I en utredning som presenterats 4 november föreslås en kraftig minskning av antalet pensionsfonder. Det är en del i försöken att minska möjligheterna för skumma företag att att lura spararna.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/antal-ppm-fonder-foreslas-bli-150-200
Nu har riksdagen tagit det väntade beslutet om höjd pensionsålder. Åldern för när svenskar har rätt att börja ta ut sin allmänna pension höjs 1 januari 2020 från 61 till 62 års ålder. Samtidigt höjs åldersgränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning, den så kallade LAS-åldern, från 67 till 68 års ålder. Det innebär ändrade kostnader på olika nivåer och bland andra kommunerna får ta hänsyn till det.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forslag-om-hojd-pensionsalder-nasta-ar
Risken att ramla och skada sig ökar för äldre med minskad aptit och näringsbrist.
Livsmedelsverket har därför tagit fram ett dokument med hälsosamma kostråd för äldre över 65. Syftet är att förebyggande fallolyckorna.
Under året har Livsmedelsverket haft i uppdrag att ta fram kostråd för äldre över 65 år för hälsosamt åldrande och för att minska risken för fallolyckor.
Risken för allvarliga fallolyckor ökar vid minskat näringsintag. Olyckorna orsakar i dag flest dödsfall och sjukhusvistelser per år i Sverige.
I en tidigare utredning kom Livsmedelsverket fram till att hälften på äldreboendena är undernärda.
Läs här om kostråden: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/
Inte bara unga som demonstrerade runt om i landet 27 september – många äldre ställde också upp. Bilden är från Stockholm där ca 60.000 demonstrerade och krävde att politikerna ska ta klimatkrisen på betydligt större allvar.
Pensionsgruppen har lagt fram ett färdigt förslag till riksdagen om att utveckla och modernisera pensionssystemet. Bland annat vill man redan till nästa år höja den lägsta åldern för att ta ut allmän pension från 61 till 62.
Höjd ålder för uttag av allmän pension
Pensionsgruppen är en blocköverskridande arbetsgrupp som arbetar med att säkra långsiktigt höjda, hållbara pensioner. I Sverige lever vi allt längre och våra liv är friskare. År 1994 när nuvarande pensionssystem beslutades var den genomsnittliga återstående livslängden vid 65 års ålder 19,8 år för kvinnor och 16 år för män. År 2016 hade medellivslängden vid 65 är sammantaget ökat till 20,4 år både för kvinnor och män.
Om vi skulle fortsätta att gå i pension vid samma ålder som idag leder det samtidigt till lägre inkomstgrundande pensioner. Pensionsgruppen föreslår därför att åldern för när allmän pension kan börja tas ut höjs enligt följande:
Riktålder börjar tillämpas 2026
Riktålder för pension är nytt begrepp som ska införas i socialförsäkringsbalken. Beräkningen ska göras för varje år och ska gälla för det sjätte året efter beräkningsåret. Formeln för att räkna ut denna riktålder är ganska avancerad, men förenklat kan man säga att när återstående medellivslängd för människor fyllda 65 år ökar, så höjs också riktåldern för pension.
Riktåldern ska beräknas för första gången 2020, och tillämpas för första gången 2026.
När detta system är på plats kommer alltså olika förmåner i socialförsäkringsbalken att knytas till denna riktålder för pension, vilket innebär att det inte krävs några politiska beslut för att ändra pensionsåldern.
Höjd ålder för avgångsskyldighet
Tidigare i år kom även regeringens förslag om att höja åldern för avgångsskydlighet (LAS-åldern). En anställd har enligt dagens regler rätt, men är inte skyldig, att kvarstå i anställningen till och med utgången av den månad han eller hon fyller 67 år. Enligt förslaget är det tänkt att åldern för avgångsskyldighet ska höjas från 67 till 68 år från och med 1 januari 2020. År 2023 höjs denna ålder till 69 år.
Lika skatt för pensionärer och förvärvsarbetare
Ny skattesänkning 2020 ska minska skatteklyftan före en del. För de med en pension på 17.000 kr försvinner i skatteskillnaden helt. För den som har riktigt hög pension kommer utjämningen senare. De med låga pensioner har fått utjämningen tidigare eftersom de ansågs vara en prioriterad grupp.
Regeringen har skickat ett förslag om en ny sänkning av skatten för personer över 65 år på remiss. Enligt förslaget ska skatten från 1 januari 2020 sänkas för inkomster mellan ca 17 000 och 115 000 kronor per månad så att skatteklyftan för dessa inkomster minskar ytterligare. Den extra skatten på pensioner under 17.000 kr har avskaffats tidigare. För personer med höga pensioner kvarstår en skatteklyfta även efter 2020.
I budgetpropositionen för 2018 aviserade regeringen att sista steget för att ta bort skatteklyftan ska genomföras 2020. Förslaget som regeringen nu lägger följer den aviserade planen, men eftersom jobbskatteavdraget som infördes 2019 på förslag av M och KD m fl innebär att skatteklyftan ökade med sammanlagt 3 miljarder kronor återstår en klyfta även efter den här sänkningen. Om det sjätte jobbskatteavdraget inte hade införts hade skatteklyftan i och med det här förslaget varit helt borta för samtliga inkomstgrupper.
Källa: Pensionsmyndigheten.
Sverige släpar fortfarande efter andra nordiska länder när det gäller pensioner till de sämst ställda. Framtiden är inte ljus. EU:s mätningar visar att Sverige utmärkt sig som det land där äldre löper störst risk för det som EU definierar som fattigdom.
Och fortfarande betalar en del pensionärer högre skatt än förvärvsarbetande vid samma inkomst. Skatteklyftan har hittills tagits bort för de med en pension under 17.000 kr. Klyftan skulle ha varit helt borta nu meni och med att KD och M med stöd av SD införde ett 6:e jobbskatteavdrag ökade skillnaden. Enligt regeringens nya plan ska klyftan vara borta 2020.
https://www.expressen.se/dinapengar/pension/allman-pension/nya-siffror-sa-manga-aldre-riskerar-fattigdom/
Regeringen har skickat ett förslag om en ny sänkning av skatten för personer över 65 år på remiss. Enligt förslaget ska skatten från 1 januari 2020 sänkas för inkomster mellan ca 17 000 och 115 000 kronor per månad så att skatteklyftan för dessa inkomster minskar ytterligare. Den extra skatten på pensioner under 17.000 kr har avskaffats tidigare. För personer med höga pensioner kvarstår en skatteklyfta även efter 2020.
I budgetpropositionen för 2018 aviserade regeringen att sista steget för att ta bort skatteklyftan ska genomföras 2020. Förslaget som regeringen nu lägger följer den aviserade planen, men eftersom jobbskatteavdraget som infördes 2019 på förslag av M och KD m fl innebär att skatteklyftan ökade med sammanlagt 3 miljarder kronor återstår en klyfta även efter den här sänkningen. Om det sjätte jobbskatteavdraget inte hade införts hade skatteklyftan i och med det här förslaget varit helt borta för samtliga inkomstgrupper, konstaterar regeringen.
Riksidrottsförbundet och flera pensionärsorganisationer har i Dagens Samhälle framfört krav på att det utlovade äldrelyftet ska bli verklighet. Så här skriver de bland annat:
Efter valet beslutade riksdagen sedan om en budget där Moderaterna och Kristdemokraterna gjorde verklighet av ett sådant statligt stöd till idrott för äldre. Men i vårbudgeten 2019 valde Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna att plocka bort denna hälsosatsning.
Det gjorde oss både förvånade och besvikna, mot bakgrund dels av Socialdemokraternas vallöfte dels av att den klubbade M-och-KD-budgeten för 2019 innehöll en sådan satsning på äldres träning och motion.
Vi anser att det är både märkligt och synd att regeringen och dess samarbetspartier valt att inte prioritera den potential och nytta som pensionärsorganisationerna och idrottsrörelsen har i att få äldre i rörelse, hålla krämpor borta och möjligheten att få uppleva gemenskap och glädje. Dessutom vet vi att en långsiktig satsning på äldres hälsa är en investering för sjukvården när fler äldre kan hålla sig friska.
Tillsammans har vi organisationer konkreta förslag på hur vi vill genomföra ett äldrelyft. Men då krävs ett statligt stöd för mer träning och gemenskap för äldre. Vi skulle kunna förbättra tillgången till mötesplatser och anläggningar på dagtid för fysisk aktivitet. Vi skulle kunna göra en folkbildningssatsning på mat och måltid.
Detta skulle kunna bidra till att fler äldre mår bättre och orkar mer samt till ökad gemenskap för att minska ensamhet och isolering. Regelbunden fysisk aktivitet och träning tillsammans med bra matvanor och koll på medicinerna förebygger dessutom fallolyckor och andra skador – det vinner både individerna och samhället på.
De flesta svenskar är uppkopplade till Internet. Men ca 10 procent är det inte och många av dem är gamla och behöver hjälp för att komma igång och lämna det digitala utanförskapet.
https://www.dn.se/ekonomi/sa-kan-fler-aldre-fa-hjalp-med-digital-kompetens/
Sommaren 2018 dog 600 personer i Sverige av hettan. Nu har vi värmebölja igen och frågan är hur rustade vår äldreboenden och andra vårdlokaler är den här gången.