”Naturvård ska inte vara beroende av gåvor” (SvD Debatt)

Skog SvD

DEBATT. Anslag för skydd och skötsel av vår natur måste återställas i statsbudgeten. Naturreservat ska inte vara beroende av gåvor från besökare, skriver Lena Östholm Munkberg och Lennart Tonell, språkrör för Gröna Seniorer (MP).

”Naturvård ska inte vara beroende av gåvor”

Anslag för skydd och skötsel av vår natur måste återställas i statsbudgeten. Naturreservat ska inte vara beroende av gåvor från besökare, skriver Lena Östholm Munkberg och Lennart Tonell, språkrör för Gröna Seniorer (MP).

Naturen bryr sig inte om ifall vi är rika eller fattiga, unga eller seniorer, alla har samma behov. Men nu börjar staten be naturreservatens besökare om allmosor. Det är ett tydligt resultat av Tidöpartiernas minskade anslag till skydd och vård av natur.

Länsstyrelsen i Skåne ser nu ingen annan väg än att be besökarna att swisha gåvor för att klara skötseln av Kullabergs naturreservat. Via Naturvårdsverket har regeringen öppnat upp för möjligheten att ta emot donationer från allmänheten.

Regeringens minskade anslag sätter många års naturvård på spel. Den tidigare rödgröna regeringens arbete både för klimatet och för att skydda vår natur kan snart vara ett minne blott. 

Tack vare allemansrätten kan vi i Sverige vistas ute och njuta av naturen när vi vandrar, plockar bär eller svamp, och vill vi tälta något dygn går det oftast bra. När det gäller skyddsformer för natur har vi flera olika, den vanligaste är naturreservat och de starkaste formerna är nationalpark och Natura 2000. Naturen tillhör oss alla och så vill vi att det ska vara även för framtida generationer. 

Med denna unika möjlighet följer ett ansvar att visa respekt för både naturen och djurlivet, för markägare och medmänniskor. Allt fler har upptäckt naturens välgörande förmåga. Under åren 2021 till 2022 var 40 till 50 procent av Sveriges befolkning 16 år och äldre ute i skog och mark minst en gång i veckan på sin fritid, det är en tydlig ökning från cirka 30 procent under åren 2008 till 2019, (Statistiska Centralbyrån).

I USA är inträden till nationalparker vanligtvis avgiftsbelagda. Med entréavgifter gynnas de som kan betala medan andra stängs ute, och många barn kommer då att växa upp utan möjligheten att få ta del av naturens underverk.

Turismen i Sverige har ökat och friluftsliv och naturturism i Sverige omsätter mer än 190 miljarder kronor årligen. Det är en inkomstkälla som sysselsätter cirka 165 000 personer (Svenska Turistföreningen). Även dessa intäkter hotas vid minskade anslag för naturvård.

Vistelse i naturen är positivt för hälsan, den ger både kraft och möjlighet till återhämtning, efter bara ett några minuter sjunker både pulsen och blodtrycket och stresshormonerna i blodet minskar. I dag när stillasittandet och den psykiska ohälsan ökar behövs en attraktiv, tillgänglig och välgörande natur. Varje krona som samhället satsar på fysisk aktivitet ger nästan fyra kronor tillbaka genom stärkt folkhälsa.

Det handlar också om att värna den biologiska mångfalden. Om en art försvinner kan det få konsekvenser som vi inte kan förutsäga idag. 2 000 arter är på väg att försvinna för alltid och cirka 5 600 arter är rödlistade med risk för utdöende, enligt Naturvårdsverket.

Gröna Seniorer undrar nu vilka naturvärden som är i farozonen härnäst? Våra barn och barnbarn har samma rätt att vistas i naturen och ta del av dess positiva effekter på välmående och hälsa som tidigare generationer.

De senaste åren har Tidöpartierna minskat anslagen till naturvård av landets cirka 5 500 naturreservat och nationalparker till cirka 40 procent av vad Naturvårdsverket anser att de behöver. Utan naturvårdande insatser kan naturens fascinerande artrikedom inte överleva, och risken finns att invasiva arter tar över.

Ett annat skydd som liknar allemansrätten är strandskyddet vars syfte är att förhindra överexploatering av våra stränder. Det är ett långsiktigt skydd av djur och växter på och i närheten av stränderna, samt i vattnet. Skyddet gör det möjligt för oss att promenera längs stränderna, bada, åka skridskor, fiska och njuta av fina strandområden. Regeringens utredning av strandskyddet är nu klar och undantag som försvagar skyddet föreslås.

I mer än 100 år har vi haft skyddade naturområden i Sverige, och idag är cirka 15 procent av landytan skyddad i någon form. Men för att klara internationella åtaganden och uppnå miljömålen krävs att fler land- och vattenområden får ett långsiktigt formellt skydd.

Gröna Seniorer kräver att tidigare anslag för skydd och skötsel av vår natur återställs i statsbudgeten – det handlar om att värna naturarvet till kommande generationer. Vi måste kunna se våra barn och barnbarn i ögonen och säga att ”vi gjorde allt som var möjligt”.

Ska naturen och det vilda djurlivet klara sig med nuvarande regering, kan det bli beroende av allmosor och människors goda vilja. En berättigad fråga är om det är den nuvarande regeringens plan att vi ska börja betala för att vistas i vår vackra natur.

Lena Östholm Munkberg
språkrör Gröna Seniorer riks (MP)
Lennart Tonell
språkrör Gröna Seniorer riks (MP)

Förslag: Sänkt skatt för 70 % av pensionärerna

Regeringen föreslår att skatten på de flesta pensionärers inkomster ska sänkas 1 januari 2018. Ca 70 % av pensionärernas väntas i varierande grad få minskad skatt. Detta är en fortsättning av processen att så småningom helt  ta bort beskattningsskillnaden som innebär att pensionärer betalar högre skatt än förvärvsarbetande. Läs mera här: http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/lo03G/regeringens-besked-sanker-skatten-for-pensionarer

Ekonomiska problem för pensionärer

Den ekonomiska situationen blir allt sämre för pensionärerna. Utvecklingen av pensionerna är betydligt lägre än löneökningarna i samhället. Samtidigt kvarstår stora skillnader i beskattningar mellan förvärvsarbetande och pensionärer. Pensionssystem och skattesystem måste ses över om problemen inte ska öka.
Läs mera här: http://www.aftonbladet.se/ledare/a/l2mOo/var-femte-pensionar-riskerar-att-bli-fattig

Den nya pensionärsskatten från 1 januari

SVT och Finansdepartementet har tittat närmare på vad förslagen till ny inkomstbeskattning innebär för olika grupper av pensionärer. Det blir plus för de flesta men många undantas. Procentsiffrorna bör tas med en nypa salt eftersom de med över ca 20.000/månad i pension inte får sänkt skatt och den gruppen tycks inte ingå i statistiken.
Läs mera här: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/fattigpensionarer-far-mindre-i-planboken

Budgetförslagets förändringar för pensionärer

Det förhöjda grundavdraget för äldre justeras fr.o.m. 1 januari 2016 så att personer över 65 år inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till 10 000 kr i månaden. Skatten sänks även för äldre med inkomster upp till 20 000 kr i månaden. Exempel: Vid en pensionsinkomst på 10.000 kr per månad sänks skatten med ca 250 kr och vid en pension på 16.000 kr blir sänkningen ca 50 kr. För mer exakta uppgifter hänvisas till Skatteverkets tabeller. Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 1,87 miljarder kr 2016.

Särskild löneskatt föreslås på ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension. Skatten bestäms till 6,15 procent. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 1,77 miljarder kr 2016. Skatten är en form av arbetsgivaravgift och betalas alltså av arbetsgivaren.

Tidigare har riksdagen beslutat att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 1,36 miljarder kr 2016.