150.000 pensionärer har inte råd med tandvård

I en telefonundersökning, gjord av Kantar SIFO på uppdrag av PRO, framkommer att drygt var tionde pensionär har avstått tandvård, trots behov, under de senaste 12 månaderna. Det är betydligt vanligare att avstå vård om man bor i ett hushåll med en låg hushållsinkomst.  Drygt hälften av dem som har avstått vård har gjort det av ekonomiska skäl. Omräknat till antal pensionärer motsvarar det 150 000 personer.

https://www.pro.se/vard–omsorg/Nyhetsarkiv/PRO-presenterar-ny-rapport-om-tandvarden-150-000-pensionarer-har-avstatt-tandvard-av-ekonomiska-skal/?id=273975

Känslan av lycka kanske kan påverka livslängden

För en tid kom en studie från Singapore där personer över 60 år fick frågan hur ofta de under den senaste veckan känt sig glada, njutit av livet och känt hopp inför framtiden.

Sex år senare tittade forskarna på undersökningsgruppen igen och då var det fler av de lyckliga som fortfarande var i livet. 15 procent hade dött av de som hade svarat att de var lyckliga, och 20 procent bland de mer olyckliga.

Studien är intressant men kanske inte bör tas på stort allvar. Lycka är ju ett relativt begrepp och innebörden av ordet tolkas olika av olika människor. Den som inte är lycklig behöver inte nödvändigtvis vara olycklig.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7093230

 

Sänkt skatt för många pensionärer

I budgetpropositionen för 2019 föreslås att fler personer över 65 år ska få sänkt skatt. Det handlar om personer som tidigare fått vänta på skattesänkningen. Men fortfarande betalar många pensionärer högre inkomstskatt än förvärvsarbetande.
Förslaget innebär att skatten sänks från 1 januari 2019 för personer äldre än 65 år med inkomster mellan ca 17 000 och 98 000 kronor i månaden. Det rör sig om drygt en miljon personer. För den med en månadsinkomst på 25 000 kronor blir skattesänkningen ca 350 kr i månaden.

Läs mera här: https://www.regeringen.se/artiklar/2018/11/sankt-skatt-for-personer-over-65-ar/

Kritik mot pensionsförslaget

Regeringen har valt att bryta mot EU:s regler i förslaget till ny reglering för tjänstepensionsbolag, och även bortsett från den svenska partsmodellens styrka. Blir lagen verklighet får svenska pensionstagare lägre, dyrare och mer otrygga pensioner, hävdar företrädare för flera pensionsbolag.

Läs mera här: https://www.svd.se/lagforslag-ger-lagre-och-mer-otrygga-pensioner

Psykisk ohälsa och självmord vanligast bland äldre

Socialstyrelsens senaste jämförelser visar att psykisk ohälsa är vanligare hos personer som är  65 år och äldre jämfört med personer 18 till 64 år. 2016 hade 34 procent av alla över 65 år vårdats för psykisk sjukdom eller använt psykofarmaka. I gruppen 18-64 år var andelen hälften så stor, 17 procent.

Ser man till   dödsorsaker så väljer fler äldre, främst män, att avsluta sina liv genom självmord än de som är 20-64 år.

Läs mera här: http://www.anpdm.com/newsletterweb/45465C46754245594670454A59/414A504070444A5B41704645584271

Robotorna och våra pensioner

Birger Schlaug har på Facebook tagit upp en fråga som inte har diskuterats så mycket i Sverige: Robotornas roll i arbetslivet. När den s.k. artifciella intelligensen (AI) tar över alltmer och fler blir arbetslösa – hur ska då pensionerna finansieras?

Han skrev bl.a. så här:
”Häromdagen var den pensionerna. För att finansiera dessa måste man arbeta längre, berättades det.
Med vad man skall jobba när robotiseringen och AI tar över allt fler jobb? Varför ställer ingen den frågan?
Och vad är det som säger att det skall vara skatt och avgifter på just arbete som skall finansiera pensioner etc?
Varför ställer inte en enda journalist den frågan? Självfallet skall den produktion som robotar och annat står för också beskattas – och därmed delfinansiera pensionerna.
Annars blir det ju enbart kapitalägarna som drar ekonomisk nytta av den nya tekniken – med ännu större ekonomiska klyftor som följd.”

Förslag om nya pensionsåldrar – 70 år ett exempel

Pensionsmyndigheten har tagit fram metod för att räkna fram livslängdsanpassad pensionsålder, s.k. riktålder.

Metoden ingår i svaret på regeringens utredningsuppdrag om pensionsålder.   Svaret  överlämnades till regeringen den 26 september.

Den föreslagna metoden innebär att pensionsåldern anpassas till att vi lever längre. Förslaget, om det införs, innebär för en snittperson som arbetar från 23 år till riktåldern att pensionen blir 70-80 procent av slutlönen vid den högre pensionsåldern som riktåldern innebär.

Ett exempel: För dagens 35-åringar pekar beräkningarna på att en prognosticerad riktålder blir 70 år.

Läs mer på Pensionsmyndighetens hemsida, Svar på regeringsuppdrag 2018: https://www.pensionsmyndigheten.se/statistik-och-rapporter/Rapporter/Rapporter

Brott mot äldre ökar kraftigt

Antalet brott riktade mot äldre ökar dramatiskt – upp 82 procent 2018 jämfört med fjolåret, enligt statistik från polisens Nationella bedrägericenter (NBC). Det är grundläggande att inte lämna ut lösenord/koder och liknande till okända.
Läs mera här: https://www.svd.se/dramatisk-okning-av-brott-mot-aldre–upp-82-procent?utm_source=SvDNYH1D&utm_medium=email&utm_campaign=2018-09-25