Äldre har blivit vårdens förlorare – hela artikeln

Allt fler blir allt äldre i vårt land. Det är en fantastisk välfärdsframgång, men ställer oss också inför en rad utmaningar som krävs för en trygg och god äldreomsorg. Hög prioritet måste ges åt att öka vårdens och omsorgens förmåga att åstadkomma god kvalitet och hög effektivitet.

Landstingen och kommunerna har ansvaret för äldrevård och äldreomsorg. Inom landstinget bedrivs vården på sjukhus eller på vårdcentraler. Idag bedrivs vård och omsorg allt mer i hemmet och då vilar ansvaret på kommunens hemtjänst och landstingets hemsjukvård.

Geriatrik/äldrevård är den sjukvård som är specialiserad på åldrandet och dess sjukdomar. Inom geriatriken finns olika behandlingsalternativ vid geriatriska specialistkliniker eller genom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH).

Äldre har låg prioritet inom akutsjukvården och det saknas kunskap om äldres behov och speciella förutsättningar. Ofta kan de inte tala för sig, och de har komplexa behov. Därför blir de förlorare.

MÅNGA MULTISJUKA
Många äldre är dessutom multisjuka, något som bl.a. togs upp på DN Debatt 3 januari 2014 under rubriken ”Akutvården måste klara också sköra åldringar”.

De har flera diagnoser från olika sjukdomsgrupper. De multisjuka äldre är allvarligt sjuka, men oftast inte akut och får därför ofta vänta länge innan det blir deras tur.

Behoven som multisjuka ger uttryck för stämmer väl överens med målformuleringar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Men lagarna i sig innehåller inga riktlinjer för hur man ska nå de övergripande målen. För att nå dit krävs ett väl fungerande samarbete mellan landsting och kommuner.

FORSKNINGEN ÄR GRAVT EFTERSATT
Utredare och forskare på Äldrecentrum inom sektorn vård och omsorg studerar boende, kost, biståndshandläggning, samverkan, anhörigas situation samt läkemedel. Om detta finns att läsa  i bl.a. Äldrecentrums rapport 27 januari 2014.

Forskning om vård och omsorg av sköra äldre är gravt eftersatt, vilket gör att det fortfarande finns stora kunskapsluckor inom området.  ”Strukturerat omhändertagande av äldre” förbättrar livskvaliteten och reducerar kostnaderna.  Samtidigt måste styrsystemet förändras så att samarbetet mellan kommunal vård, primärvård och sjukhusvård gynnas. Idag försvåras sådan samverkan av ett ”struprörstänkande”, där varje aktör värnar om sin egen organisation och budget.

Ur etisk synpunkt är det oacceptabelt att de sköra äldre patienterna ska stå tillbaka jämfört med andra patientgrupper som ” hörs mer”. God och evidensbaserad vård måste gälla för sköra äldre.

Istället för att göra en sammanvägd individuell bedömning av hela sjukdomsbilden i samarbete med inblandade parter skickas ofta dessa patienter mellan olika specialister, allmänläkare, akutmottagning och hemtjänst. Den ena vet sällan vad den andra har sagt och gjort. Resultatet blir att svårt sjuka äldre hamnar i kläm.

ÄLDRE BEHÖVER MER TID HOS LÄKARNA
Äldre och sköra patienter måste få mer tid hos doktorn. Det krävde Läkarförbundet i en rapport 20 september 2013.

Förutom mer tid hos doktorn måste uppföljning av läkemedelsanvändning och bieffekter skärpas. Medicinering är den vanligaste behandlingen när det gäller äldre personer. Trots det är nästan inga läkemedel testade på personer över 75 år. Den äldre kroppen är mer känslig för läkemedel och löper större risk att drabbas av biverkningar och andra läkemedelsproblem.

Studier har visat att äldre äter i genomsnitt fem till sex mediciner per dag och får ofta läkemedel baserade på symtom snarare än orsak. Läkare vet sällan vad andra läkare skrivit ut och varför. Det leder till att uppemot 20 procent av alla akuta inläggningar på sjukhus av äldre beror på felaktig användning.  Fler läkemedel, desto större sannolikhet för biverkningar. Risken för att läkemedel påverkar varandra på ett olämpligt sätt (läkemedelsinteraktion) ökar därmed.

FÖRÄNDRINGAR HAR BÖRJAT KOMMA
Äldreforskningens Hus har uppmärksammat problemen med äldres läkemedel och varit drivande i frågan i över tio år. På många håll har förändringar nu börjat ske.

Anpassad äldresjukvård förutsätter samverkan i team med den kommunala hemsjukvården och omsorgen samt med öppen specialistvård inte minst geriatriken. Systemet bygger på att patienten har en fast läkarkontakt i primärvården.

Under många år har ambitionen varit att öka direktintag till geriatrisk klinik, för att undvika att den äldre först ska behöva komma till akuten. Våren 2009 infördes ett ekonomiskt incitament för klinikerna att ta emot patienter direkt från hemmet. Idag visar rapporter att det fortfarande fungerar olika för de geriatriska klinikerna. Men andelen direktinlägg har sedan dess ökat.

De flesta landsting har idag en regel om att vistelsetiden på akuten inte får överstiga fyra timmar, ett mål som dock inget landsting lyckas leva upp till. Socialstyrelsens mätningar idag visar att patienter över 75 år vistades mer än åtta timmar på akutmottagningen. Detta är ett uttryck för allvarliga brister i omhändertagande och ett brott mot såväl medicinska som etiska principer.

Det handlar inte bara om att förkorta väntetiden inom akutsjukvården, utan bemötandet från personalen har stor betydelse för hur nöjd man känner sig efter ett besök på akuten. Det handlar om att få rätt information, men även att känna sig sedd som patient.

BRISTER I VÅRD OCH OMSORG
Socialstyrelsen har i ”Samordnad vård och omsorg om de mest sjuka äldre  –  En redovisning av arbetsläget”, hösten 2013 identifierat följande brister i vård och omsorg för de mest sjuka äldre:

  • Bristfällig läkemedelsbehandling
  • Samordningsproblem mellan och inom regioner/landsting och kommuner.
  • Majoriteten av landstingen arbetar inte systematiskt med att identifiera de mest sjuka äldre inom primärvården och specialistvården.
  • Kompetens och kvalitetsbrister. Bemanningskraven ej uppfyllda- för få händer.

Socialstyrelsen reglerar, ger vägledning och följer upp vården för de mest sjuka äldre. De arbetar brett för att åtgärda de problem som finns.

Rapporten publiceras för fjärde året i rad. Den tas fram gemensamt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Syftet är att ge beslutsfattare inom kommun och landsting underlag för att förbättra verksamhetens egna resultat och att kunna jämföra sig med andra. Rapporten innehåller resultat för 37 indikatorer och 14 bakgrundsmått.

FALLSKADOR OCH UNDERNÄRING
Fallskadornas omfattning och konsekvenser analyserades  i Socialstyrelsens rapport den 15 januari 2014: ”Fallskador fortsätter öka för äldre.” Sveriges Radio har också tagit upp denna problematik, bl.a. i program med professor Yngve Gustafson, Umeå universitet.

Problemet med undernäring togs upp på DN Debatt 28 januari 2014 under rubriken ”Äldre hotas av undernäring”.
Socialstyrelsen rapporterade 1 september 2011 att mer än var fjärde kroniskt sjuk lider av undernäring och bland äldre kroniskt sjuka är närmare hälften undernärda. Socialstyrelsen krävde att vården snabbare upptäcker och behandlar dessa patienter. Kostnaderna som problemet orsaker ligger i nivå med dem för övervikt och fetma men har länge underskattats. 
– Alla vinner på att vi tar krafttag för att minska undernäringen. Vi kan få kortare vårdtider, färre dödsfall, minskat lidande och piggare människor med förstärkta immunförsvar och färre infektioner, konstaterade Socialstyrelsens medicinalråd och utredare Torsten Mossberg.

Gunilla Almén, sjuksköterska, Stockholm

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *