Ändrad prognos: Inkomstpensionen ökar 2021

Pensionsmyndigheten har 10 juli lämnat prognos till regeringen om utgifter för kommande år. Prognosen är bland annat att inkomstpensionen räknas upp med 0,8 procent 2021. Prognosen som lämnades i maj var att inkomstpensionen skulle minska med 1,5 procent. Istället beräknas pensionen minska 2022.

Prognosen för inkomstpensionens ökning om 0,8 procent innebär att en inkomstpension på 12 000 kronor beräknas öka med 100 kronor per månad från 2021. Prognosen i maj i år var att inkomstpensionen skulle minska med 1,5 procent.

– Vår prognos nu i juli är att inkomstpensionen ökar med 0,8 procent nästa år. Omsvängningen i prognosen beror på att genomsnittsinkomsten 2020 förväntas stiga betydligt mer än vad som prognosticerades i maj. Pandemins effekt på genomsnittsinkomsten har i prognosen delvis förskjutits från innevarande år till 2021, vilket innebär att inkomstpensionerna i denna prognos minskar först 2022. I slutet av oktober vet vi med säkerhet hur inkomstpensionen för 2021 kommer att omräknas, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Prognosen för premiepensionen 2021 är en minskning med 2,5 procent. Genomsnittlig premiepension är ca 770 kronor i månaden.

Indexering av inkomstpensioner, procent

2020 2021 2022 2023
Majprognos +2,1 –1,5 +0,9 +1,9
Juliprognos +2,1 +0,8 –2,7 +2,1

Pensionsmyndighetens prognos baserar sig i huvudsak på Konjunkturinstitutets prognos från mitten av juni.

Lätt att hålla sig för skratt…

Många har svårt att få pensionspengarna att räcka till. Den första pensionsavin kan kännas chockartad på grund av den stora skillnaden mot den högre lön man haft i   många år. För en del pensionärer är skatteklyftan jämfört med förvärvsarbetande dessutom fortfarande kvar.
Ett råd till alla som fortfarande inte gått i pension: Börja pensionsspara!

https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/y3nl8a/nya-siffror-sa-lite-lonar-det-sig-att-jobba?fbclid=IwAR2jTwgnKCGa_SxIVkLcBLB0aqXZCBRZo7y31Uxdpf4u-8_XTGE3JNSyHHo

Så blir pensionerna 2020

Genomsnittlig total pension höjs med mellan 240 kronor och 950 kronor per månad efter skatt 2020. Höjningens storlek skiljer sig mellan olika grupper inom pensionärskollektivet. Ensamboende pensionärer med bostadstillägg kan få en höjning av sin inkomst med uppemot 1 000 kronor per månad nästa år. Det visar Pensionsmyndighetens beräkningar av pensionen för 2020.

Det är flera olika faktorer som påverkar hur pensionens olika delar utvecklas. Följsamhetsindex styr inkomst- och tilläggspensionen och höjs med 2,1 procent för 2020. Prisbasbeloppet, som påverkar garantipensionen och förmånsbestämda tjänstepensioner, höjs med 1,7 procent.

– Förändringen i pension skiljer sig mycket åt mellan olika grupper av pensionärer. Men de flesta får en höjning av sin totala pension med mellan 240 kronor och 950 kronor per månad efter skatt, säger Hanna Linnér som är analytiker på Pensionsmyndigheten.

Höjt bostadstillägg
En av pensionärsgrupperna är ensamboende pensionärer med bostadstillägg. Gruppen består av knappt 260 000 pensionärer varav cirka 80 procent är kvinnor.

– De flesta ensamboende pensionärer med bostadstillägg får en höjning av sin inkomst med mellan 160 kronor och 1 080 kronor efter skatt. Det är en större höjning jämfört med förra året för den här gruppen och beror på det höjda bostadstillägget. Men de som har en högre tjänstepension eller högre arbetsinkomster kan få sänkt bostadstillägg, säger Agneta Claesson som är pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

Ändrade skatteregler
Skatten sänks för alla som har en inkomst över 17 000 kronor från det år man fyller 66.

– Skattesänkningar har tidigare år riktats till grupper med lägre inkomster. Från och med 2020 sänks skatten för de som har en inkomst över 17 000 kronor, säger Hanna Linnér.

Regionala skillnader
Regionalt är skillnaden stor mellan olika delar av landet. De högsta pensionerna återfinns generellt i Stockholms län med en total pension (allmän pension plus framräknad tjänstepension) på i genomsnitt 19 100 kronor per månad före skatt. Motsvarande genomsnittlig pension i Gotlands län är 16 500 kronor.

SAMMANFATTNING

  • Inkomst- och tilläggspensionen höjs med 2,1 procent, i genomsnitt 148 – 384 kronor före skatt.
  • Premiepensionen, omfattar 1,6 miljoner pensionärer av landets 2,1 miljoner pensionärer och höjs med mellan 4,9 procent och 23 procent för de flesta.
  • Garantipensionen och vissa tjänstepensioner höjs med 1,7 procent.
  • Totalt ökar den genomsnittliga totala pensionen (allmän pension plus framräknad tjänstepension) med mellan 240 kronor och 950 kronor per månad* efter skatt eller 300 – 660 kronor per månad före skatt.

* De intervall som redovisas omfattar 80 procent av alla pensionärer bosatta i Sverige.

(Källa: Pensionsmyndigheten)

EU varnar för fattigdom bland svenska pensionärer

Sverige släpar fortfarande efter andra nordiska länder när det gäller pensioner till de sämst ställda. Framtiden är inte ljus. EU:s mätningar visar att Sverige utmärkt sig som det land där äldre löper störst risk för det som EU definierar som fattigdom.
Och fortfarande betalar en del pensionärer högre skatt än förvärvsarbetande vid samma inkomst. Skatteklyftan har hittills tagits bort för de med en pension under 17.000 kr. Klyftan skulle ha varit helt borta nu meni och med att KD och M med stöd av SD införde ett 6:e jobbskatteavdrag ökade skillnaden. Enligt regeringens nya plan ska klyftan vara borta 2020.
https://www.expressen.se/dinapengar/pension/allman-pension/nya-siffror-sa-manga-aldre-riskerar-fattigdom/

Gamla och sjuka får betala dyrt

Att vara både gammal och sjuk innebär för många att tillvaron blir extra problematisk. Det handlar både om ekonomi och hälsa. Sjukförsäkringssystemet är nära haveri och Sverige har hundratusentals pensionärer med stora ekonomiska problem. Samtidigt finns det omfattande misskötsel av äldrevården som till stor del drivs med vinsten som mål.
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/8mxagA/aldre-och-sjuka-ar-inga-sedelpressar

Pensionsgruppen vill höja pensionsåldern

Så här vill partierna i riksdagens pensionsgrupp vill höja pensionerna.

  • Lägsta åldern för uttag av allmän pension höjs år 2020 från 61 till 62 och därefter till 63 år 2023 och till 64 år 2026.
  • Samtidigt höjs rätten att stanna kvar på arbetsmarknaden för den som vill, den så kallade LAS-åldern, år 2020 från 67 till 68 och till 69 år 2023. Den knyts sedan till medellivslängdsökningen.
  • Åldern för att ta ut garantipension höjs från 65 till 66 år 2023 och 2026 knyts den till den fortsatta medellivslängdsökningen, vilket beräknas innebära en höjning till 67 år. Ett undantag görs dock för de som redan har arbetat ett långt arbetsliv.

Läs pensionsgruppens inlägg om pensionerna här:
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/xR65yp/vi-ar-overens–sa-har-hojs-pensionsaldern

Garantipension och bostadstillägg höjs januari 2020

Skillnaderna i inkomst mellan de pensionärer som har de lägsta inkomsterna och övriga i samhället har ökat under lång tid. För att bryta denna utveckling och förbättra ekonomin för de pensionärer som har det tuffast vill regeringen och Pensionsgruppen höja både bostadstillägget och garantipensionen från år 2020.

Den som har garantipension nu kommer att få 200 kronor mer före skatteavdrag från och med januari 2020.
https://www.pensionsmyndigheten.se/nyheter-och-press/nyheter/hojt-grundskydd-fran-2020

Svagt 2018 för premiepensionsfond

När börsen går bra stärks möjligheterna till goda pensioner. Men det är inte problemfritt att satsa på aktier. Efter flera år av uppgång sjönk värdet i statliga AP 7 Såfan med 2,7 % i fjol. Det hade bland annat att göra med att IT-jättar som Apple och Facebook gick sämre än beräknat.

Betydligt färre fonder hos Pensionsmyndigheten

Det stora utbudet av fonder hos Pensionsmyndigheten upplevs som överväldigande av många pensionssparare. Det är också svårt att bedöma hur pålitliga fonderna är. Skandalerna har skapat osäkerhet. Nu gäller nya och hårdare krav på fonderna och det gör att minst 240 fonder väntas försvinna från myndighetens fondtorg under 2019.
https://www.svd.se/skarpning-pa-fondtorget