Enligt en undersökning som SVT gjort har de statliga AP-fonderna, som förvaltar våra pensioner, aktier i kol- och oljebolag för 16 miljarder. Detta trots att flera av fonderna enligt lag ska ta hänsyn till klimat och hållbarhet. Men fondernas förvaltare menar att de kan påverkar klimatet mer som aktiva ägare än om man säljer.
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/ap-fonderna-ager-kol-och-oljebolag-for-16-miljarder
Gröna Seniorers Riksorganisation valde på sitt årsmöte 28 mars Agneta Granström, Solna, och Ove Johansson, Malmö, till nya språkrör. De efterträder Eva Bovin och Per Gahrton som avsagt sig kandidatur.
Nu är det klart att premiepensionssystemet görs om. Efter ett års förhandlingar har den blocköverskridande pensionsgruppen kommit överens om hur det framtida premiepensionssystemet ska se ut.
Det blir hårdare kontroll på de fonder som ska finnas i systemet. Antalet fonder ska också minska från nuvarande cirka femhundra till uppskattningsvis 150-200 fonder.
Samtidigt ska en ny myndighet bildas som ska kontrollera fondtorget. Det säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi till Ekot.
Den totala pensionen höjs med mellan 70 kronor och 550 kronor per månad efter skatt 2021. Höjningens storlek skiljer sig mellan olika grupper inom pensionärskollektivet. En nyhet i systemet för 2021 är inkomstpensionstillägget som börjar betalas ut i september.
Det är flera olika faktorer som påverkar hur pensionens olika delar utvecklas. Följsamhetsindex styr inkomst- och tilläggspensionen och höjs med 0,5 procent för 2021. Prisbasbeloppet, som påverkar garantipensionen och förmånsbestämda tjänstepensioner, höjs med 0,6 procent.
– Förändringen i pension skiljer sig mycket åt mellan olika grupper av pensionärer. Men de flesta får en höjning av sin totala pension med mellan 70 kronor och 550 kronor per månad efter skatt. Höjningen av pensionen blir större efter skatt än före skatt tack vare nästa års skattereduktion samt de skattelättnader som införs för pensionärer nästa år, säger Linda Wiese som är analytiker på Pensionsmyndigheten.
Pensionärer brukar varje år se förändringar av något slag. För 2021 handlar det om lägre skatt på pension från det att man fyller 66 år. Dessutom sker en skattereduktion på äldres inkomster. Det införs också ett så kallat inkomstpensionstillägg från och med september till de som har en allmän pension mellan 9 000 kronor och 17 000 kronor per månad.
– Inkomstpensionstillägget beslutas av Pensionsmyndigheten utan att man behöver ansöka. Vi prövar rätten till inkomstpensionstillägget i samband med att man ansöker om pension. Tillägget blir från noll kronor till 600 kronor före skatt, säger Agneta Claesson som är pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.
(Källa: Pensionsmyndigheten)
Kritiken i coronakommisstionens rapport är omfattande när det gäller det som hänt våra äldre under pandemin. Alla inblandade kritiseras, från regeringar till kommuner. Äldreomsorgen har misskötts och det finns inbyggda systemfel.
Äldreomsorgen under pandemin – Regeringen.se
Hela betänkandet finns här: https://www.regeringen.se/4af379/contentassets/a8e708fff5e84279bf11adbd0f78fcc1/sou_2020_80_aldreomsorgen-under-pandemin.pdf
Åtta av tio som avlidit med covid-19 under hösten är över 70 år, enligt Socialstyrelsens statistik. Det framgår av siffror som TT tagit fram och som återgetts av SVT.
Samtidigt kommer larm om att smittan återigen har tagit sig in i äldreomsorgen.
Det saknas fortfarande kunskap om varför smittan återigen tar sig in på äldreboenden och varför vissa boenden drabbas hårdare än andra, skrivet SVT.
– Det är väldigt, väldigt svårt när man väl har fått in smittan i äldreboenden därför att de som bor i äldreboenden är så sköra, säger Marta Szebehely, professor emeritus i socialt arbete vid Stockholms universitet.
Nyhetsbyrån TT har gått igenom Socialstyrelsens statistik över höstens dödsfall och bilden är tydlig. Precis som under vårens stora topp så är det nu när kurvorna går upp igen en stor andel äldre bland dem som avlider.
– Det finns en del kunskapsluckor som jag tycker är problematiska. Vi vet fortfarande väldigt lite om hur det ser ut på olika äldreboenden. Det handlar om att alla ansvariga verkligen ser hur utsatta äldreomsorgen är och ger personalen allt stöd som de bara kan få i den här situationen, säger Marta Szebehely.
Under vårens pandemivåg blev som sagt de äldre särskilt utsatta. I Storuman lyckades man länge hålla smittan borta från äldreboenden.
– Det är naturligtvis svårt att fullt ut förebygga men vi är tacksamma att vi har hållit det borta från både Storuman och våra äldreboenden så länge som vi har gjort. Men vi måste tyvärr konstatera att nu har vi det här, säger Patrik Nilsson, tillförordnad socialchef i Storuman.
Coronaviruset förstärkte problemen inom äldreomsorgen. En undersökning som IVO gjort visar att nära 9.000 äldre inte har fått den vård och omsorg de har rätt till.
Uttalande av Gröna Seniorer Stockholmsregionens årsmöte
Världen och vi i Stockholmsregionen står i dag inför en historisk vändpunkt. För ett halvår sedan hade vi ingen aning om att vi skulle befinna oss i ett inbromsat stängt samhälle där människor isolerar sig för att undvika ett virus. Vi hade ingen aning om att över 4.000 människor i Sverige skulle dö inom en kort tid och vi hade ingen aning om att det inte gick att skydda de äldre trots att det var huvudmålet.
I dag sitter miljoner människor över 70 år i karantän i sina hem. Bara i Stockholms region gäller det 1/2 miljon människor som inte kan ha ett normalt liv. Bara i Stockholmsregionen har över 2.000 människor dött i covid-19 varav 50 % på äldreboenden och 25 % med hemtjänst. Nu är det dags att stanna upp för politiker i alla partier, makthavare, myndigheter, kommuner och regioner och verkligen ta vara på de möjligheter som finns att forma en bättre och mer hållbar framtid för alla.
Det är också dags att stanna upp och gå igenom offentliga och privata budgetar och arbeta fram en bättre och mer human äldrevård. Sedan ädelreformen kom till på 90 talet har mantrat varit att kvarboendeprincipen ska gälla så långt möjligt men detta har blivit en regel in absurdum och stora besparingar har gjorts på de äldres bekostnad.
Enligt Socialtjänstlagen har äldre personer rätt till en skälig levnadsnivå. Det var tänkt som en lägsta standard men har nu istället blivit taket. I dag har vi inte den hemtjänst vi en gång hade på 60-och 70-talet. Mänsklig kontakt och omvårdnad har reducerats till ett antal snabbesök av mer eller mindre outbildad personal.
Det är inte värdigt att äldre ska ligga ensamma hemma i sina sängar och vänta på att en främling ska komma in och ge omvårdnad. Det är inte värdigt att resurser är så knappa på äldreboenden att människor får vårdskador. De äldre blir passiviserade och får sällan möjlighet att till exempel vistas utomhus. Inte heller för personalen är arbetssituationen tillfredsställande, vilket innebär svårigheter att rekrytera och utbilda.
Vi , Gröna Seniorer i Stockholmsregionen, uppmanar nu alla makthavare inom stat och regering, Sveriges kommuner och regioner (SKR), region Stockholm och alla kommuner i regionen, att omvärdera synen på äldreomsorgen/äldrevården och se till att vi får en värdig vård för äldre utan åldersdiskriminering.
Samverkan mellan kommun och region måste förbättras eftersom äldre personer ofta har flera sjukdomar samtidigt och därför komplexa behov. Äldre personer på ett vård- och omsorgsboende ska till exempel vid behov ha rätt till fysisk undersökning av läkare på boendet .Avgörande beslut om vårdinsatser ska inte ske via en telefonkonsultation.
Det betyder att resurserna till äldreomsorgen måste höjas i alla budgetar så att omvårdnadspersonalen får en adekvat utbildning och goda arbetsförhållanden samt att kontinuiteten upprätthålls för både personal och omsorgstagare.Fler äldre ska erbjudas att välja var de vill bo;kvar hemma, i seniorboende, servicehus eller vård- och omsorgsboende. Antalet korttidsplatser för vård och avlastning ska öka, anhöriga ska stöttas och de äldre ska få fortsätta att vara individer med olika behov.
Inga fler fagra ord eller långa utredningar – nu vill vi ha verkstad!
Gröna Seniorer i Stockholmsregionen 4 juni 2020
Pensionsmyndigheten har 10 juli lämnat prognos till regeringen om utgifter för kommande år. Prognosen är bland annat att inkomstpensionen räknas upp med 0,8 procent 2021. Prognosen som lämnades i maj var att inkomstpensionen skulle minska med 1,5 procent. Istället beräknas pensionen minska 2022.
Prognosen för inkomstpensionens ökning om 0,8 procent innebär att en inkomstpension på 12 000 kronor beräknas öka med 100 kronor per månad från 2021. Prognosen i maj i år var att inkomstpensionen skulle minska med 1,5 procent.
– Vår prognos nu i juli är att inkomstpensionen ökar med 0,8 procent nästa år. Omsvängningen i prognosen beror på att genomsnittsinkomsten 2020 förväntas stiga betydligt mer än vad som prognosticerades i maj. Pandemins effekt på genomsnittsinkomsten har i prognosen delvis förskjutits från innevarande år till 2021, vilket innebär att inkomstpensionerna i denna prognos minskar först 2022. I slutet av oktober vet vi med säkerhet hur inkomstpensionen för 2021 kommer att omräknas, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.
Prognosen för premiepensionen 2021 är en minskning med 2,5 procent. Genomsnittlig premiepension är ca 770 kronor i månaden.
Indexering av inkomstpensioner, procent
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
| Majprognos | +2,1 | –1,5 | +0,9 | +1,9 |
| Juliprognos | +2,1 | +0,8 | –2,7 | +2,1 |
Pensionsmyndighetens prognos baserar sig i huvudsak på Konjunkturinstitutets prognos från mitten av juni.
Flera aktiva Gröna Seniorer kommenterar ett inlägg av Göran Johnsson, särskild utredare, utredningen Nationell samordnare för kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre. Det behövs konkreta åtgärder för att förbättra äldreomsorg och sjukvård – och en minister för dessa frågor.