Personalbrist på många äldreboenden

Det är nu på flera håll i Sverige svårt att bemanna äldreomsorgen eftersom personalen, på grund av coronasmittan, måste stanna hemma vid minsta tecken på förkylning. Nära 100 av landets kommuner uppger för Ekot att de skulle vilja ha större möjligheter att testa personalen inom äldreomsorgen.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7445495

Akut brist på utrustning inom äldreomsorgen

I äldreomsorgen är det akut brist på   utrustning mot coronaviruset. Det gäller inte minst skyddsutrustning och det är oerhört viktigt att de anställda kan hålla sig friska. Smittas det kan de föra smittan vidare till andra på ett äldreboende eller i hemtjänsten. Bristen på skyddsutrustning bidrar till den höga sjukfrånvaron. Det rör sig bland annat om handsprit, munskydd och visir.

Regeringen har larmats om problemen.

Kommunala verksamheter rapporterar om coronasmitta hos personal eller boende och antalet dödsfall på äldreboenden ökar.
Fortfarande är det materialbrist också inom sjukvården.
Regionernas materialbehov samordnas sedan tidigare av Socialstyrelsen, medan kommunerna nu ska få stöd från länsstyrelserna.

Via länken finns läsning om ett exempel på materialbristen inom äldreomsorgen. Det handlar om Göteborg men situationen är likartad i hela landet. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/hemtjanstpersonal-slar-larm-till-facket-daligt-rustade

Coronakrisen: Pensionärer nöjda med åtgärderna för folkhälsan

Sv Dagbladet har låtit Sifo fråga om det tas för stor hänsyn till ekonomin eller folkhälsan i de åtgärder som vidtagits. De flesta anser att åtgärderna är väl avvägda.

Det finns skillnader mellan åldersgrupper. 20 procent av yngre människor, mellan 18 och 29 år, tycker att det tas för lite hänsyn till folkhälsan. Andelen blir mindre ju högre upp i åldrarna man frågar; 30–49 år (15 procent), 50–64 år (12 procent). Bland de som är mellan 65 och 79 år anser bara 9 procent att för lite hänsyn tas till folkhälsan.

– Det är lite förvånande, för det sägs ju att de yngre klarar sig bättre från smitta. Men det kan ha att göra med hur oroliga de är över att smittas, säger Sifos Toivo Sjörén till SvD.

https://www.svd.se/en-av-tre-m-valjare-for-lite-hansyn-tas-till-ekonomin?fbclid=IwAR2iXvP-_g2VuznIRUsnzOCCXS2gc9CAvT9v5r4DVKy0QBXtw9jLVBHne_g

Nya rutiner på äldreboenden

På flera håll införs besöksförbud med anledning av coronaviruset. Sjuka personer ska inte jobba på äldreboenden.

-Det är för att begränsa risken för smittspridning, säger Carina Andersson som är ansvarig för krisorganisationen på Attendo, som med drygt 100 äldreboenden är ett av landets största privata företag inom äldreomsorg.

Även Region Värmland och Region Blekinge har rekommenderat sina kommuner att införa besöksförbud. Hur många andra regioner och kommuner som planerar för detta är i dagsläget oklart. Region Stockholm, som har flest smittade i landet, ändrar sina rutiner och fokuserar mer än tidigare på gamla människor.

Lätt att hålla sig för skratt…

Många har svårt att få pensionspengarna att räcka till. Den första pensionsavin kan kännas chockartad på grund av den stora skillnaden mot den högre lön man haft i   många år. För en del pensionärer är skatteklyftan jämfört med förvärvsarbetande dessutom fortfarande kvar.
Ett råd till alla som fortfarande inte gått i pension: Börja pensionsspara!

https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/y3nl8a/nya-siffror-sa-lite-lonar-det-sig-att-jobba?fbclid=IwAR2jTwgnKCGa_SxIVkLcBLB0aqXZCBRZo7y31Uxdpf4u-8_XTGE3JNSyHHo

Fossilmiljarder i svenska pensionsfonder kan vara lagbrott

Vi befinner oss i en brinnande klimatkris där vi snabbt måste minska utsläppen av växthusgaser. Ändå har myndigheterna Första till Fjärde AP-fonderna placerat flera miljarder av våra gemensamma pensionspengar i världens största fossila bolag. Det här går emot Parisavtalet – som Sverige förbundit sig att följa – och det är inte förenligt med den nya lagen för AP-fonderna.

Det konstatera Naturskyddsföreningen i en ny rapport:

  • ”Det finns en koppling mellan klimatkrisen och svenskarnas gemensamma pensionspengar. De fyra myndigheterna Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna investerar nämligen våra pensionspengar i bolag som utvinner och producerar fossila bränslen – kol, olja och fossilgas. Och användningen av fossila bränslen står för en stor del av växthusgasutsläppen som orsakar klimatförändringarna.
  • När Sverige skrev under Parisavtalet lovade vi att se till att finansiella flöden ska stödja övergången till ett samhälle med låga utsläpp av växthusgaser. Och den 1 januari 2019 kom en ny lag för AP-fonderna som säger att fonderna ska främja en hållbar utveckling genom ansvarsfulla investeringar och ett ansvarsfullt ägande.
  • Men trots den nya lagen fortsätter AP-fonderna att investera i fossila bränslen. Svenska pensionspengar finns just nu investerade i 89 av världens 200 största fossila bolag – det handlar om fossila investeringar till ett värde av 16,4 miljarder.
  • Våra pensionspengar ska inte elda på klimatkrisen eller hota människors rättigheter och försörjningsmöjligheter. Att AP-fonderna har investerat våra pensionspengar i fossila bolag är varken hållbart, ansvarsfullt eller förenligt med Parisavtalet.

Vår rapport visar därför att de investeringar som Första till Fjärde AP-fonderna har gjort i fossila bränslen måste upphöra. Och det är AP-fondernas styrelser som behöver se till att deras placeringsregler och förvaltning utesluter innehav i fossila bolag.”

Så blir pensionerna 2020

Genomsnittlig total pension höjs med mellan 240 kronor och 950 kronor per månad efter skatt 2020. Höjningens storlek skiljer sig mellan olika grupper inom pensionärskollektivet. Ensamboende pensionärer med bostadstillägg kan få en höjning av sin inkomst med uppemot 1 000 kronor per månad nästa år. Det visar Pensionsmyndighetens beräkningar av pensionen för 2020.

Det är flera olika faktorer som påverkar hur pensionens olika delar utvecklas. Följsamhetsindex styr inkomst- och tilläggspensionen och höjs med 2,1 procent för 2020. Prisbasbeloppet, som påverkar garantipensionen och förmånsbestämda tjänstepensioner, höjs med 1,7 procent.

– Förändringen i pension skiljer sig mycket åt mellan olika grupper av pensionärer. Men de flesta får en höjning av sin totala pension med mellan 240 kronor och 950 kronor per månad efter skatt, säger Hanna Linnér som är analytiker på Pensionsmyndigheten.

Höjt bostadstillägg
En av pensionärsgrupperna är ensamboende pensionärer med bostadstillägg. Gruppen består av knappt 260 000 pensionärer varav cirka 80 procent är kvinnor.

– De flesta ensamboende pensionärer med bostadstillägg får en höjning av sin inkomst med mellan 160 kronor och 1 080 kronor efter skatt. Det är en större höjning jämfört med förra året för den här gruppen och beror på det höjda bostadstillägget. Men de som har en högre tjänstepension eller högre arbetsinkomster kan få sänkt bostadstillägg, säger Agneta Claesson som är pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

Ändrade skatteregler
Skatten sänks för alla som har en inkomst över 17 000 kronor från det år man fyller 66.

– Skattesänkningar har tidigare år riktats till grupper med lägre inkomster. Från och med 2020 sänks skatten för de som har en inkomst över 17 000 kronor, säger Hanna Linnér.

Regionala skillnader
Regionalt är skillnaden stor mellan olika delar av landet. De högsta pensionerna återfinns generellt i Stockholms län med en total pension (allmän pension plus framräknad tjänstepension) på i genomsnitt 19 100 kronor per månad före skatt. Motsvarande genomsnittlig pension i Gotlands län är 16 500 kronor.

SAMMANFATTNING

  • Inkomst- och tilläggspensionen höjs med 2,1 procent, i genomsnitt 148 – 384 kronor före skatt.
  • Premiepensionen, omfattar 1,6 miljoner pensionärer av landets 2,1 miljoner pensionärer och höjs med mellan 4,9 procent och 23 procent för de flesta.
  • Garantipensionen och vissa tjänstepensioner höjs med 1,7 procent.
  • Totalt ökar den genomsnittliga totala pensionen (allmän pension plus framräknad tjänstepension) med mellan 240 kronor och 950 kronor per månad* efter skatt eller 300 – 660 kronor per månad före skatt.

* De intervall som redovisas omfattar 80 procent av alla pensionärer bosatta i Sverige.

(Källa: Pensionsmyndigheten)