Alla partier utom SD och V är överens i en pensionsuppgörelse som bl a innebär att pensionsåldern från 2026 höjs från 61 till 64 år. Avsikten är att pensionsåldern i framtiden ska anpassas till en väntad höjning av levnadstiden.
Från 2023 höjs rätten att få jobba kvar från 67 till 69 år.
Ett tillägg gör att det blir en höjning av garantipensionen för de pensionärer som har de svårast ekonomiskt. Huvudregeln blir att det krävs att man arbetat 44 får för att få full garantipension men undantag kan göras.
Taket för att få bostadstillägg höjs
Premiepensionssystemet ska göras om.
Kritik har redan kommit från både arbetstagare och arbetsgivare, Förslagen väntas dock gå igenom riksdagen utan problem eftersom 6 partier står bakom.
Det är inte lätt för den enskilde pensionsspararen att veta vilka fonder som investerar i oljeindustrin eller i krigsmaterialproducenter – för att ta ett par exempel. Och de svenska statliga AP-fonderna är fortfarande inte mycket att hurra för i det avseendet.
Det ska vara lätt och billigt för oss sparare att ta makten över vår framtida tjänstepension. Mitt mål är att var och en av oss ska kunna bestämma hur våra besparingar förvaltas. I dag riskerar alltför mycket att ätas upp av orättvisa och höga flyttavgifter som endast gynnar tjänstepensionsbranschen. Det skriver finansmarknadsminister Per Bolund, MP.
Läsa merahär: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/R3je5/folket-maste-fa-makt-over-sin-egen-pension
Riksdagens pensionsgrupp, där alla riksdagspartier utom V och SD ingår, har haft problem med att enas om ett förändrat pensionssystem. Men nu verkar en överenskommelse vara i sikte. Socialföräkringsminister Annika Strandhäll (S) flaggar för en proposition om höjd pensionsålder. Men beslut i riksdagen kommer troligen inte före valet 2018.
Läs mera här: https://www.dn.se/ekonomi/regeringsforslag-om-hojd-pensionsalder/
Den första pensionsutbetalningen blir en chock för de flesta. Statistik från SCB visar att dagens pensionärer i snitt får ut mindre än hälften av sin slutlön i allmän pension. Lägger man till både tjänstepension och privat pensionssparande är snittet dryg 2/3. Nivåerna väntas bli ännu lägrre i framtiden.
Läs mera här: https://www.svd.se/dags-att-tala-klarsprak-om-de-laga-pensionerna
I regeringens förslag till höstbudget sänks skatten för pensionärer kraftigare än vad som tidigare utlovats. 1 januari 2018 sänks skatten med upp till 5.000 kr per år för 75 procent av alla personer över 65 år. Skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska vara helt borta 2020, enligt regeringen. Läs mera här: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/09/sankt-skatt-for-pensionarer/
SPF Seniorerna förutser i en prognos att pensionerna inte heller i fortsättningen kommer att hänga med i löne- och prisutvecklingen. De föreslagna pensionshöjningarna och minskat skatteintag räcker inte. Matpriserna och bostadskostnaderna ökar i snabbare takt.
År 2021 beräknas genomsnittslönen ligga på 320.000 kr (efter skatt) och pensionen på 177.000 (disponibel inkomst, inklusive bostadstillägg). De flesta pensionärer har inte bostadstillägg.
Med åren har den allmänna pension relativt sett blivit allt sämre för nya grupper av pensionärer. Detta väntas fortsätta och även gälla 90-talisterna när de så småningom når pensionsåldern. De väntas få cirka 40 % av slutlönen i allmän pension. Rekommendationen är att om möjligt komplettera med tjänstepension eller andra lösningar. Läs mera här: http://www.msn.com/sv-se/ekonomi/nyheter/l%c3%a5ga-pensioner-v%c3%a4ntar-90-talister/ar-BBDJBJ8?li=BBqxCu3&ocid=iehp
