängden som en person som föddes ett speciellt år kommer att ha utan ett samlat mått på dödligheten i alla åldrar det år personen föddes”.

Utredningen har på sid 107 i betänkandet skrivit följande: ”Om den faktiska pensionsåldern i ålderspensionssystemet ligger kvar på 65 år, så betyder det att vi i slutat av prognosperioden i genomsnitt kommer att vara pensionärer under en tredjedel av livet, till skillnad från en fjärdedel enligt prognosen för 2011.”

Det är inte korrekt, åtminstone enligt de framskrivningar som SCB gjort. För att vi ska kunna vara pensionärer en tredjedel av livet efter 65 måste vi leva till 97,5 års ålder och det tror inte SCB på, skriver Pensionsnyheterna.