HÖJD PENSIONSÅLDER

Nu har riksdagen tagit det väntade beslutet om höjd pensionsålder. Åldern för när svenskar har rätt att börja ta ut sin allmänna pension höjs 1 januari 2020 från 61 till 62 års ålder. Samtidigt höjs åldersgränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning, den så kallade LAS-åldern, från 67 till 68 års ålder. Det innebär  ändrade kostnader på  olika nivåer och bland andra kommunerna får ta hänsyn till det.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forslag-om-hojd-pensionsalder-nasta-ar

Höjd pensionsålder och minskad extraskatt för de flesta pensionärer

Pensionsgruppen har lagt fram ett färdigt förslag till riksdagen om att utveckla och modernisera pensionssystemet. Bland annat vill man redan till nästa år höja den lägsta åldern för att ta ut allmän pension från 61 till 62.

Höjd ålder för uttag av allmän pension
Pensionsgruppen är en blocköverskridande arbetsgrupp som arbetar med att säkra långsiktigt höjda, hållbara pensioner. I Sverige lever vi allt längre och våra liv är friskare. År 1994  när nuvarande pensionssystem beslutades var den genomsnittliga återstående livslängden vid 65 års ålder 19,8 år för kvinnor och 16 år för män. År  2016 hade medellivslängden vid 65 är sammantaget ökat till 20,4 år både för kvinnor och män.
Om vi skulle fortsätta att gå i pension vid samma ålder som idag leder det samtidigt till lägre inkomstgrundande pensioner. Pensionsgruppen föreslår därför att åldern för när allmän pension kan börja tas ut höjs enligt följande:

  • År 2020 höjs åldersgränsen till 62 år, vilket innebär att personer som är födda 1959 eller 1960 tidigast kan ta ut allmän pension vid 62 års ålder.
  • År 2023 höjs åldersgränsen till 63 år. Personer som är födda 1961 eller 1962 får tidigast ta ut allmän pension vid 63 års ålder.
  • År 2026 höjs åldersgränsen till 64 år. Personer som är födda 1963 och senare får tidigast ta ut allmän pension vid 64 års ålder.

Riktålder börjar tillämpas 2026
Riktålder för pension är nytt begrepp som ska införas i socialförsäkringsbalken. Beräkningen ska göras för varje år och ska gälla för det sjätte året efter beräkningsåret. Formeln för att räkna ut denna riktålder är ganska avancerad, men förenklat kan man säga att när återstående medellivslängd för människor fyllda 65 år ökar, så höjs också riktåldern för pension.
Riktåldern ska beräknas för första gången 2020, och tillämpas för första gången 2026.
När detta system är på plats kommer alltså olika förmåner i socialförsäkringsbalken att knytas till denna riktålder för pension, vilket innebär att det inte krävs några politiska beslut för att ändra pensionsåldern.

Höjd ålder för avgångsskyldighet
Tidigare i år kom även regeringens förslag om att höja åldern för avgångsskydlighet (LAS-åldern). En anställd har enligt dagens regler rätt, men är inte skyldig, att kvarstå i anställningen till och med utgången av den månad han eller hon fyller 67 år. Enligt förslaget är det tänkt att åldern för avgångsskyldighet ska höjas från 67 till 68 år från och med 1 januari 2020. År 2023 höjs denna ålder till 69 år.

Lika skatt för pensionärer och förvärvsarbetare
Ny skattesänkning 2020 ska minska skatteklyftan före en del. För de med en pension på 17.000 kr försvinner i skatteskillnaden helt. För den som har riktigt hög pension kommer utjämningen senare. De med låga pensioner har fått utjämningen tidigare eftersom de ansågs vara en prioriterad grupp.

Regeringen har skickat ett förslag om en ny sänkning av skatten för personer över 65 år på remiss. Enligt förslaget ska skatten från 1 januari 2020 sänkas för inkomster mellan ca 17 000 och 115 000 kronor per månad så att skatteklyftan för dessa inkomster minskar ytterligare. Den extra skatten på pensioner under 17.000 kr har avskaffats tidigare. För personer med höga pensioner kvarstår en skatteklyfta även efter 2020.

I budgetpropositionen för 2018 aviserade regeringen att sista steget för att ta bort skatteklyftan ska genomföras 2020. Förslaget som regeringen nu lägger följer den aviserade planen, men eftersom jobbskatteavdraget som infördes 2019 på förslag av M och KD m fl innebär att skatteklyftan ökade med sammanlagt 3 miljarder kronor återstår en klyfta även efter den här sänkningen. Om det sjätte jobbskatteavdraget inte hade införts hade skatteklyftan i och med det här förslaget varit helt borta för samtliga inkomstgrupper.

Källa: Pensionsmyndigheten.

Garantipension och bostadstillägg höjs januari 2020

Skillnaderna i inkomst mellan de pensionärer som har de lägsta inkomsterna och övriga i samhället har ökat under lång tid. För att bryta denna utveckling och förbättra ekonomin för de pensionärer som har det tuffast vill regeringen och Pensionsgruppen höja både bostadstillägget och garantipensionen från år 2020.

Den som har garantipension nu kommer att få 200 kronor mer före skatteavdrag från och med januari 2020.
https://www.pensionsmyndigheten.se/nyheter-och-press/nyheter/hojt-grundskydd-fran-2020

Sänkt skatt för många pensionärer

I budgetpropositionen för 2019 föreslås att fler personer över 65 år ska få sänkt skatt. Det handlar om personer som tidigare fått vänta på skattesänkningen. Men fortfarande betalar många pensionärer högre inkomstskatt än förvärvsarbetande.
Förslaget innebär att skatten sänks från 1 januari 2019 för personer äldre än 65 år med inkomster mellan ca 17 000 och 98 000 kronor i månaden. Det rör sig om drygt en miljon personer. För den med en månadsinkomst på 25 000 kronor blir skattesänkningen ca 350 kr i månaden.

Läs mera här: https://www.regeringen.se/artiklar/2018/11/sankt-skatt-for-personer-over-65-ar/

Regeringen: Skatteklyftan helt borta 2020

I regeringens   förslag till höstbudget sänks skatten för pensionärer kraftigare än vad som tidigare utlovats. 1 januari 2018 sänks skatten med upp till 5.000 kr per år för 75 procent av alla personer över 65 år. Skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska vara helt borta 2020, enligt regeringen. Läs mera här:
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/09/sankt-skatt-for-pensionarer/

http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/o5oE7/sa-mycket-sanks-skatten-per-manad

Pensionerna 2017

2017 höjs den genomsnittliga pensionen med cirka 260 kronor per månad. Höjningen av den totala pensionen blir dock olika för olika grupper inom pensionärer. För en del personer med bostadstillägg blir höjningen bara 0,8 procent. Störst procentuell höjning av sin totala pension får pensionärer med medelhög eller hög inkomstpension. Det visar Pensionsmyndighetens beräkningar.
Läs mera här: https://www.pensionsmyndigheten.se/nyheter-och-press/nyheter/sa-blir-pensionen-2017

Kritik mot pensionshanteringen

Två pensionärsorganisationer framför stark kritik mot hur pensionsfrågan hanteras i riksdagen. De påpekar att den ökning, som en del (inte alla) pensionärer ska få 1 januari 2016, inte räcker till för att kompensera tidigare nedskärningar. Organisationerna vill att pensionssystemet ska utvärderas och bristerna åtgärdas.
Läs mera här: http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article21240724.ab

Pensioner och skatter 2016

Enligt Pensionsmyndighetens prognos för 2016 får en del pensionärer höjda pensioner med andras pensioner sänks. Vidare förändras bostadstillägget. Allt beroende på systemets konstruktioN.

  • 330 000 pensionärer – de med ingen eller låg inkomstpension och som har garantipension och/eller bostadstillägg får cirka -0,4 procent i förändrad pension.
  • 460 000 pensionärer får en förändring av summan av inkomst- och garantipension som ligger mellan -0,4 och +4,2 procent.
  • De flesta pensionärer, 1,3 miljoner, som varken har garantipension eller bostadstillägg, får höjd inkomstpension med 4,2 procent.
  • Regeringen har aviserat att skatten ska sänkas för en del pensionärer nästa år. Cirka 1,3 miljoner pensionärer som är 65 år och äldre och tjänar under 20 000 kronor i månaden får då sänkt skatt. Regeringen har redovisat att det kan röra sig om 250 kronor per månad i skattesänkning för en pension på 10 000 kronor per månad.

Mer information finns på Pensionsmyndighetens hemsida: http://www.pensionsmyndigheten.se/23316.html

Pensionshöjning 2015: I snitt 100 kr/månad efter skatt

Pensionärerna får en genomsnittlig ökning av sin totala pension med cirka 100 kronor i snitt per månad efter skatt 2015. En ny analys visar på stora lokala skillnader i jämlikhet: i glesbygden har pensionärer med hög inkomst dubbelt så mycket som de med låg inkomst, medan i storstäderna har höginkomstpensionärer fyra gånger så hög pension som de med låg.

Fortfarande är inkomstskillnaderna stora mellan pensionärer och förvärvsarbetande, bland annat p.g.a beskattningen. I det av alliansen och SD nedröstade budgetförslaget föreslog den rödgröna regeringen att ett första steg skulle tas mot rättvis beskattning.

Läsa mer här om pensionen: http://www.pensionsmyndigheten.se/pension2015.html