Mycket måste bli bättre i älderomsorgen

Ur Sveriges Radios Studio Ett 17 juni 2021

  • Utredningen om kompetensförsörjning inom vården och omsorgen om äldre pekar på personalens villkor – bland annat att man behöver höja kompetensen. Vad är viktigast att göra? Dessutom lyder budskapet till kommunerna att inte vänta på nya lagar, utan börja jobba nu.
  • Många av dom som arbetar i äldreomsorgen är undersköterskor. I veckan fattade riksdagen beslut om att undersköterska ska bli en skyddad yrkestitel.
  • Hör samtal med Göran Johnsson, särskild utredare och nationell samordnare för en hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre, Ann Björling, undersköterska och med i Undersköterskeupproret i Norrköping och Mats Thorslund, professor i socialgerontologi vid Karolinska institutet.

https://sverigesradio.se/avsnitt/1728322

MP kritiskt till utredningen om fri hyressättning

 

 4 juni lämnade utredningen om fri hyressättning i nyproduktion sitt betänkande till justitieminister Morgan Johansson. Fri hyressättning är inte Miljöpartiets politik, men är en del av Januariavtalet. Miljöpartiet konstaterar att förslagen som nu läggs fram av utredaren går långt bortom vad vi var överens om i avtalet.

Miljöpartiet arbetar för att alla ska ha rätt till, och råd med, en bostad.  Sedan 2014 har bostadsbyggandet ökat kraftigt, inte minst av hyresrätter med rimligare hyror. Under 2020 färdigställdes det mer än dubbelt så många hyresrätter som 2014.

Trenden att de flesta nya lägenheter som färdigställs är hyresrätter fortsätter. Det beror bland annat på regeringens investerings­stöd. 46.000 bostäder har beviljats investeringsstöd och hyran för lägenheter med investeringsstöd ligger drygt 20 procent lägre än andra nybyggda lägenheter . Miljöpartiet vill också se en mer socialt hållbar bostadsförsörjning och har tillsatt en särskild utredning som tittar på detta under ledning av Karolina Skog.

Fri hyressättning är inte Miljöpartiets politik – oavsett om det gäller nyproduktion eller alla bostäder. Den här utredningen är ett resultat av krav som C och L ställde i förhandlingarna om Januariavtalet och vi måste hedra även de punkter i avtalet som samarbetspartierna fått igenom.

Friare hyressättning kommer inte att förbättra bostadssituationen för den som står utan en bostad idag. Det är där vi från Miljöpartiet fokuserar våra politiska åtgärder, säger Emma Hult, bostadspolitisk talesperson (MP).

 Vad föreslår utredningen?

Utredningen föreslår att en ny lag om fri hyressättning i nyproduktion ska träda i kraft den 1 juli 2022. Lagen ska gälla för lägenheter färdigställda detta datum eller senare. Förslagen innebär inga ändringar för det befintliga beståndet av hyreslägenheter. Bostäder som byggs med investeringsstöd kommer inte heller att beröras och systemet med presumtionshyra kvarstår oförändrat.

Vi kommer att behöva analysera förslagen, men av det jag tagit del av så är min bedömning att flera av utredningens förslag är värre än det Januariavtalet slår fast. Det är givetvis inte något vi kan acceptera, säger Emma Hult.

I Januariavtalet framgår det tydligt det ska finnas ett starkt skydd för konsumenterna och ett reellt besittningsskydd. Det måste finnas en förutsägbarhet för vad som kan generera hyreshöjningar och tydliga gränser för hur mycket hyror får höjas.

–  Som förslaget ser ut nu finns det en öppning för att höja hyran upp till tio procent högre än jämförelsehyrorna vid något som, vagt, benämns som “ändrade förhållanden”. Här ser jag en tydlig risk med det förslag som presenteras i utredningen, säger Emma Hult.

Miljöpartiet kommer göra allt vi kan för att stärka hyresgästernas intresse, även framåt. Vår utgångspunkt är att fortsätta arbeta för en hållbar, trygg och inkluderande bostadsmarknad.

– För oss är det viktigt att människor inte ska hamna i ett system där hyran i praktiken blir marknadsutsatt under tiden man hyr. Det måste finnas en förutsägbarhet för vad som kan generera hyreshöjningar och tydliga gränser för hur mycket hyror får höjas även mellan hyresgäster. Det framgick tydligt både av Januariavtalet och direktivet. Marknadshyror är inget för Sverige, säger Emma Hult.

Vad händer nu?

–  Utredningen kommer att skickas på remiss. Med tanke på riskerna vi ser med förslaget är det viktigt att se till att många organisationer ger sin syn på förslagets olika delar.

Sverige behöver en fortsatt grön och socialt hållbar bostadspolitik som gör att det byggs fler klimatsmarta bostäder för alla i samhället. Miljöpartiet hade hellre sett en utredning med förslag för att lösa bostadssituationen för de som har ett otryggt kontrakt eller helt står utan en egen bostad, och det fortsätter vi att jobba för att få till.

För mig och Miljöpartiet är det viktigaste att det byggs fler bostäder som även de utan en fet plånbok har råd med. Det gör vi bland annat genom investeringsstödet för klimatsmarta bostäder med ett tak för maxhyra. Men mer behövs, säger Emma Hult.

Pensionsmyndigheten: Få vet hur lönsamt det är att arbeta efter 65

 Nästan åtta av tio tror att det ger mer pension att arbeta ett år extra efter 65 år, enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten. Men de som svarat på undersökningen underskattar hur mycket mer det ger i plånboken.

Att arbeta till 66 år istället för till 65 år ger mer i pension. Det förstår 78 procent eller nästan åtta av tio tillfrågade i Pensionsmyndighetens undersökning. Bland de som är 55 till 65 år tror 83 procent att extra arbete ger mer i pension.

Däremot anger de svarande i genomsnitt ett lägre belopp än vad det som regel handlar om. I genomsnitt svarar de tillfrågade att ett års extra arbete ger cirka 960 kronor mer i pension per månad före skatt. Men beräkningar från Pensionsmyndigheten visar att ett års extra arbete efter 65 års ålder ger den som snart ska ta ut din pension och har en genomsnittlig lön mellan 1 400 kronor och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut.

– Vår undersökning visar att de flesta förstår att lön under ett år till ger en högre pension. Samtidigt ser vi att man underskattar hur mycket mer man får i plånboken av att jobba längre, säger Ann-Christin Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten har under lång tid observerat att 65 år inte längre är den självklara åldern för pensionering. Av de som är födda 1938 gick 77 procent i pension vid 65 års ålder. Motsvarande andel för personer födda 1955 var drygt 39 procent. Nyblivna pensionärer går allt oftare både tidigare och senare i pension än 65 år jämfört med tidigare års pensionärer.

65 år bleknar som pensionsnorm
Enligt förslagfrån Pensionsgruppens överenskommelse 2017 ska tidigaste ålder för att ta ut allmän pension kopplas till en så kallad riktålder* år 2026. Fortsätter Sveriges befolkning leva längre så innebär förslagen att åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg höjs för att följa medellivslängdens utveckling. Detta kommer med stor sannolikhet leda till ytterligare försvagning av 65 år som norm för pensionering.

– I en tidigare undersökning har vi ställt frågor om riktålder och det visar sig att få känner till begreppet och vad det innebär. Framför allt är det relativt få som förstår varför pensionsåldrarna föreslås höjas, säger Ann-Christin Meyerhöffer.

Anledningen till att pensionsåldrarna föreslås höjas är att medellivslängden ökar. Om pensionsåldrarna inte höjs kommer pensionsnivåerna att sjunka eftersom pensionspengarna då behöver fördelas på fler år.

Fakta – Pensionsgruppens överenskommelse 2017
2020 (beslutat och genomfört): tidigaste ålder för att ta ut allmän pension höjdes från 61 år till 62 år. Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan fortfarande tidigast fås från 65 år. LAS-åldern höjdes från 67 år till 68 år. LAS-åldern är den ålder då anställningsskyddet enligt lagen om anställningsskydd upphör.

2023 (förslag): tidigaste ålder för att ta ut allmän pension höjs från 62 år till 63 år. Du kan tidigast få garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg från 66 år. LAS-åldern höjs från 68 år till 69 år.

2026 (förslag): åldern för när du tidigast kan ta ut allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kopplas till en så kallad riktålder. Lägsta åldern för att ta ut allmän pension blir då sannolikt 64 år och lägsta ålder för att få garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg blir sannolikt 67 år.

* Riktålder innebär att om vi i genomsnitt lever längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg att höjas och följa medellivslängdens utveckling. Samtidigt höjs åldern för när socialförsäkringarna för ”normalt” förvärvsaktiva tar slut, till exempel arbetslöshetsersättning, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning, f.d. förtidspension.

Fakta – prognos för riktålder

År Riktålder
2035 68 år
2051 69 år
2069 70 år
2089 71 år
2113 72 år

Undersökning Kunskap och Attityd 2020

 

Hårda kommunala hyreskrav drabbar pensionärer

Inom de  allmännyttiga/kommunala bolagen krävs att hyresgäster har 5 016 kronor kvar av pensionen varje månad, efter att hyran är betald. Det spelar ingen roll om det finns sparade pengar på banken eller inte. Ett system som drabbar främst pensionärer, och särskilt kvinnor med låg pension menar PRO som vill se en ändring.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/krav-pa-inkomst-slar-ut-pensionarer-fran-bostadsmarknaden

Fossilaktier för miljarder i AP-fonder

Enligt en undersökning som SVT gjort har de statliga AP-fonderna, som förvaltar våra pensioner, aktier i kol- och oljebolag för 16 miljarder. Detta trots att flera av fonderna enligt lag ska ta hänsyn till klimat och hållbarhet. Men fondernas förvaltare menar att de kan påverkar klimatet mer som aktiva ägare än om man säljer.

https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/ap-fonderna-ager-kol-och-oljebolag-for-16-miljarder

PENSIONSFONDER FÅR NYA REGLER

Nu är det klart att premiepensionssystemet görs om. Efter ett års förhandlingar har den blocköverskridande pensionsgruppen kommit överens om hur det framtida premiepensionssystemet ska se ut.

Det blir hårdare kontroll på de fonder som ska finnas i systemet. Antalet fonder ska också minska från nuvarande cirka femhundra till uppskattningsvis 150-200 fonder.

Samtidigt ska en ny myndighet bildas som ska kontrollera fondtorget. Det säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi till Ekot.

Så blir pensionen 2021

Den totala pensionen höjs med mellan 70 kronor och 550 kronor per månad efter skatt 2021. Höjningens storlek skiljer sig mellan olika grupper inom pensionärskollektivet. En nyhet i systemet för 2021 är inkomstpensionstillägget som börjar betalas ut i september.

Det är flera olika faktorer som påverkar hur pensionens olika delar utvecklas. Följsamhetsindex styr inkomst- och tilläggspensionen och höjs med 0,5 procent för 2021. Prisbasbeloppet, som påverkar garantipensionen och förmånsbestämda tjänstepensioner, höjs med 0,6 procent.

– Förändringen i pension skiljer sig mycket åt mellan olika grupper av pensionärer. Men de flesta får en höjning av sin totala pension med mellan 70 kronor och 550 kronor per månad efter skatt. Höjningen av pensionen blir större efter skatt än före skatt tack vare nästa års skattereduktion samt de skattelättnader som införs för pensionärer nästa år, säger Linda Wiese som är analytiker på Pensionsmyndigheten.

Pensionärer brukar varje år se förändringar av något slag. För 2021 handlar det om lägre skatt på pension från det att man fyller 66 år. Dessutom sker en skattereduktion på äldres inkomster. Det införs också ett så kallat inkomstpensionstillägg från och med september till de som har en allmän pension mellan 9 000 kronor och 17 000 kronor per månad.

– Inkomstpensionstillägget beslutas av Pensionsmyndigheten utan att man behöver ansöka. Vi prövar rätten till inkomstpensionstillägget i samband med att man ansöker om pension. Tillägget blir från noll kronor till 600 kronor före skatt, säger Agneta Claesson som är pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

(Källa: Pensionsmyndigheten)

Coronakommissionen starkt kritisk till misskött äldreomsorg

Kritiken i coronakommisstionens rapport är omfattande när det gäller det som hänt våra äldre under pandemin. Alla inblandade kritiseras, från regeringar till kommuner. Äldreomsorgen har misskötts och det finns inbyggda systemfel.

Äldreomsorgen under pandemin – Regeringen.se

Hela betänkandet finns här: https://www.regeringen.se/4af379/contentassets/a8e708fff5e84279bf11adbd0f78fcc1/sou_2020_80_aldreomsorgen-under-pandemin.pdf

Smittan slår hårt mot äldre igen

Åtta av tio som avlidit med covid-19 under hösten är över 70 år, enligt Socialstyrelsens statistik. Det framgår av siffror som TT tagit fram och som återgetts av  SVT.

Samtidigt kommer larm om att smittan återigen har tagit sig in i äldreomsorgen.

Det saknas fortfarande kunskap om varför smittan återigen tar sig in på äldreboenden och varför vissa boenden drabbas hårdare än andra, skrivet SVT.

– Det är väldigt, väldigt svårt när man väl har fått in smittan i äldreboenden därför att de som bor i äldreboenden är så sköra, säger Marta Szebehely, professor emeritus i socialt arbete vid Stockholms universitet.

Nyhetsbyrån TT har gått igenom Socialstyrelsens statistik över höstens dödsfall och bilden är tydlig. Precis som under vårens stora topp så är det nu när kurvorna går upp igen en stor andel äldre bland dem som avlider.

– Det finns en del kunskapsluckor som jag tycker är problematiska. Vi vet fortfarande väldigt lite om hur det ser ut på olika äldreboenden. Det handlar om att alla ansvariga verkligen ser hur utsatta äldreomsorgen är och ger personalen allt stöd som de bara kan få i den här situationen, säger Marta Szebehely.

Under vårens pandemivåg blev som sagt de äldre särskilt utsatta. I Storuman lyckades man länge hålla smittan borta från äldreboenden.

– Det är naturligtvis svårt att fullt ut förebygga men vi är tacksamma att vi har hållit det borta från både Storuman och våra äldreboenden så länge som vi har gjort. Men vi måste tyvärr konstatera att nu har vi det här, säger Patrik Nilsson, tillförordnad socialchef i Storuman.