Författararkiv: Ove Johansson

”Sverige bör ha kvar starkt strandskydd”

Publicerat av
Tidöpartierna vill försvaga strandskyddet/delar av allemansrätten och ta bort likvärdiga möjligheter för våra barn att ta del av naturen.
Vi miljöpartister kommer att göra allt vi kan för att bevara ett starkt strandskydd
Miljöpartister: Förslaget om att ta bort strandskyddet runt små sjöar och vattendrag försvagar allemans­rätten, hotar vår gemensamma natur och tar bort likvärdiga möjligheter för våra barn att ta del av naturen.

Strandskyddet finns för att skydda viktig natur och för att värna strand­områden så att de är tillgängliga för allmänheten. De ger människor i hela Sverige möjligheter för att bada, vandra och promenera längs kuster, sjöar och vattendrag. Samtidigt bevarar strand­skyddet goda livsvillkor för djur- och växtlivet, både på land och i vatten.

Regeringen och Sverigedemokraterna föreslog nyligen förändringar som gör att strandskyddet vid mindre sjöar och vattendrag tas bort redan den 1 juni 2025.

Det innebär att det nu kan byggas och exploateras utan någon prövning av hur det påverkar allmänhetens tillgång till naturen och djur- och växtlivet i området. Det riskerar att leda till att mer av Sveriges natur förstörs, utan att vi vet om det förrän det är för sent.

Det kan leda till att framtidens barn inte kommer att kunna bada från stränderna vid våra sjöar som deras föräldrar har haft möjligheten att göra, detsamma gäller att de inte kommer att får uppleva de härliga strand­promenaderna. Det blir ytterligare ett av regeringens och Sverige­demokraternas sorgliga avtryck.

Regeringen påstår att den vill underlätta för strandnära byggande, men till skillnad från vad regeringen hävdar tillåter gällande lagstiftning redan detta. Men med regeringens förslag blir resultatet att kortsiktig exploatering prioriteras framför långsiktig hållbarhet.

Både länsstyrelser och kommuner kan ge dispens från strandskyddet. Skillnaden är att ansökningarna i dag prövas för att säkerställa att de inte inskränker på allmänhetens tillgång till naturen eller riskerar att förstöra skyddsvärd natur och för att se om marken är lämplig med tanke på risk för översvämningar och erosion.

För oss i Miljöpartiet är det självklart att det ska vara möjligt att bygga strandnära i vissa fall. Men att öppna upp för byggande utan prövning är ansvarslöst, det riskerar att minska tillgängligheten till stränder och orörda platser för friluftsliv i naturen. Det handlar om minskande möjligheter till att vandra längs porlande vattendrag, att ta ett spontant dopp i en gömd sjö eller att njuta av en lugn paus på en orörd strand.

Till detta hör även regeringens och Sverige­demokraternas kraftiga nedskärningar av anslagen för skötsel/vård av natur­reservat och skydd av värdefull naturmiljö. I många län har det inneburit en halvering av anslagen för naturvård, exempelvis i Södermanland och i Skåne på Kullaberg har det lett till att allmosor från allmänheten krävs för att klara skötseln. På sikt leder det till att tillgängligheten till naturen minskar väsentligt. En majoritet av svenskarna vill se ett starkt strandskydd och är emot att allemansrätten och skyddet av värdefull naturmiljö försvagas. Regeringens förslag går helt emot svenskarnas vilja.

Vi i Miljöpartiet kommer att göra vad vi kan för att strandskyddet ska bevaras och att anslagen till natur­reservaten ska återställas. Vår värdefulla natur- och kulturmiljö ska vara till allas nytta och glädje även i framtiden.

Rebecka Le Moine (MP)
riksdagsledamot och partiets talesperson för biologisk mångfald
Lena Östholm Munkberg
språkrör Gröna Seniorer Riks
Lennart Tonell
språkrör Gröna Seniorer Riks

Här är länken till Svenska Dagbladet 

 

 

Nu är det nytt år och dags för nya tag 🙂

Publicerat av

Hej!
Nu är det nytt år och dags för nya tag 🙂

Inom Gröna Seniorer Riks arbetar vi med ett nytt Äldrepolitiskt program som kommer att gå ut på remiss till distriktsavdelningarna inom Gröna seniorer, partistyrelsen och till sidoorganisationer. Det äldrepolitiska programmet kommer att tas upp för beslut på Gröna Seniorer Riks årsmöte den 30 mars. 

Gröna Seniorer Riks årsmöte är den 30 mars kl.16:00 -18:00, kallelse går ut i  februari.

Inom Miljöpartiet arbetar partistyrelsen med ett nytt partiprogram som ska beslutas på kongressen i Västerås den 17-19 oktober 2025. 

Gröna Seniorer Riks kommer detta år att ha fem kongressombud med på kongressen den 17-19 oktober mot tidigare tre, anledningen till att vi har fler kongressombud är att vi ökat markant i antalet medlemmar. Kongressen är Miljöpartiet, de grönas högsta beslutande organ och anordnas vartannat år. Kongressens ombud ska fatta beslut om motioner och propositioner samt välja förtroendevalda. 

Gröna Seniorer Riks styrelse har fattat beslut om att vi ska representeras av fem kongressombud och två ersättare vid kongressen, totalt sju seniorer. Det är långt fler än tidigare, det är glädjande.  

Datum som vi behöver ha koll på inför kongressen 2025

Slutet av februari: Den digitala motionsinlämningen i VoteIT öppnar

  • 30 mars: Sista dag att lämna in motioner till kongressen
  • 31 april: sista dag att färdigställa inlämnade motioner till kongressen
  • 22 maj: sista dag att rapportera in och lämna stöd för motioner till kongressen

För att en motion ska behandlas av kongressen krävs att den får stöd av ett partidistrikt, en kommitté eller en sidoorganisation, eller att motionen är undertecknad av minst tjugo medlemmar.Här nedan kan ni läsa om kongressen, det finns även så att ni kan läsa motioner från tidigare kongresser. (45) Engagera dig ★ Miljöpartiet de gröna

Har ni förslag på motioner till kongressen så lämna in i Vote-It senast den 30 mars, eller lägg ett mejl till lena.ostholm@mp.se senast den sista februari. Det är viktigt att vi har seniora förslag till kongressen och många av oss har idéer och tankar som kan förverkligas. Hör av er, skicka några tankar så ser vi om vi kan hjälpas åt. 

Med vänlig hälsning

Lena Östholm Munkberg, Språkrör Gröna Seniorer riks.
lena.ostholm@mp.se.

”Naturvård ska inte vara beroende av gåvor” (SvD Debatt)

Publicerat av

Skog SvD

DEBATT. Anslag för skydd och skötsel av vår natur måste återställas i statsbudgeten. Naturreservat ska inte vara beroende av gåvor från besökare, skriver Lena Östholm Munkberg och Lennart Tonell, språkrör för Gröna Seniorer (MP).

”Naturvård ska inte vara beroende av gåvor”

Anslag för skydd och skötsel av vår natur måste återställas i statsbudgeten. Naturreservat ska inte vara beroende av gåvor från besökare, skriver Lena Östholm Munkberg och Lennart Tonell, språkrör för Gröna Seniorer (MP).

Naturen bryr sig inte om ifall vi är rika eller fattiga, unga eller seniorer, alla har samma behov. Men nu börjar staten be naturreservatens besökare om allmosor. Det är ett tydligt resultat av Tidöpartiernas minskade anslag till skydd och vård av natur.

Länsstyrelsen i Skåne ser nu ingen annan väg än att be besökarna att swisha gåvor för att klara skötseln av Kullabergs naturreservat. Via Naturvårdsverket har regeringen öppnat upp för möjligheten att ta emot donationer från allmänheten.

Regeringens minskade anslag sätter många års naturvård på spel. Den tidigare rödgröna regeringens arbete både för klimatet och för att skydda vår natur kan snart vara ett minne blott. 

Tack vare allemansrätten kan vi i Sverige vistas ute och njuta av naturen när vi vandrar, plockar bär eller svamp, och vill vi tälta något dygn går det oftast bra. När det gäller skyddsformer för natur har vi flera olika, den vanligaste är naturreservat och de starkaste formerna är nationalpark och Natura 2000. Naturen tillhör oss alla och så vill vi att det ska vara även för framtida generationer. 

Med denna unika möjlighet följer ett ansvar att visa respekt för både naturen och djurlivet, för markägare och medmänniskor. Allt fler har upptäckt naturens välgörande förmåga. Under åren 2021 till 2022 var 40 till 50 procent av Sveriges befolkning 16 år och äldre ute i skog och mark minst en gång i veckan på sin fritid, det är en tydlig ökning från cirka 30 procent under åren 2008 till 2019, (Statistiska Centralbyrån).

I USA är inträden till nationalparker vanligtvis avgiftsbelagda. Med entréavgifter gynnas de som kan betala medan andra stängs ute, och många barn kommer då att växa upp utan möjligheten att få ta del av naturens underverk.

Turismen i Sverige har ökat och friluftsliv och naturturism i Sverige omsätter mer än 190 miljarder kronor årligen. Det är en inkomstkälla som sysselsätter cirka 165 000 personer (Svenska Turistföreningen). Även dessa intäkter hotas vid minskade anslag för naturvård.

Vistelse i naturen är positivt för hälsan, den ger både kraft och möjlighet till återhämtning, efter bara ett några minuter sjunker både pulsen och blodtrycket och stresshormonerna i blodet minskar. I dag när stillasittandet och den psykiska ohälsan ökar behövs en attraktiv, tillgänglig och välgörande natur. Varje krona som samhället satsar på fysisk aktivitet ger nästan fyra kronor tillbaka genom stärkt folkhälsa.

Det handlar också om att värna den biologiska mångfalden. Om en art försvinner kan det få konsekvenser som vi inte kan förutsäga idag. 2 000 arter är på väg att försvinna för alltid och cirka 5 600 arter är rödlistade med risk för utdöende, enligt Naturvårdsverket.

Gröna Seniorer undrar nu vilka naturvärden som är i farozonen härnäst? Våra barn och barnbarn har samma rätt att vistas i naturen och ta del av dess positiva effekter på välmående och hälsa som tidigare generationer.

De senaste åren har Tidöpartierna minskat anslagen till naturvård av landets cirka 5 500 naturreservat och nationalparker till cirka 40 procent av vad Naturvårdsverket anser att de behöver. Utan naturvårdande insatser kan naturens fascinerande artrikedom inte överleva, och risken finns att invasiva arter tar över.

Ett annat skydd som liknar allemansrätten är strandskyddet vars syfte är att förhindra överexploatering av våra stränder. Det är ett långsiktigt skydd av djur och växter på och i närheten av stränderna, samt i vattnet. Skyddet gör det möjligt för oss att promenera längs stränderna, bada, åka skridskor, fiska och njuta av fina strandområden. Regeringens utredning av strandskyddet är nu klar och undantag som försvagar skyddet föreslås.

I mer än 100 år har vi haft skyddade naturområden i Sverige, och idag är cirka 15 procent av landytan skyddad i någon form. Men för att klara internationella åtaganden och uppnå miljömålen krävs att fler land- och vattenområden får ett långsiktigt formellt skydd.

Gröna Seniorer kräver att tidigare anslag för skydd och skötsel av vår natur återställs i statsbudgeten – det handlar om att värna naturarvet till kommande generationer. Vi måste kunna se våra barn och barnbarn i ögonen och säga att ”vi gjorde allt som var möjligt”.

Ska naturen och det vilda djurlivet klara sig med nuvarande regering, kan det bli beroende av allmosor och människors goda vilja. En berättigad fråga är om det är den nuvarande regeringens plan att vi ska börja betala för att vistas i vår vackra natur.

Lena Östholm Munkberg
språkrör Gröna Seniorer riks (MP)
Lennart Tonell
språkrör Gröna Seniorer riks (MP)

Bort med ålderismen – ett Sverige för alla åldrar.

Publicerat av

Vi var några gröna seniorer som var inbjudna att lyssna på ett seminarium i gamla
riksdagshuset som bland annat handlade om den bristande representativiteten av årsrika i Riksdagen. I en panel satt partisekreterarna och för vår del Katrin Wissing som gav sin syn på ämnet och nämnde de gröna seniorernas betydelse.

Att ett parlament bör spegla sina väljare verkar i det närmaste alla vara överens om. Men ända sedan införandet av enkammarriksdagen har andelen ledamöter ”65 år eller äldre” varierat mellan 1 och 4 procent. Det senaste valet innebar ingen ändring. Endast fyra procent av riksdagens ledamöter är 65 år eller äldre, samtidigt som gruppens väljarandel är 28 procent.
Med full åldersrepresentativitet så skulle närmare en tredjedel av ledamöterna vara 65 år eller äldre! Vad beror då den bristande representationen på? Vilka konsekvenser kan den få? Hur kan man komma till rätta med de problem den orsakar?

Hur ligger det då till i vårt eget parti? Jan Riise kvalar in som 65+ (född 1957). Daniel kommer därnäst och är åtta år yngre. Rebecka le Moine är yngst född 1990 och Annika Hirvonen är född 1989. Det som diskuterades var naturligtvis om det har någon betydelse hur gammal en person för att kunna fatta kloka beslut och är det ”rättvist,” rent av odemokratiskt att åldersgruppen över 65 år har så liten representativitet.

Orkar en 65 plussare med det hårda arbetet att vara riksdagsledamot? Gudrun Nordborg (V) och äldst i riksdagen (född 1946) vittnade om sitt arbete. Hon såg det som fördel att vara åldersrik och erfaren och som jag förstod det inte mötts av någon ålderism. Hennes kunskap och erfarenheter togs tillvara inom partiet och riksdagen.

”70 är det nya 50” (så heter hans läsvärda bok) men ändå för gammal för riksdagen? var rubriken på Ingmar Skoogs föreläsning. Han är överläkare och professor i psykiatri och vid en ålder av 70 år fortfarande en aktiv forskare bland annat om ålderns inverkan på personers kognitiva förmåga.

Finns det då belägg för att man är för gammal för att sitta i riksdagen om man är 65 år eller äldre? Ingmar Skoog visade med en rad diagram att 70 är det nya 50 och det finns inga belägg för att man blivit ”för gammal” för att vara riksdagsledamot snarare tvärtom. Man är inte lika snabb i tanken som en 25-åring men det kan vara till fördel och leda till mer eftertänksamma, erfarna och klokare beslut (min tolkning!). Så det kan nog betraktas som ett problem att
representativiteten av 65 plussare i riksdagen är så liten. I kommunerna är representativiteten av äldre riktigt bra (kan givetvis variera mellan kommunerna) och i regionerna är de äldre hyfsat representerade men borde vara bättre (min bedömning).

Hur ska vi komma tillrätta med problemet vad gäller representativiteten i riksdagen? Kring detta diskuterades det mycket men det kan konstateras att valberedningarnas och nomineringskommittéernas arbete är mycket viktiga. De har en stor makt över listsättningen.
Det som kan vara avgörande för hur listorna sammansätts, är vilka personer som sitter i dessa beredningar (finns där en representativitet). Miljöpartiet (liksom de flesta partier) har kriterier för hur listan till riksdagen ska se ut där ålder är ett kriterium. För ett litet parti som vårt där vi i många valkretsar har bara en eller ett par på valbar plats då prioriteras ofta att kandidaten är känd på orten. Dock, det är viktigt om vi ser till hela kandidatlistan (30-40 namn) att 65+ finns representerade även om de inte står på valbar plats. Vi vet att för många väljare är det av intresse att listan innehåller kandidater av olika åldrar och inte minst närvaron av 65 plussare där 28% av väljarkåren kan känna igen sig. Det kan dra till sig fler väljare/sympatisörer till vårt parti.

Till sist, hur ligger det till med representativiteten på vår lista inför EU-valet. Av 40 namn på listan är en över 65 år, undertecknad.

Lennart Tonell
(språkrör Gröna seniorer riks)

Nomineringsanmodan inför Gröna Seniorer Riks årsmöte 2024

Publicerat av

Påminnelse

Nomineringsanmodan inför Gröna Seniorer Riks årsmöte, senast 15/2 2024

Till medlemmarna i Gröna Seniorer.

Tidigare har det skickats ut mail till alla medlemmar i Gröna Seniore om kommande årsmöte och att valberedning vill ha in förslag på namn till posterna som skall väljas. Här kommer det en sista Påminnelse!

Gröna Seniorers riksorganisations valberedning bereder valen inför GSr årsmöte. Vill du själv, eller känner du någon som du vill nominera till språkrör, styrelse och revisor.

GSr Valberedning väljs också på årsmötet, nominera direkt till styrelsen, som bereder detta val. Sista dag för nominering är 15 februari och valen sker på årsmötet.

Gör så här:

Skicka ett mail till valberedningen med kontaktuppgifter till personen du vill föreslå. Gärna med en kort motivering om varför du anser att hen är lämplig. Vi vill också veta om du tillfrågat den du nominerat.

Ställ mailet till GSr-valberedning@mp.se och skriv namnet på den du nominerar och till vilket uppdrag du nominerar hen i ämnesraden!

Med vänliga hälsningar,

GSr Riks valberedning

Julhälsning 2023

Publicerat av

Julhälsningar 2023

GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR

Det har varit ett händelserikt år med både kongress och språkrörsval. 

Åter har vi visat att vi är ett demokratiskt parti, och ett exempel är språkrörsvalet där en röst skiljde sig mellan de två sista kandidaterna. Men självklart slutar vi i mp upp i solidarisk anda bakom valresultatet, och med ett så jämnt resultat kommer frågan att bevakas framöver oavsett.

Omvärldens krig har påverkat oss alla och vi har även diskuterat frågan i styrelsen. Gröna Seniorer riks är eniga om att vi ska lyfta fredsfrågan under det kommande året. 

Styrelsen är nu nöjda med att vi har ett kongressbeslut gällande inriktning i kärnkraftsfrågan. 

Inga nya kärnkraftverk! 

Vi vill inte heller se några kärnvapen på svensk mark, men här finns det endast muntliga intentioner som diskuterats. Vi menar förstås att utan avtal finns det inga garantier.

De beslut som bifölls under årets kongress kommer vi att skicka ut, finns här några specifika frågor som ni vill att vi ska jobba för så kontakta oss. 

Ett nätverk har startats upp inom Gröna Seniorer Väst som jobbar med boendeformer för äldre. De har gjort en del studiebesök och det finns också flera bra exempel. 

Har ni förslag på fler grupper så skicka förslagen till lena.ostholm@mp.se 

Nu är det snart jul-och nyårshelg och det är dags för återhämtning. Alla våra krafter behövs på det nya året med det kommande EU- valet och kampanjande.

Det känns förstås härligt att vi har välkända EU- kandidater på listan och det kommer att bli riktigt skoj att kampanja för dessa sköna gröna kandidater.

Vi önskar er en härlig helg!

Sen ses vi på det nya året med nya krafter.

Lena Östholm Munkberg & Lennart Tonell

Språkrör Gröna Seniorer riks