Inga ökade resurser till äldreomsorgen sedan 2007

Resurserna till vården har ökat mer än vad enbart den ökade befolkningen hade medfört. Inom stora delar av vården har resurserna per vårdkontakt ökat. Kostnaderna för handikappomsorgen har, justerat för prisökningar, vuxit med cirka 50 procent sedan sekelskiftet och motsvarar i dag två tredjedelar av kostnaderna för äldreomsorgen.

Pengar i sparare 2014 DSC01822

Även om de totala kostnaderna för äldreomsorgen har ökat något är resurserna per brukare inom äldreomsorgen oförändrade sedan 2007, vilket är så långt tillbaka som jämförelser kan göras.

Samtidigt har skatternas andel av samhällsekonomin minskat.

Det skriver två företrädare för Svenskt Näringsliv på DN Debatt. Läs mera här

När man läser den här artikeln bör man ha i minnet att  olika organisationer presenterar ekonomiska förhållanden på lite olika sätt. Det kan vara bra att därför också läsa en redaktionell  artikel i Dagens Nyheter, där man har granskat kostnadsutvecklingen per person. Där framgår exempelvis att hemtjänstens nettokostnad per vårdtagare sjunkit från ca 184.000 år 2006 till ca 156.000 år 2012. För särskilda boenden har det under samma tid.varit en viss ökning: från  ca 565.00 till ca 588.000 kr. Detta är länken till DN:s redaktionella artikel: http://www.dn.se/ekonomi/pengarna-till-valfarden-gar-ofta-till-loner/

De senaste 10 åren har vi haft kraftiga skattesänkningar. Det handlar  om i storleksordningen 100 miljarder kr. Om de pengarna  istället  använts inom välfärden skulle en stor del av nedskärningarna ha kunnat undvikas. Frågan är om de politiska partierna är beredda att höja skatterna för att finansiera det växande behovet av bl.a. äldreomsorg. http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/article18189997.ab

 

 

Inlägg om allianspartierna och pensionärerna

Allianspartierna talar gärna om att de har sänkt skatten för pensionärerna. En del massmedier upprepar det gärna. Men sanningen är den att  regeringen sänkt skatterna mycket mer för de förvärvsarbetande. Samt att pensionerna sänkts år efter år för många. Därmed har inkomstklyftan ökat kontinuerligt mellan de som arbetar och de som inte gör det.

Här ett inlägg: http://bjornalvebrand.wordpress.com

Pensionärer vill ha nytt pensionssystem och rättvis skatt

Lisbeth Staaf Igelström är ordförande för PRO Värmland. Hon berättar att de stora pensionärsorganisationerna, bland andra PRO och SPF, har uppvaktat regering och riksdag och framfört kraven om ett reformerat och bättre pensionssystem.

Organisationerna kräver också att den orättvisa extra beskattningen tas bort och att pensionärerna får samma skattenivå som förvärvsarbetande vid samma inkomst. Riksdagens budgetbeslut ökar de ekonomiska klyftorna i samhället. Den grupp som enligt SCB utgör 26 % av de röstberättigade i valen 2014 drabbas av detta.

Läs mera här

Personer med sjukersättning kan få pension vid 65 utan ansökan

De som haft hel sjukersättning omedelbart före 65-årsdagen kan slippa ansöka för att gå i pension. Det är innebörden i en ny lag från 1 januari 2014.

Den nya lagen innebär att de allra flesta av de som haft hel sjukersättning (som fram till för elva år sedan kallades förtidspension) omedelbart före sin 65-årsdag och fyller 65 år från april 2014 och framåt, slipper ansöka. Den som är eller har varit bosatt utomlands eller delvis fått arbeta under den tid som de haft sjukersättning får fortsätta skicka in en ansökan.

Pensionsåldern är flexibel från 61 års ålder. Det finns ingen automatisk pensionering utan lagen har krävt att för att få allmän ålderspension så måste man ansöka om det i alla lägen. Nu blir det alltså ett undantag från detta.

– Nu slipper varje år runt 20.000 personer med hel sjukersättning att själva ansöka om ålderspension. Från Pensionsmyndigheten tog vi fram förslaget, vi har byggt ett system för det och nu är det är glädjande att vi kan göra livet lättare för en stor grupp pensionssparare, säger Helen Stoye, chef för handläggning på Pensionsmyndigheten.

Läs mera här: http://www.pensionsmyndigheten.se/sjukpension13.html

Pensionerna 2014 – det magra året

Pensionsmyndigheten har gjort följande beräkning av pensionernas utveckling under 2014.

  • Totala pensionen efter skatt minskar med cirka 100 kronor i snitt per månad.
  • Inkomst- och tilläggspension sänks med 2,7 procent, i snitt minus 300 kronor före skatt, på grund av broms i pensionssystemet på minus 1,6 procent och prognos för högre omräkningstakt de kommande åren.
  • Regeländring 2014 inom bostadstillägget för pensionärer som gör att arbetsinkomster under 24.000 kronor inte tas med vid beräkning.
  • Ingen pensionär med bostadstillägg får sänkt pension, 270.000 pensionärer får mellan 70 och 90 kronor mer i månaden efter skatt.
  • 50.000 garantipensionärer utan bostadstillägg med upp till 8.000 kronor i allmän pension före skatt får i snitt 90 kronor mer efter skatt, 500.000 med delvis garantipension och delvis inkomstpension upp till 11.000 kronor före skatt får 30 kronor mer efter skatt medan 1,2 miljoner med mer än 11.000 i inkomstpension före skatt får i snitt 140 kronor mindre i månaden efter skatt.
  • Premiepensionen höjs med 18 procent i snitt, cirka 50 kronor i månaden, för 901.000 pensionärer som har fondförsäkring och 3,9 procent, cirka 10 kronor i månaden, för 227.000 pensionärer som har traditionell försäkring.
  • Garantipensionen och de flesta tjänstepensioner sänks med 0,2 procent.
  • Skatten sänks genom regeländring med cirka 100 kronor per månad

Kommentar: Som jämförelse kan nämnas att lönerna väntas öka med ca 3 procent under 2014 samtidigt som ett 5:e jobbskatteavdrag införs. Det innebär att inkomstgapet mellan pensionärer och förvärvsarbetande ökar ytterligare.

Svårläst från Carlsberg och Dramaten

Julmust säljs i stora flaskor bl.a. under  namnet Apotekarnes, ett varumärke som ägs av Carlsberg. Men hur (o)nyttig är egentligen denna dryck?   Om detta försöker(?) tillverkaren att informera om på flaskans etikett. Men det görs med så liten stil att det är oläsligt. Trots att det finns massor av plats på flaskan. Har Carlsberg något att dölja eller är det bara slarv?

Dramaten Svårläst hela annonsen 2013 P1030628

Dramaten i Stockholm gör reklam för pjäsen ”Dödspatrullen” som handlar om dagens äldreomsorg där patrullen är hemtjänsten. Detta kan man i bästa fall läsa sig till i annonsen. Men många äldre kan inte ta del av informationen. Det beror på att texten är röd på grå botten. Kanske bör Dramaten ta kontakt med någon reklambyrå med kunskaper i ämnet  lättlästa texter.
Webbredaktör: ake.askensten@comhem.se

 

Fick beslutsfattarna julbord?

Julbord Litet Julafton 2013  LÄTT P1030605

Exempel på enkelt julbord. Men en del får inte ens det.

Det var tradition att de cirka 120 eleverna vid Stamgärde skola i Undersåker bjuds på julbord innan de får lov. Men Åre kommun beslutade i höstas att inga skolor fick servera julbord till sina elever.
Skolans kock trollade dock med knäna för att barnen skulle få julbord.
Då kom en tjänsteman och beslagtog laxen och ett par sillhinkar. Han ska ha tagit  med sig maten till ett äldreboende. Men barnen fick ändå äta sitt julbord  – tack vare personalens insatser.
Frågan är om beslutsfattarna själv fick något julbord. Och om hyresgästerna på äldreboendet alls fick veta att de åt barnens beslagtagna lax och sill.
Läs mera här

Julmaten varierar mycket mellan landets äldreboenden. En del får uppvärmd mat, andra får riktigt julbord. Läs mera här

Mer om de kommunala julborden finns att läsa på Gröna Seniorers Facebooksida.

Minskade resurser för äldreomsorgen och längst väntetid på akuten

Vi blir allt fler äldre men när det gäller äldreomsorgen ökar den kommunala snålheten. Äldreomsorgens resurser, som andel av de totala kommunala utgifterna, har sedan 2001 minskat med 2 procent i genomsnittskommunen. Generellt har det varit en helt annan utveckling – utgifterna i den genomsnittliga kommunen har ökat med 20 procent. Siffrorna är justerade för både antal invånare och inflation. Statistiken framgår av en rapport från Timbro.  Läs mera här

Äldre får vänta längst på akuten.   Väntetiderna på sjukhusens akutmottagningar har blivit längre. Det framgår av Socialstyrelsens undersökning. Det handlar inte bara om geografiska skillnader – det handlar också om ålder. Märkligt nog är det de äldre som får vänta längst på behandling.  Läs mera  här