Författararkiv: Åke

Politik för äldre – valmanifest från Gröna seniorer 2022

Publicerat av

Valmanifestet innehåller följande rubriker: Social rättvisa, pensioner att leva på, förebyggande, sjukvården ska vara lätt att nå när du behöver den, en äldreomsorg värd namnet, en kollektivtrafik för alla samt bra bostäder på äldre dagar till vettig kostnad.

Här kan du ladda ner valmanifestet, endera som fyrsidig eller som A4 för att vikas.

Politik för äldre valmanifest

Valmanifest 4sid låg

Valmanifest

Det gröna samhällsbygget på äldre dar

Gröna Seniorer vill leva i ett långsiktigt solidariskt samhälle där gröna värden har en naturlig plats.

Ett gott åldrande förutsätter en god hälsa, rimlig ekonomi, psykiskt välbefinnande och trygghet.

Social rättvisa

Jämlika möjligheter ska gälla oavsett inkomst. De äldres kostnader för äldreomsorgen och hjälpmedel är för höga. Mer måste betalas via skatten. Vinster i välfärden ska begränsas och återinvesteras.

Det är dags att införa en tandvårdsförsäkring som skapar en jämlik och god tandhälsa. Både hjälpmedels- och tandvårdskostnader ska ingå i högkostnadsskyddet när du går i pension.

Pensioner att leva på

Pensionerna har halkat efter andra inkomster. Deras värde måste återställas och räknas upp i takt med vanliga löner. Pensionen ska uppgå till 70 procent av de sista årens heltidslöner och beskattas som en vanlig inkomst.

Föräldraledighet, arbetslöshet och sjukdom ska inte påverka pensionen negativt och garantipensionen ska höjas. När pensionen går att leva på försvinner fattigpensionärer och behovet av bostadstillägg.

Förebyggande

Vi ska skapa ett samhälle med gemenskap. Vi vill se naturliga mötesplatser för alla åldrar i varje bostadsområde och en service som är nära, lättillgänglig och social.

Ett förebyggande hälsosamtal med uppmuntran till vardagsmotion och sociala aktiviteter ska erbjudas alla från 55 år. Vi vill öka fokus på förebyggande insatser både från det offentliga och från föreningslivet för att minska ensamhet.

Sjukvården ska vara lätt att nå när du behöver den

Sätt fokus på sjukvården inom äldreomsorgen, både på äldreboenden och inom hemsjukvården. Täpp till glappet mellan region och kommun, inför en fast namngiven läkarkontakt och inrätta fler äldremottagningar.

Övermedicinering av den äldre befolkningen måste stoppas. En läkare måste ha huvudansvaret tillsammans med distriktssköterskan. Öka kunskapen om äldres sjukdomar. Vi behöver fler läkare och sjuksköterskor med specialistutbildning.

En äldreomsorg värd namnet

Vi vill se en mer flexibel hemtjänst där den äldre ges möjlighet att själv planera sin hjälp. Äldreomsorgen ska präglas av respekt med en hög kontinuitet. Antalet personer som besöker den äldre ska begränsas. Minska stressen för personalen, ge dem mer tid för den äldre och trygga deras anställningar.

En äldreombudsman som bevakar äldrefrågor och ger råd och stöd ska finnas i varje kommun. Risker, brister och möjligheter ska åtgärdas och samma krav ska gälla för kommunal och privat driven äldreomsorg.

En kollektivtrafik för alla

Kollektivtrafiken måste anpassas efter den äldre generationen, med enkla biljettsystem, rabatterade priser och gratis resor under lågtrafik. Kollektivtrafiken ska finnas nära och den ska vara lätt att använda.  Anropsstyrd trafik ska införas i glesbygden.

Det ska vara enkelt och pålitligt att beställa både färdtjänst och sjukresor.

Lagen om färdtjänst ska kompletteras med tillfälliga färdtjänstresor för den som inte hunnit få färdtjänst.

Bra bostäder på äldre dagar till vettig kostnad

Boendekostnaderna har ökat drastiskt under senare år. Vi vill se en bostadspolitik som ger rimliga boendekostnader i alla bostäder. Äldre med knappa inkomster ska ha råd att bo i en nybyggd bostad. Hyrorna i äldreboenden ska sänkas till samma nivåer som vanliga hyror.

Fler bostäder behöver anpassas och vi vill se stöd för fler hissar i flervåningshus.

Det behövs fler boendeformer, gärna generationsboenden, trygghetsboenden med service eller andra former där människor kan bo i gemenskap.

 

Äldre är ofta pigga och friska och lever längre än tidigare.

Många vill arbeta efter 65 år, men ingen ska tvingas för att de saknar pengar.

Ett långt liv ger mycket erfarenhet och kunskap. Pensionärer är ofta aktiva inom politiken, kulturlivet och föreningslivet.

Vi gröna känner oss trygga i våra värderingar och inspireras av att få arbeta med att visa vägen till ett hållbart samhälle och en grönare framtid för alla.

Miljöpartiets valupptakt i Karlstad 28-29 maj 2022

Publicerat av

Den 28-29 maj samlar vi hela partiet första gången på tre år. Och vi ses i Karlstad denna gång
Valupptakten arrangeras delvis tillsammans med Europeiska gröna partiet och med stöd av Karlstad kommun.

Gröna Seniorer riks kommer att hålla i ett av de seminarium, som kommer att finnas dessa dagar för deltagarna.
kl. 15:00 – 15:50
under Seminariepass 3
Lokal Lars på plan 5

Grön äldrepolitik
Gröna Seniorer presenterar sin gröna äldrepolitik och sitt nya äldrepolitiska program.

Deltagare:
Agneta Granström, språkrör Gröna Seniorer
Lena Östholm Munkberg, ledamot regionfullmäktige Skåne och Gröna Seniorers styrelse

INKOMSTPENSIONEN FÖRESLÅS ÖKA MED 2,5 %

Publicerat av

Inkomstpensionen och tilläggspensionen ökar med 2,5 procent i januari 2022. Det står klart efter att Pensionsmyndigheten har beräknat inkomstindex.

– Inkomst- och tilläggspensionen står för merparten av pensionärernas pensioner. Dessa pensioner utvecklas i takt med löntagarnas inkomster minus 1,6 procent: ett avdrag som finansierar det förskott som ligger i beräkningen av inkomstpensionen. Det är dock först i december då premiepensionens årsomräkning är klar som vi vet hela den allmänna pensionens utveckling, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

Inkomstindex, som beskriver hur den genomsnittliga inkomsten utvecklas, beräknas av Pensionsmyndigheten och fastställs formellt av regeringen. Inkomstindex ökar med 4,1 procent vilket innebär en ökning av inkomst- och tilläggspensionen med 2,5 procent från och med årsskiftet.

Så höjs pensionen för olika grupper
Cirka 1,5 miljoner pensionärer har inkomst- och/eller tilläggspension utan inslag av garantipension eller bostadstillägg. Dessa får sin inkomstpension höjd med 2,5 procent.

Cirka 450 000 pensionärer med en del garantipension får en förändring av summan av inkomst- och garantipension som ligger mellan 1,5 och 2,5 procent.

Cirka 240 000 pensionärer med ingen eller låg inkomstpension och som har garantipension och/eller bostadstillägg får 1,5 procent i ökad allmän pension.

För de som har premiepension kommer omräkningen av den att påverka den totala pensionen. Premiepensionens omräkning är känd först i december.

Förskottsräntan ger tidig utbetalning av framtida utveckling.
Den genomsnittliga inkomsten beräknas under 2021 öka med 4,1 procent. Det innebär att räntan på alla pensionssparares inkomstpensionskonton detta år också blir 4,1 procent. Att inkomst- och tilläggspensionerna under utbetalning inte ökar lika mycket beror på att pensionerna, när de börjar att betalas ut, beräknas med ett förskott på framtida avkastning om 1,6 procent. Därför dras också 1,6 procent av vid den årliga uppräkningen av pensionerna åren därefter.

Prisbasbeloppet påverkar garantipensionen
Garantipensionen påverkas bland annat av prisbasbeloppet (48 300 kronor för 2022). Prisbasbeloppet ökar med 1,5 procent från 2021 till 2022.

Beräkning av inkomstbasbelopp för 2022
Inkomstbasbeloppet kommer att öka med 2 800 kronor till 71 000 kronor, som en följd av förändring i inkomstindex med 4,1 proc.

Mycket måste bli bättre i älderomsorgen

Publicerat av

Ur Sveriges Radios Studio Ett 17 juni 2021

  • Utredningen om kompetensförsörjning inom vården och omsorgen om äldre pekar på personalens villkor – bland annat att man behöver höja kompetensen. Vad är viktigast att göra? Dessutom lyder budskapet till kommunerna att inte vänta på nya lagar, utan börja jobba nu.
  • Många av dom som arbetar i äldreomsorgen är undersköterskor. I veckan fattade riksdagen beslut om att undersköterska ska bli en skyddad yrkestitel.
  • Hör samtal med Göran Johnsson, särskild utredare och nationell samordnare för en hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre, Ann Björling, undersköterska och med i Undersköterskeupproret i Norrköping och Mats Thorslund, professor i socialgerontologi vid Karolinska institutet.

https://sverigesradio.se/avsnitt/1728322

MP kritiskt till utredningen om fri hyressättning

Publicerat av

 

 4 juni lämnade utredningen om fri hyressättning i nyproduktion sitt betänkande till justitieminister Morgan Johansson. Fri hyressättning är inte Miljöpartiets politik, men är en del av Januariavtalet. Miljöpartiet konstaterar att förslagen som nu läggs fram av utredaren går långt bortom vad vi var överens om i avtalet.

Miljöpartiet arbetar för att alla ska ha rätt till, och råd med, en bostad.  Sedan 2014 har bostadsbyggandet ökat kraftigt, inte minst av hyresrätter med rimligare hyror. Under 2020 färdigställdes det mer än dubbelt så många hyresrätter som 2014.

Trenden att de flesta nya lägenheter som färdigställs är hyresrätter fortsätter. Det beror bland annat på regeringens investerings­stöd. 46.000 bostäder har beviljats investeringsstöd och hyran för lägenheter med investeringsstöd ligger drygt 20 procent lägre än andra nybyggda lägenheter . Miljöpartiet vill också se en mer socialt hållbar bostadsförsörjning och har tillsatt en särskild utredning som tittar på detta under ledning av Karolina Skog.

Fri hyressättning är inte Miljöpartiets politik – oavsett om det gäller nyproduktion eller alla bostäder. Den här utredningen är ett resultat av krav som C och L ställde i förhandlingarna om Januariavtalet och vi måste hedra även de punkter i avtalet som samarbetspartierna fått igenom.

Friare hyressättning kommer inte att förbättra bostadssituationen för den som står utan en bostad idag. Det är där vi från Miljöpartiet fokuserar våra politiska åtgärder, säger Emma Hult, bostadspolitisk talesperson (MP).

 Vad föreslår utredningen?

Utredningen föreslår att en ny lag om fri hyressättning i nyproduktion ska träda i kraft den 1 juli 2022. Lagen ska gälla för lägenheter färdigställda detta datum eller senare. Förslagen innebär inga ändringar för det befintliga beståndet av hyreslägenheter. Bostäder som byggs med investeringsstöd kommer inte heller att beröras och systemet med presumtionshyra kvarstår oförändrat.

Vi kommer att behöva analysera förslagen, men av det jag tagit del av så är min bedömning att flera av utredningens förslag är värre än det Januariavtalet slår fast. Det är givetvis inte något vi kan acceptera, säger Emma Hult.

I Januariavtalet framgår det tydligt det ska finnas ett starkt skydd för konsumenterna och ett reellt besittningsskydd. Det måste finnas en förutsägbarhet för vad som kan generera hyreshöjningar och tydliga gränser för hur mycket hyror får höjas.

–  Som förslaget ser ut nu finns det en öppning för att höja hyran upp till tio procent högre än jämförelsehyrorna vid något som, vagt, benämns som “ändrade förhållanden”. Här ser jag en tydlig risk med det förslag som presenteras i utredningen, säger Emma Hult.

Miljöpartiet kommer göra allt vi kan för att stärka hyresgästernas intresse, även framåt. Vår utgångspunkt är att fortsätta arbeta för en hållbar, trygg och inkluderande bostadsmarknad.

– För oss är det viktigt att människor inte ska hamna i ett system där hyran i praktiken blir marknadsutsatt under tiden man hyr. Det måste finnas en förutsägbarhet för vad som kan generera hyreshöjningar och tydliga gränser för hur mycket hyror får höjas även mellan hyresgäster. Det framgick tydligt både av Januariavtalet och direktivet. Marknadshyror är inget för Sverige, säger Emma Hult.

Vad händer nu?

–  Utredningen kommer att skickas på remiss. Med tanke på riskerna vi ser med förslaget är det viktigt att se till att många organisationer ger sin syn på förslagets olika delar.

Sverige behöver en fortsatt grön och socialt hållbar bostadspolitik som gör att det byggs fler klimatsmarta bostäder för alla i samhället. Miljöpartiet hade hellre sett en utredning med förslag för att lösa bostadssituationen för de som har ett otryggt kontrakt eller helt står utan en egen bostad, och det fortsätter vi att jobba för att få till.

För mig och Miljöpartiet är det viktigaste att det byggs fler bostäder som även de utan en fet plånbok har råd med. Det gör vi bland annat genom investeringsstödet för klimatsmarta bostäder med ett tak för maxhyra. Men mer behövs, säger Emma Hult.

Pensionsmyndigheten: Få vet hur lönsamt det är att arbeta efter 65

Publicerat av

 Nästan åtta av tio tror att det ger mer pension att arbeta ett år extra efter 65 år, enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten. Men de som svarat på undersökningen underskattar hur mycket mer det ger i plånboken.

Att arbeta till 66 år istället för till 65 år ger mer i pension. Det förstår 78 procent eller nästan åtta av tio tillfrågade i Pensionsmyndighetens undersökning. Bland de som är 55 till 65 år tror 83 procent att extra arbete ger mer i pension.

Däremot anger de svarande i genomsnitt ett lägre belopp än vad det som regel handlar om. I genomsnitt svarar de tillfrågade att ett års extra arbete ger cirka 960 kronor mer i pension per månad före skatt. Men beräkningar från Pensionsmyndigheten visar att ett års extra arbete efter 65 års ålder ger den som snart ska ta ut din pension och har en genomsnittlig lön mellan 1 400 kronor och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut.

– Vår undersökning visar att de flesta förstår att lön under ett år till ger en högre pension. Samtidigt ser vi att man underskattar hur mycket mer man får i plånboken av att jobba längre, säger Ann-Christin Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten har under lång tid observerat att 65 år inte längre är den självklara åldern för pensionering. Av de som är födda 1938 gick 77 procent i pension vid 65 års ålder. Motsvarande andel för personer födda 1955 var drygt 39 procent. Nyblivna pensionärer går allt oftare både tidigare och senare i pension än 65 år jämfört med tidigare års pensionärer.

65 år bleknar som pensionsnorm
Enligt förslagfrån Pensionsgruppens överenskommelse 2017 ska tidigaste ålder för att ta ut allmän pension kopplas till en så kallad riktålder* år 2026. Fortsätter Sveriges befolkning leva längre så innebär förslagen att åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg höjs för att följa medellivslängdens utveckling. Detta kommer med stor sannolikhet leda till ytterligare försvagning av 65 år som norm för pensionering.

– I en tidigare undersökning har vi ställt frågor om riktålder och det visar sig att få känner till begreppet och vad det innebär. Framför allt är det relativt få som förstår varför pensionsåldrarna föreslås höjas, säger Ann-Christin Meyerhöffer.

Anledningen till att pensionsåldrarna föreslås höjas är att medellivslängden ökar. Om pensionsåldrarna inte höjs kommer pensionsnivåerna att sjunka eftersom pensionspengarna då behöver fördelas på fler år.

Fakta – Pensionsgruppens överenskommelse 2017
2020 (beslutat och genomfört): tidigaste ålder för att ta ut allmän pension höjdes från 61 år till 62 år. Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan fortfarande tidigast fås från 65 år. LAS-åldern höjdes från 67 år till 68 år. LAS-åldern är den ålder då anställningsskyddet enligt lagen om anställningsskydd upphör.

2023 (förslag): tidigaste ålder för att ta ut allmän pension höjs från 62 år till 63 år. Du kan tidigast få garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg från 66 år. LAS-åldern höjs från 68 år till 69 år.

2026 (förslag): åldern för när du tidigast kan ta ut allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kopplas till en så kallad riktålder. Lägsta åldern för att ta ut allmän pension blir då sannolikt 64 år och lägsta ålder för att få garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg blir sannolikt 67 år.

* Riktålder innebär att om vi i genomsnitt lever längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg att höjas och följa medellivslängdens utveckling. Samtidigt höjs åldern för när socialförsäkringarna för ”normalt” förvärvsaktiva tar slut, till exempel arbetslöshetsersättning, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning, f.d. förtidspension.

Fakta – prognos för riktålder

År Riktålder
2035 68 år
2051 69 år
2069 70 år
2089 71 år
2113 72 år

Undersökning Kunskap och Attityd 2020

 

Hårda kommunala hyreskrav drabbar pensionärer

Publicerat av

Inom de  allmännyttiga/kommunala bolagen krävs att hyresgäster har 5 016 kronor kvar av pensionen varje månad, efter att hyran är betald. Det spelar ingen roll om det finns sparade pengar på banken eller inte. Ett system som drabbar främst pensionärer, och särskilt kvinnor med låg pension menar PRO som vill se en ändring.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/krav-pa-inkomst-slar-ut-pensionarer-fran-bostadsmarknaden

Fossilaktier för miljarder i AP-fonder

Publicerat av

Enligt en undersökning som SVT gjort har de statliga AP-fonderna, som förvaltar våra pensioner, aktier i kol- och oljebolag för 16 miljarder. Detta trots att flera av fonderna enligt lag ska ta hänsyn till klimat och hållbarhet. Men fondernas förvaltare menar att de kan påverkar klimatet mer som aktiva ägare än om man säljer.

https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/ap-fonderna-ager-kol-och-oljebolag-for-16-miljarder

PENSIONSFONDER FÅR NYA REGLER

Publicerat av

Nu är det klart att premiepensionssystemet görs om. Efter ett års förhandlingar har den blocköverskridande pensionsgruppen kommit överens om hur det framtida premiepensionssystemet ska se ut.

Det blir hårdare kontroll på de fonder som ska finnas i systemet. Antalet fonder ska också minska från nuvarande cirka femhundra till uppskattningsvis 150-200 fonder.

Samtidigt ska en ny myndighet bildas som ska kontrollera fondtorget. Det säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi till Ekot.