Oro och ensamhet hos äldre

 

 

 

Var tionde äldre upplever svåra besvär av ångest, oro och rädsla och 15 procent besväras ofta av ensamhet. Hos de här personerna är dessutom missnöjet med äldreomsorgen större. Många andra är däremot nöjda med sin äldreomsorg.
Det visar Socialstyrelsens årliga undersökning bland personer med äldreomsorg. I år har Socialstyrelsen valt att i ”Så tycker de äldre om äldreomsorgen” analysera resultaten utifrån tre utsatta grupper. Det är de som har svarat att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, de som säger sig ofta besväras av ensamhet och de som känner sig otrygga. De här äldre som uppger ett dåligt välbefinnande, och som i större utsträckning svarar negativt på frågorna i undersökningen, är en minoritet. Det stora flertalet uppger precis som tidigare år att de är nöjda med äldreomsorgen. Men för att ge ett underlag till fortsatt utveckling läggs fokus i år på dem som har det svårast.
– Det här är personer som man behöver få upp ögonen för inom äldreomsorgen. Målet är att alla äldre ska känna sig trygga och få en bra omvårdnad, säger enhetschef Stina Hovmöller.

Flera orsaker kan ligga bakom varför äldre uppger ett dåligt välbefinnande, enligt Matilda Hansson, utredare vid Socialstyrelsen.
– Ängslan, oro och ångest kan bero på kroppslig sjukdom, men också på psykosociala faktorer som mindre fysisk aktivitet, brister i kosten eller bieffekter av läkemedel. När det gäller ensamhet kan det handla om förlust av en partner, att man inte längre har samma rörlighet eller att man saknar kontakt med vänner och bekanta. Och otrygghet kan bero på brister i exempelvis bemötande eller möjlighet att påverka förändringar, säger Matilda Hansson.
Undersökningen visar bland annat att de äldre som upplever dåligt välbefinnande i större utsträckning än övriga äldre med äldreomsorg uppger att det är svårt att påverka när personalen kommer.
De svarar också i högre grad att de upplevt olämpligt agerande från personal det senaste året och de är mer missnöjda med möjligheten till utomhusvistelse och med måltiderna.

Resultaten kan användas för utveckling
Resultaten från undersökningen kan användas av äldreomsorgen i kommunerna för att utveckla sitt arbete.
– Man kan exempelvis se till att personalen har kompetens att upptäcka om en äldre person inte mår så bra. Ibland kanske den äldre har svårt att uttrycka detta och i stället kanske man säger att man har ont någonstans. Från Socialstyrelsens sida inleder vi nu också ett fördjupat arbete kring äldres psykiska ohälsa i samverkan med flera myndigheter, säger Stina Hovmöller.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 presenteras samtidigt som årets enhetsundersökning där ansvariga för landets äldreboenden och hemtjänstenheter har fått svara på frågor om bland annat rutiner för hur man bedriver säker vård och omsorg.
– I enhetsundersökningen finns också en rad resultat som kommunerna kan använda för sin utveckling, säger Stina Hovmöller.

Här en länk rapporten (länken kan behöva klistras in):  Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 – En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Länk: Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård

Fallolyckor ett stort problem

Varje år skadas 70 000 människor så allvarligt i fallolyckor att de måste läggas in på sjukhus. Över tusen personer dör, en siffra som har mer än fördubblats sedan år 2000.
Men det finns stora skillnader i statistiken beroende på var man bor i landet, konstaterar Socialstyrelsen.
Läs mera här: http://www.anpdm.com/newsletterweb/44405E40744545514473444A59/414A504070444A5B41704645584271

Äldreboenden med aktivitet

I en äldreboendeutredning föreslås att en för Stockholms kommun  ny boendeform ska inrättas: ”Trygghetsboenden med aktivitetscentra”. Det innebär bl.a. viss bemanning som nu saknas i många äldreboenden. Gröna Seniorer i stockholmsregionen är sitt remissvar positiva til förslaget men anser att det inte får innebära att fler servicehus läggs ner.
Läs remissvaret här: https://gronaseniorer.nu/Files/Gr_Se_Aldreboendeutredn_Remissvar_25sep-16.pdf

Nytt från styrelsen

Gröna Seniorer Riks har haft tre styrelsemöten sedan årsmötet. Gröna Seniorer är numera en egen organisation med samma status som Grön Ungdom. Vi har ägnat tid till registrering av föreningen och enats om en egen logga för föreningen. Den nya loggan är en maskros som skickar ut frön, mycket passande tycker vi. Vi har också enats om att prioritera frågor om boende, äldres ekonomi samt hälsa, vård och äldreomsorg.img_6453

Yngre pensionärer får ökat tandvårdsbidrag

I regeringens budget för 2017 föreslås att det allmänna tandvårdsbidraget (ATB) höjs för äldre mellan 65-74 år från dagens 150 kronor per år till 300 kronor per år. I och med höjningen får gruppen 65-74 år samma nivå på ATB som gruppen 75 år eller äldre. Satsningen omfattar totalt 50 miljoner kronor 2017 och därefter 100 miljoner kronor per år. Höjningen föreslås träda i kraft 1 juli 2017.

Budgetkommentarer

Pensionärsorganisationerna PRO och SPF framför kritik mot regeringens budget som las i september 2016.

PRO reagerar starkt på att det inte finns några skrivningar om en fortsatt sänkning av skatten för pensionärer. Skillnaderna i nettoinkomst mellan pensionärerna och förvärvsarbetande ökar. Till detta kommer att bostadstillägget inte höjs. Samtidigt välkomnar PRO kompetenssatsningen inom äldreomsorgen.
Läs mera här: http://pro.se/pension/Nyhetsarkiv/PRO-om-budgeten-Vi-forvantar-oss-mer-for-de-aldre/?id=192256

Christina Rogestam, ordförande i SBF Seniorerna, anser att budgeten är mager: – Ungefär hälften av landets 2 miljoner pensionärer lever på inkomster på runt 16 000 kronor före skatt eller lägre. Det är inkomstnivåer som statsministern, i frågan om ingångslöner, har menat att det inte går att leva på. Det är därför anmärkningsvärt att det är så magert med satsningar i höstbudgeten för att förstärka pensionärernas ekonomi.
Läs mera här: http://www.mynewsdesk.com/se/spf-seniorerna/pressreleases/hoestbudgeten-magert-med-satsningar-till-landets-2-miljoner-pensionaerer-1566578