Medlemsbrev julen 2022

God jul och gott nytt år önskar vi alla
Gröna Seniorer!

Det har varit ett händelserikt år. Mycket har hänt mycket sen sist och vi vill här berätta några saker som vi arbetat med och kommer att arbeta med framöver. Det är med glädje vi kan rapportera att vi nu börjar närma oss 600 medlemmar. Det är helt fantastiskt!
Men fler ska vi bli, vi Gröna seniorer gör skillnad.

Vid vårt senaste årsmöte valdes Lennart Tonell till språkrör och Agneta Granström omvaldes. I början av juni avgick Agneta och Lena Östholm Munkberg blev tillförordnad som språkrör.

Valet och vårt Äldrepolitiska program

Det gångna året har präglats av valet, trots detta har vi på olika sätt drivit våra äldrefrågor. Vi ha arbetat fram ett eget valmanifest (som utgår från vårt äldrepolitiska program) eftersom vi inte tyckte att partiets manifest uppmärksammade de äldres situation, behov och önskningar i tillräckligt stor utsträckning. Äldre är en grupp om ca 2,5 miljoner invånare där vi potentiellt bör ha många sympatisörer, förutsatt att vi har en bra äldrepolitik. Valanalysen visar också att andelen äldre som röstat på mp har ökat rejält.

Under året har vi varit med på en rad olika evenemang och kampanjer (ex. Almedalen). Vi har även skrivit ett flertal artiklar i tidningar och tidskrifter där vi framhållit hur Gröna seniorer arbetar för klimat och miljö, framtiden för barn och barnbarn samt för äldres framtid och möjligheter. Gröna seniorer riks har även skrivit ett genomarbetat remissvar på äldreomsorgslagen.

Partiets budgetmotion

I partiets budgetmotion finns flera förslag som vi framfört i olika sammanhang, exempelvis  höjning av den allmänna pensionen såväl som bostadstillägget för pensionärer, att   äldreförsörjningsstödet ska vara kvar, stimulansbidrag inom äldreområdet, en utveckling av nya arbetssätt för att förbättra arbetsmiljön inom vården och hemtjänsten mm. Förslaget om att tandvården ska ingå i samma högkostnadsskydd som sjukvården samt att de äldre med sämst munhälsa ska prioriteras finns även med i Tidöavtalet (men ej i regeringens budgetproposition). I Tidöavtalet finns för övrigt inga förbättringar av välfärden eller av klimat och miljö med. I Miljöpartiets budgetmotion däremot finns ”Ekonomisk trygghet för äldre”, en förstärkning med hela 1,7 miljarder kr.

Uppgifter och utveckling framöver

Gröna seniorer riks fyller en viktig funktion som en länk mellan partiledningen och medlemmarna genom att språkrören är adjungerade till den Politiska ledningsgruppen, Partistyrelsen och Riksdagsgruppen. Vi har nu under Kommun- och regiondagarna, där vi höll ett seminarium om äldre, inlett ett samarbete med vår nya riksdagsledamot Ulrika Westerlund som är ledamot i socialutskottet: Vår uppfattning är att äldrefrågorna under den gångna mandatperioden fått en ökad uppmärksamhet inom partiet, men allt kan bli bättre…..

Vi vill utveckla Gröna seniorer och vi kommer att arbeta för en uppstart av seniorgrupper i alla distrikt och på större orter. Faktum är att många seniorfrågor hanteras lokalt och regionalt. En plan för detta har utarbetats av vår styrelseledamot Ragnar von Malmborg.

Vi ser fram emot att arbeta med er alla på det nya året. Tillsammans ska vi synas och påverka på alla nivåer!

Äldre – en grupp att räkna med!

Varma hälsningar från

Lena Östholm Munkberg          Lennart Tonell

(lena.ostholm@mp.se)              (lennart.tonell@mp.se)

Politik för äldre – valmanifest från Gröna seniorer 2022

Valmanifestet innehåller följande rubriker: Social rättvisa, pensioner att leva på, förebyggande, sjukvården ska vara lätt att nå när du behöver den, en äldreomsorg värd namnet, en kollektivtrafik för alla samt bra bostäder på äldre dagar till vettig kostnad.

Här kan du ladda ner valmanifestet, endera som fyrsidig eller som A4 för att vikas.

Politik för äldre valmanifest

Valmanifest 4sid låg

Valmanifest

Det gröna samhällsbygget på äldre dar

Gröna Seniorer vill leva i ett långsiktigt solidariskt samhälle där gröna värden har en naturlig plats.

Ett gott åldrande förutsätter en god hälsa, rimlig ekonomi, psykiskt välbefinnande och trygghet.

Social rättvisa

Jämlika möjligheter ska gälla oavsett inkomst. De äldres kostnader för äldreomsorgen och hjälpmedel är för höga. Mer måste betalas via skatten. Vinster i välfärden ska begränsas och återinvesteras.

Det är dags att införa en tandvårdsförsäkring som skapar en jämlik och god tandhälsa. Både hjälpmedels- och tandvårdskostnader ska ingå i högkostnadsskyddet när du går i pension.

Pensioner att leva på

Pensionerna har halkat efter andra inkomster. Deras värde måste återställas och räknas upp i takt med vanliga löner. Pensionen ska uppgå till 70 procent av de sista årens heltidslöner och beskattas som en vanlig inkomst.

Föräldraledighet, arbetslöshet och sjukdom ska inte påverka pensionen negativt och garantipensionen ska höjas. När pensionen går att leva på försvinner fattigpensionärer och behovet av bostadstillägg.

Förebyggande

Vi ska skapa ett samhälle med gemenskap. Vi vill se naturliga mötesplatser för alla åldrar i varje bostadsområde och en service som är nära, lättillgänglig och social.

Ett förebyggande hälsosamtal med uppmuntran till vardagsmotion och sociala aktiviteter ska erbjudas alla från 55 år. Vi vill öka fokus på förebyggande insatser både från det offentliga och från föreningslivet för att minska ensamhet.

Sjukvården ska vara lätt att nå när du behöver den

Sätt fokus på sjukvården inom äldreomsorgen, både på äldreboenden och inom hemsjukvården. Täpp till glappet mellan region och kommun, inför en fast namngiven läkarkontakt och inrätta fler äldremottagningar.

Övermedicinering av den äldre befolkningen måste stoppas. En läkare måste ha huvudansvaret tillsammans med distriktssköterskan. Öka kunskapen om äldres sjukdomar. Vi behöver fler läkare och sjuksköterskor med specialistutbildning.

En äldreomsorg värd namnet

Vi vill se en mer flexibel hemtjänst där den äldre ges möjlighet att själv planera sin hjälp. Äldreomsorgen ska präglas av respekt med en hög kontinuitet. Antalet personer som besöker den äldre ska begränsas. Minska stressen för personalen, ge dem mer tid för den äldre och trygga deras anställningar.

En äldreombudsman som bevakar äldrefrågor och ger råd och stöd ska finnas i varje kommun. Risker, brister och möjligheter ska åtgärdas och samma krav ska gälla för kommunal och privat driven äldreomsorg.

En kollektivtrafik för alla

Kollektivtrafiken måste anpassas efter den äldre generationen, med enkla biljettsystem, rabatterade priser och gratis resor under lågtrafik. Kollektivtrafiken ska finnas nära och den ska vara lätt att använda.  Anropsstyrd trafik ska införas i glesbygden.

Det ska vara enkelt och pålitligt att beställa både färdtjänst och sjukresor.

Lagen om färdtjänst ska kompletteras med tillfälliga färdtjänstresor för den som inte hunnit få färdtjänst.

Bra bostäder på äldre dagar till vettig kostnad

Boendekostnaderna har ökat drastiskt under senare år. Vi vill se en bostadspolitik som ger rimliga boendekostnader i alla bostäder. Äldre med knappa inkomster ska ha råd att bo i en nybyggd bostad. Hyrorna i äldreboenden ska sänkas till samma nivåer som vanliga hyror.

Fler bostäder behöver anpassas och vi vill se stöd för fler hissar i flervåningshus.

Det behövs fler boendeformer, gärna generationsboenden, trygghetsboenden med service eller andra former där människor kan bo i gemenskap.

 

Äldre är ofta pigga och friska och lever längre än tidigare.

Många vill arbeta efter 65 år, men ingen ska tvingas för att de saknar pengar.

Ett långt liv ger mycket erfarenhet och kunskap. Pensionärer är ofta aktiva inom politiken, kulturlivet och föreningslivet.

Vi gröna känner oss trygga i våra värderingar och inspireras av att få arbeta med att visa vägen till ett hållbart samhälle och en grönare framtid för alla.

INKOMSTPENSIONEN FÖRESLÅS ÖKA MED 2,5 %

Inkomstpensionen och tilläggspensionen ökar med 2,5 procent i januari 2022. Det står klart efter att Pensionsmyndigheten har beräknat inkomstindex.

– Inkomst- och tilläggspensionen står för merparten av pensionärernas pensioner. Dessa pensioner utvecklas i takt med löntagarnas inkomster minus 1,6 procent: ett avdrag som finansierar det förskott som ligger i beräkningen av inkomstpensionen. Det är dock först i december då premiepensionens årsomräkning är klar som vi vet hela den allmänna pensionens utveckling, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

Inkomstindex, som beskriver hur den genomsnittliga inkomsten utvecklas, beräknas av Pensionsmyndigheten och fastställs formellt av regeringen. Inkomstindex ökar med 4,1 procent vilket innebär en ökning av inkomst- och tilläggspensionen med 2,5 procent från och med årsskiftet.

Så höjs pensionen för olika grupper
Cirka 1,5 miljoner pensionärer har inkomst- och/eller tilläggspension utan inslag av garantipension eller bostadstillägg. Dessa får sin inkomstpension höjd med 2,5 procent.

Cirka 450 000 pensionärer med en del garantipension får en förändring av summan av inkomst- och garantipension som ligger mellan 1,5 och 2,5 procent.

Cirka 240 000 pensionärer med ingen eller låg inkomstpension och som har garantipension och/eller bostadstillägg får 1,5 procent i ökad allmän pension.

För de som har premiepension kommer omräkningen av den att påverka den totala pensionen. Premiepensionens omräkning är känd först i december.

Förskottsräntan ger tidig utbetalning av framtida utveckling.
Den genomsnittliga inkomsten beräknas under 2021 öka med 4,1 procent. Det innebär att räntan på alla pensionssparares inkomstpensionskonton detta år också blir 4,1 procent. Att inkomst- och tilläggspensionerna under utbetalning inte ökar lika mycket beror på att pensionerna, när de börjar att betalas ut, beräknas med ett förskott på framtida avkastning om 1,6 procent. Därför dras också 1,6 procent av vid den årliga uppräkningen av pensionerna åren därefter.

Prisbasbeloppet påverkar garantipensionen
Garantipensionen påverkas bland annat av prisbasbeloppet (48 300 kronor för 2022). Prisbasbeloppet ökar med 1,5 procent från 2021 till 2022.

Beräkning av inkomstbasbelopp för 2022
Inkomstbasbeloppet kommer att öka med 2 800 kronor till 71 000 kronor, som en följd av förändring i inkomstindex med 4,1 proc.

Pensionsmyndigheten: Få vet hur lönsamt det är att arbeta efter 65

 Nästan åtta av tio tror att det ger mer pension att arbeta ett år extra efter 65 år, enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten. Men de som svarat på undersökningen underskattar hur mycket mer det ger i plånboken.

Att arbeta till 66 år istället för till 65 år ger mer i pension. Det förstår 78 procent eller nästan åtta av tio tillfrågade i Pensionsmyndighetens undersökning. Bland de som är 55 till 65 år tror 83 procent att extra arbete ger mer i pension.

Däremot anger de svarande i genomsnitt ett lägre belopp än vad det som regel handlar om. I genomsnitt svarar de tillfrågade att ett års extra arbete ger cirka 960 kronor mer i pension per månad före skatt. Men beräkningar från Pensionsmyndigheten visar att ett års extra arbete efter 65 års ålder ger den som snart ska ta ut din pension och har en genomsnittlig lön mellan 1 400 kronor och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut.

– Vår undersökning visar att de flesta förstår att lön under ett år till ger en högre pension. Samtidigt ser vi att man underskattar hur mycket mer man får i plånboken av att jobba längre, säger Ann-Christin Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten har under lång tid observerat att 65 år inte längre är den självklara åldern för pensionering. Av de som är födda 1938 gick 77 procent i pension vid 65 års ålder. Motsvarande andel för personer födda 1955 var drygt 39 procent. Nyblivna pensionärer går allt oftare både tidigare och senare i pension än 65 år jämfört med tidigare års pensionärer.

65 år bleknar som pensionsnorm
Enligt förslagfrån Pensionsgruppens överenskommelse 2017 ska tidigaste ålder för att ta ut allmän pension kopplas till en så kallad riktålder* år 2026. Fortsätter Sveriges befolkning leva längre så innebär förslagen att åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg höjs för att följa medellivslängdens utveckling. Detta kommer med stor sannolikhet leda till ytterligare försvagning av 65 år som norm för pensionering.

– I en tidigare undersökning har vi ställt frågor om riktålder och det visar sig att få känner till begreppet och vad det innebär. Framför allt är det relativt få som förstår varför pensionsåldrarna föreslås höjas, säger Ann-Christin Meyerhöffer.

Anledningen till att pensionsåldrarna föreslås höjas är att medellivslängden ökar. Om pensionsåldrarna inte höjs kommer pensionsnivåerna att sjunka eftersom pensionspengarna då behöver fördelas på fler år.

Fakta – Pensionsgruppens överenskommelse 2017
2020 (beslutat och genomfört): tidigaste ålder för att ta ut allmän pension höjdes från 61 år till 62 år. Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan fortfarande tidigast fås från 65 år. LAS-åldern höjdes från 67 år till 68 år. LAS-åldern är den ålder då anställningsskyddet enligt lagen om anställningsskydd upphör.

2023 (förslag): tidigaste ålder för att ta ut allmän pension höjs från 62 år till 63 år. Du kan tidigast få garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg från 66 år. LAS-åldern höjs från 68 år till 69 år.

2026 (förslag): åldern för när du tidigast kan ta ut allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kopplas till en så kallad riktålder. Lägsta åldern för att ta ut allmän pension blir då sannolikt 64 år och lägsta ålder för att få garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg blir sannolikt 67 år.

* Riktålder innebär att om vi i genomsnitt lever längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg att höjas och följa medellivslängdens utveckling. Samtidigt höjs åldern för när socialförsäkringarna för ”normalt” förvärvsaktiva tar slut, till exempel arbetslöshetsersättning, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning, f.d. förtidspension.

Fakta – prognos för riktålder

År Riktålder
2035 68 år
2051 69 år
2069 70 år
2089 71 år
2113 72 år

Undersökning Kunskap och Attityd 2020

 

Fossilaktier för miljarder i AP-fonder

Enligt en undersökning som SVT gjort har de statliga AP-fonderna, som förvaltar våra pensioner, aktier i kol- och oljebolag för 16 miljarder. Detta trots att flera av fonderna enligt lag ska ta hänsyn till klimat och hållbarhet. Men fondernas förvaltare menar att de kan påverkar klimatet mer som aktiva ägare än om man säljer.

https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/ap-fonderna-ager-kol-och-oljebolag-for-16-miljarder

PENSIONSFONDER FÅR NYA REGLER

Nu är det klart att premiepensionssystemet görs om. Efter ett års förhandlingar har den blocköverskridande pensionsgruppen kommit överens om hur det framtida premiepensionssystemet ska se ut.

Det blir hårdare kontroll på de fonder som ska finnas i systemet. Antalet fonder ska också minska från nuvarande cirka femhundra till uppskattningsvis 150-200 fonder.

Samtidigt ska en ny myndighet bildas som ska kontrollera fondtorget. Det säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi till Ekot.

Ändrad prognos: Inkomstpensionen ökar 2021

Pensionsmyndigheten har 10 juli lämnat prognos till regeringen om utgifter för kommande år. Prognosen är bland annat att inkomstpensionen räknas upp med 0,8 procent 2021. Prognosen som lämnades i maj var att inkomstpensionen skulle minska med 1,5 procent. Istället beräknas pensionen minska 2022.

Prognosen för inkomstpensionens ökning om 0,8 procent innebär att en inkomstpension på 12 000 kronor beräknas öka med 100 kronor per månad från 2021. Prognosen i maj i år var att inkomstpensionen skulle minska med 1,5 procent.

– Vår prognos nu i juli är att inkomstpensionen ökar med 0,8 procent nästa år. Omsvängningen i prognosen beror på att genomsnittsinkomsten 2020 förväntas stiga betydligt mer än vad som prognosticerades i maj. Pandemins effekt på genomsnittsinkomsten har i prognosen delvis förskjutits från innevarande år till 2021, vilket innebär att inkomstpensionerna i denna prognos minskar först 2022. I slutet av oktober vet vi med säkerhet hur inkomstpensionen för 2021 kommer att omräknas, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Prognosen för premiepensionen 2021 är en minskning med 2,5 procent. Genomsnittlig premiepension är ca 770 kronor i månaden.

Indexering av inkomstpensioner, procent

2020 2021 2022 2023
Majprognos +2,1 –1,5 +0,9 +1,9
Juliprognos +2,1 +0,8 –2,7 +2,1

Pensionsmyndighetens prognos baserar sig i huvudsak på Konjunkturinstitutets prognos från mitten av juni.

Lätt att hålla sig för skratt…

Många har svårt att få pensionspengarna att räcka till. Den första pensionsavin kan kännas chockartad på grund av den stora skillnaden mot den högre lön man haft i   många år. För en del pensionärer är skatteklyftan jämfört med förvärvsarbetande dessutom fortfarande kvar.
Ett råd till alla som fortfarande inte gått i pension: Börja pensionsspara!

https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/y3nl8a/nya-siffror-sa-lite-lonar-det-sig-att-jobba?fbclid=IwAR2jTwgnKCGa_SxIVkLcBLB0aqXZCBRZo7y31Uxdpf4u-8_XTGE3JNSyHHo

Så blir pensionerna 2020

Genomsnittlig total pension höjs med mellan 240 kronor och 950 kronor per månad efter skatt 2020. Höjningens storlek skiljer sig mellan olika grupper inom pensionärskollektivet. Ensamboende pensionärer med bostadstillägg kan få en höjning av sin inkomst med uppemot 1 000 kronor per månad nästa år. Det visar Pensionsmyndighetens beräkningar av pensionen för 2020.

Det är flera olika faktorer som påverkar hur pensionens olika delar utvecklas. Följsamhetsindex styr inkomst- och tilläggspensionen och höjs med 2,1 procent för 2020. Prisbasbeloppet, som påverkar garantipensionen och förmånsbestämda tjänstepensioner, höjs med 1,7 procent.

– Förändringen i pension skiljer sig mycket åt mellan olika grupper av pensionärer. Men de flesta får en höjning av sin totala pension med mellan 240 kronor och 950 kronor per månad efter skatt, säger Hanna Linnér som är analytiker på Pensionsmyndigheten.

Höjt bostadstillägg
En av pensionärsgrupperna är ensamboende pensionärer med bostadstillägg. Gruppen består av knappt 260 000 pensionärer varav cirka 80 procent är kvinnor.

– De flesta ensamboende pensionärer med bostadstillägg får en höjning av sin inkomst med mellan 160 kronor och 1 080 kronor efter skatt. Det är en större höjning jämfört med förra året för den här gruppen och beror på det höjda bostadstillägget. Men de som har en högre tjänstepension eller högre arbetsinkomster kan få sänkt bostadstillägg, säger Agneta Claesson som är pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

Ändrade skatteregler
Skatten sänks för alla som har en inkomst över 17 000 kronor från det år man fyller 66.

– Skattesänkningar har tidigare år riktats till grupper med lägre inkomster. Från och med 2020 sänks skatten för de som har en inkomst över 17 000 kronor, säger Hanna Linnér.

Regionala skillnader
Regionalt är skillnaden stor mellan olika delar av landet. De högsta pensionerna återfinns generellt i Stockholms län med en total pension (allmän pension plus framräknad tjänstepension) på i genomsnitt 19 100 kronor per månad före skatt. Motsvarande genomsnittlig pension i Gotlands län är 16 500 kronor.

SAMMANFATTNING

  • Inkomst- och tilläggspensionen höjs med 2,1 procent, i genomsnitt 148 – 384 kronor före skatt.
  • Premiepensionen, omfattar 1,6 miljoner pensionärer av landets 2,1 miljoner pensionärer och höjs med mellan 4,9 procent och 23 procent för de flesta.
  • Garantipensionen och vissa tjänstepensioner höjs med 1,7 procent.
  • Totalt ökar den genomsnittliga totala pensionen (allmän pension plus framräknad tjänstepension) med mellan 240 kronor och 950 kronor per månad* efter skatt eller 300 – 660 kronor per månad före skatt.

* De intervall som redovisas omfattar 80 procent av alla pensionärer bosatta i Sverige.

(Källa: Pensionsmyndigheten)

EU varnar för fattigdom bland svenska pensionärer

Sverige släpar fortfarande efter andra nordiska länder när det gäller pensioner till de sämst ställda. Framtiden är inte ljus. EU:s mätningar visar att Sverige utmärkt sig som det land där äldre löper störst risk för det som EU definierar som fattigdom.
Och fortfarande betalar en del pensionärer högre skatt än förvärvsarbetande vid samma inkomst. Skatteklyftan har hittills tagits bort för de med en pension under 17.000 kr. Klyftan skulle ha varit helt borta nu meni och med att KD och M med stöd av SD införde ett 6:e jobbskatteavdrag ökade skillnaden. Enligt regeringens nya plan ska klyftan vara borta 2020.
https://www.expressen.se/dinapengar/pension/allman-pension/nya-siffror-sa-manga-aldre-riskerar-fattigdom/