INKOMSTPENSIONEN FÖRESLÅS ÖKA MED 2,5 %

Inkomstpensionen och tilläggspensionen ökar med 2,5 procent i januari 2022. Det står klart efter att Pensionsmyndigheten har beräknat inkomstindex.

– Inkomst- och tilläggspensionen står för merparten av pensionärernas pensioner. Dessa pensioner utvecklas i takt med löntagarnas inkomster minus 1,6 procent: ett avdrag som finansierar det förskott som ligger i beräkningen av inkomstpensionen. Det är dock först i december då premiepensionens årsomräkning är klar som vi vet hela den allmänna pensionens utveckling, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

Inkomstindex, som beskriver hur den genomsnittliga inkomsten utvecklas, beräknas av Pensionsmyndigheten och fastställs formellt av regeringen. Inkomstindex ökar med 4,1 procent vilket innebär en ökning av inkomst- och tilläggspensionen med 2,5 procent från och med årsskiftet.

Så höjs pensionen för olika grupper
Cirka 1,5 miljoner pensionärer har inkomst- och/eller tilläggspension utan inslag av garantipension eller bostadstillägg. Dessa får sin inkomstpension höjd med 2,5 procent.

Cirka 450 000 pensionärer med en del garantipension får en förändring av summan av inkomst- och garantipension som ligger mellan 1,5 och 2,5 procent.

Cirka 240 000 pensionärer med ingen eller låg inkomstpension och som har garantipension och/eller bostadstillägg får 1,5 procent i ökad allmän pension.

För de som har premiepension kommer omräkningen av den att påverka den totala pensionen. Premiepensionens omräkning är känd först i december.

Förskottsräntan ger tidig utbetalning av framtida utveckling.
Den genomsnittliga inkomsten beräknas under 2021 öka med 4,1 procent. Det innebär att räntan på alla pensionssparares inkomstpensionskonton detta år också blir 4,1 procent. Att inkomst- och tilläggspensionerna under utbetalning inte ökar lika mycket beror på att pensionerna, när de börjar att betalas ut, beräknas med ett förskott på framtida avkastning om 1,6 procent. Därför dras också 1,6 procent av vid den årliga uppräkningen av pensionerna åren därefter.

Prisbasbeloppet påverkar garantipensionen
Garantipensionen påverkas bland annat av prisbasbeloppet (48 300 kronor för 2022). Prisbasbeloppet ökar med 1,5 procent från 2021 till 2022.

Beräkning av inkomstbasbelopp för 2022
Inkomstbasbeloppet kommer att öka med 2 800 kronor till 71 000 kronor, som en följd av förändring i inkomstindex med 4,1 proc.

Så blir pensionen 2021

Den totala pensionen höjs med mellan 70 kronor och 550 kronor per månad efter skatt 2021. Höjningens storlek skiljer sig mellan olika grupper inom pensionärskollektivet. En nyhet i systemet för 2021 är inkomstpensionstillägget som börjar betalas ut i september.

Det är flera olika faktorer som påverkar hur pensionens olika delar utvecklas. Följsamhetsindex styr inkomst- och tilläggspensionen och höjs med 0,5 procent för 2021. Prisbasbeloppet, som påverkar garantipensionen och förmånsbestämda tjänstepensioner, höjs med 0,6 procent.

– Förändringen i pension skiljer sig mycket åt mellan olika grupper av pensionärer. Men de flesta får en höjning av sin totala pension med mellan 70 kronor och 550 kronor per månad efter skatt. Höjningen av pensionen blir större efter skatt än före skatt tack vare nästa års skattereduktion samt de skattelättnader som införs för pensionärer nästa år, säger Linda Wiese som är analytiker på Pensionsmyndigheten.

Pensionärer brukar varje år se förändringar av något slag. För 2021 handlar det om lägre skatt på pension från det att man fyller 66 år. Dessutom sker en skattereduktion på äldres inkomster. Det införs också ett så kallat inkomstpensionstillägg från och med september till de som har en allmän pension mellan 9 000 kronor och 17 000 kronor per månad.

– Inkomstpensionstillägget beslutas av Pensionsmyndigheten utan att man behöver ansöka. Vi prövar rätten till inkomstpensionstillägget i samband med att man ansöker om pension. Tillägget blir från noll kronor till 600 kronor före skatt, säger Agneta Claesson som är pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

(Källa: Pensionsmyndigheten)

Ändrad prognos: Inkomstpensionen ökar 2021

Pensionsmyndigheten har 10 juli lämnat prognos till regeringen om utgifter för kommande år. Prognosen är bland annat att inkomstpensionen räknas upp med 0,8 procent 2021. Prognosen som lämnades i maj var att inkomstpensionen skulle minska med 1,5 procent. Istället beräknas pensionen minska 2022.

Prognosen för inkomstpensionens ökning om 0,8 procent innebär att en inkomstpension på 12 000 kronor beräknas öka med 100 kronor per månad från 2021. Prognosen i maj i år var att inkomstpensionen skulle minska med 1,5 procent.

– Vår prognos nu i juli är att inkomstpensionen ökar med 0,8 procent nästa år. Omsvängningen i prognosen beror på att genomsnittsinkomsten 2020 förväntas stiga betydligt mer än vad som prognosticerades i maj. Pandemins effekt på genomsnittsinkomsten har i prognosen delvis förskjutits från innevarande år till 2021, vilket innebär att inkomstpensionerna i denna prognos minskar först 2022. I slutet av oktober vet vi med säkerhet hur inkomstpensionen för 2021 kommer att omräknas, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Prognosen för premiepensionen 2021 är en minskning med 2,5 procent. Genomsnittlig premiepension är ca 770 kronor i månaden.

Indexering av inkomstpensioner, procent

2020 2021 2022 2023
Majprognos +2,1 –1,5 +0,9 +1,9
Juliprognos +2,1 +0,8 –2,7 +2,1

Pensionsmyndighetens prognos baserar sig i huvudsak på Konjunkturinstitutets prognos från mitten av juni.

Sänkt pension att vänta 2021

Pensionsmyndigheten: Prognos om minskad inkomstpension 2021

Pensionsmyndigheten har lämnat prognos till regeringen om utgifter för kommande år. Prognosen anger bland annat att inkomstpensionen räknas ner med 1,5 procent för 2021.

Prognosen för inkomstpensionens minskning om 1,5 procent innebär att en inkomstpension på 12 000 kronor minskar med 180 kronor per månad från 2021. Prognosen i februari i år var att inkomstpensionen skulle öka med 0,3 procent.

– Inkomstpensionen kommer enligt prognosen att minska med 1,5 procent nästa år. Inkomstutvecklingen styr omräkningen av inkomstpensionen och tilläggspensionen, i rådande läge är den utvecklingen dock mycket mer osäker än vanligt. Pensionsmyndigheten kommer med en ny prognos i slutet av juli, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Prognosen för premiepensionen 2021 är en minskning med 8 procent från 2021. Genomsnittlig premiepension är ca 700 kronor i månaden.

Pensionärer som har del av pensionssystemets grundskydd i form av garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd får med automatik högre grundskydd om inkomstpensionen minskar. Det kompenserar helt eller delvis för den lägre inkomstpensionen.

Pensionsmyndighetens prognos är att den så kallade bromsen inte kommer att användas de närmaste åren, även den prognosen är dock osäker. Balanseringen uteblir tack vare ett stort överskott i inkomstpensionssystemet. Inkomstpensionen prognosticeras öka för åren 2022 – 2023.

Det finns en osäkerhet kring Pensionsmyndighetens prognos som i huvudsak baserar sig på Konjunkturinstitutets prognos från början av april.

Anslagsbelastning och prognos 2020

Så blir pensionerna 2020

Genomsnittlig total pension höjs med mellan 240 kronor och 950 kronor per månad efter skatt 2020. Höjningens storlek skiljer sig mellan olika grupper inom pensionärskollektivet. Ensamboende pensionärer med bostadstillägg kan få en höjning av sin inkomst med uppemot 1 000 kronor per månad nästa år. Det visar Pensionsmyndighetens beräkningar av pensionen för 2020.

Det är flera olika faktorer som påverkar hur pensionens olika delar utvecklas. Följsamhetsindex styr inkomst- och tilläggspensionen och höjs med 2,1 procent för 2020. Prisbasbeloppet, som påverkar garantipensionen och förmånsbestämda tjänstepensioner, höjs med 1,7 procent.

– Förändringen i pension skiljer sig mycket åt mellan olika grupper av pensionärer. Men de flesta får en höjning av sin totala pension med mellan 240 kronor och 950 kronor per månad efter skatt, säger Hanna Linnér som är analytiker på Pensionsmyndigheten.

Höjt bostadstillägg
En av pensionärsgrupperna är ensamboende pensionärer med bostadstillägg. Gruppen består av knappt 260 000 pensionärer varav cirka 80 procent är kvinnor.

– De flesta ensamboende pensionärer med bostadstillägg får en höjning av sin inkomst med mellan 160 kronor och 1 080 kronor efter skatt. Det är en större höjning jämfört med förra året för den här gruppen och beror på det höjda bostadstillägget. Men de som har en högre tjänstepension eller högre arbetsinkomster kan få sänkt bostadstillägg, säger Agneta Claesson som är pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

Ändrade skatteregler
Skatten sänks för alla som har en inkomst över 17 000 kronor från det år man fyller 66.

– Skattesänkningar har tidigare år riktats till grupper med lägre inkomster. Från och med 2020 sänks skatten för de som har en inkomst över 17 000 kronor, säger Hanna Linnér.

Regionala skillnader
Regionalt är skillnaden stor mellan olika delar av landet. De högsta pensionerna återfinns generellt i Stockholms län med en total pension (allmän pension plus framräknad tjänstepension) på i genomsnitt 19 100 kronor per månad före skatt. Motsvarande genomsnittlig pension i Gotlands län är 16 500 kronor.

SAMMANFATTNING

  • Inkomst- och tilläggspensionen höjs med 2,1 procent, i genomsnitt 148 – 384 kronor före skatt.
  • Premiepensionen, omfattar 1,6 miljoner pensionärer av landets 2,1 miljoner pensionärer och höjs med mellan 4,9 procent och 23 procent för de flesta.
  • Garantipensionen och vissa tjänstepensioner höjs med 1,7 procent.
  • Totalt ökar den genomsnittliga totala pensionen (allmän pension plus framräknad tjänstepension) med mellan 240 kronor och 950 kronor per månad* efter skatt eller 300 – 660 kronor per månad före skatt.

* De intervall som redovisas omfattar 80 procent av alla pensionärer bosatta i Sverige.

(Källa: Pensionsmyndigheten)

HÖJD PENSIONSÅLDER

Nu har riksdagen tagit det väntade beslutet om höjd pensionsålder. Åldern för när svenskar har rätt att börja ta ut sin allmänna pension höjs 1 januari 2020 från 61 till 62 års ålder. Samtidigt höjs åldersgränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning, den så kallade LAS-åldern, från 67 till 68 års ålder. Det innebär  ändrade kostnader på  olika nivåer och bland andra kommunerna får ta hänsyn till det.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forslag-om-hojd-pensionsalder-nasta-ar

Höjd pensionsålder och minskad extraskatt för de flesta pensionärer

Pensionsgruppen har lagt fram ett färdigt förslag till riksdagen om att utveckla och modernisera pensionssystemet. Bland annat vill man redan till nästa år höja den lägsta åldern för att ta ut allmän pension från 61 till 62.

Höjd ålder för uttag av allmän pension
Pensionsgruppen är en blocköverskridande arbetsgrupp som arbetar med att säkra långsiktigt höjda, hållbara pensioner. I Sverige lever vi allt längre och våra liv är friskare. År 1994  när nuvarande pensionssystem beslutades var den genomsnittliga återstående livslängden vid 65 års ålder 19,8 år för kvinnor och 16 år för män. År  2016 hade medellivslängden vid 65 är sammantaget ökat till 20,4 år både för kvinnor och män.
Om vi skulle fortsätta att gå i pension vid samma ålder som idag leder det samtidigt till lägre inkomstgrundande pensioner. Pensionsgruppen föreslår därför att åldern för när allmän pension kan börja tas ut höjs enligt följande:

  • År 2020 höjs åldersgränsen till 62 år, vilket innebär att personer som är födda 1959 eller 1960 tidigast kan ta ut allmän pension vid 62 års ålder.
  • År 2023 höjs åldersgränsen till 63 år. Personer som är födda 1961 eller 1962 får tidigast ta ut allmän pension vid 63 års ålder.
  • År 2026 höjs åldersgränsen till 64 år. Personer som är födda 1963 och senare får tidigast ta ut allmän pension vid 64 års ålder.

Riktålder börjar tillämpas 2026
Riktålder för pension är nytt begrepp som ska införas i socialförsäkringsbalken. Beräkningen ska göras för varje år och ska gälla för det sjätte året efter beräkningsåret. Formeln för att räkna ut denna riktålder är ganska avancerad, men förenklat kan man säga att när återstående medellivslängd för människor fyllda 65 år ökar, så höjs också riktåldern för pension.
Riktåldern ska beräknas för första gången 2020, och tillämpas för första gången 2026.
När detta system är på plats kommer alltså olika förmåner i socialförsäkringsbalken att knytas till denna riktålder för pension, vilket innebär att det inte krävs några politiska beslut för att ändra pensionsåldern.

Höjd ålder för avgångsskyldighet
Tidigare i år kom även regeringens förslag om att höja åldern för avgångsskydlighet (LAS-åldern). En anställd har enligt dagens regler rätt, men är inte skyldig, att kvarstå i anställningen till och med utgången av den månad han eller hon fyller 67 år. Enligt förslaget är det tänkt att åldern för avgångsskyldighet ska höjas från 67 till 68 år från och med 1 januari 2020. År 2023 höjs denna ålder till 69 år.

Lika skatt för pensionärer och förvärvsarbetare
Ny skattesänkning 2020 ska minska skatteklyftan före en del. För de med en pension på 17.000 kr försvinner i skatteskillnaden helt. För den som har riktigt hög pension kommer utjämningen senare. De med låga pensioner har fått utjämningen tidigare eftersom de ansågs vara en prioriterad grupp.

Regeringen har skickat ett förslag om en ny sänkning av skatten för personer över 65 år på remiss. Enligt förslaget ska skatten från 1 januari 2020 sänkas för inkomster mellan ca 17 000 och 115 000 kronor per månad så att skatteklyftan för dessa inkomster minskar ytterligare. Den extra skatten på pensioner under 17.000 kr har avskaffats tidigare. För personer med höga pensioner kvarstår en skatteklyfta även efter 2020.

I budgetpropositionen för 2018 aviserade regeringen att sista steget för att ta bort skatteklyftan ska genomföras 2020. Förslaget som regeringen nu lägger följer den aviserade planen, men eftersom jobbskatteavdraget som infördes 2019 på förslag av M och KD m fl innebär att skatteklyftan ökade med sammanlagt 3 miljarder kronor återstår en klyfta även efter den här sänkningen. Om det sjätte jobbskatteavdraget inte hade införts hade skatteklyftan i och med det här förslaget varit helt borta för samtliga inkomstgrupper.

Källa: Pensionsmyndigheten.

Garantipension och bostadstillägg höjs januari 2020

Skillnaderna i inkomst mellan de pensionärer som har de lägsta inkomsterna och övriga i samhället har ökat under lång tid. För att bryta denna utveckling och förbättra ekonomin för de pensionärer som har det tuffast vill regeringen och Pensionsgruppen höja både bostadstillägget och garantipensionen från år 2020.

Den som har garantipension nu kommer att få 200 kronor mer före skatteavdrag från och med januari 2020.
https://www.pensionsmyndigheten.se/nyheter-och-press/nyheter/hojt-grundskydd-fran-2020

Sänkt skatt för många pensionärer

I budgetpropositionen för 2019 föreslås att fler personer över 65 år ska få sänkt skatt. Det handlar om personer som tidigare fått vänta på skattesänkningen. Men fortfarande betalar många pensionärer högre inkomstskatt än förvärvsarbetande.
Förslaget innebär att skatten sänks från 1 januari 2019 för personer äldre än 65 år med inkomster mellan ca 17 000 och 98 000 kronor i månaden. Det rör sig om drygt en miljon personer. För den med en månadsinkomst på 25 000 kronor blir skattesänkningen ca 350 kr i månaden.

Läs mera här: https://www.regeringen.se/artiklar/2018/11/sankt-skatt-for-personer-over-65-ar/

Regeringen: Skatteklyftan helt borta 2020

I regeringens   förslag till höstbudget sänks skatten för pensionärer kraftigare än vad som tidigare utlovats. 1 januari 2018 sänks skatten med upp till 5.000 kr per år för 75 procent av alla personer över 65 år. Skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska vara helt borta 2020, enligt regeringen. Läs mera här:
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/09/sankt-skatt-for-pensionarer/

http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/o5oE7/sa-mycket-sanks-skatten-per-manad