Politikerna måste slå näven i bordet! (hela artikeln)

Hur de äldre mår förmedlas ofta av media,  rapporter och undersökningar. Det är sällan genom politiker i en äldrenämnd eller socialnämnd runt om i landet. Partiernas intresse för äldres förhållanden varierar också. Från bra till låg nivå.

– Byt jobb! är äldreminister Maria Larssons budskap till anställda i hemtjänsten som har dåliga arbetsvillkor. Rådet får Kommunals Annelie Nordström att koka av ilska. – Det är så korkat. Åtstramningens pris i en alltmer slimmad äldreomsorg är högt för de äldre, de anhöriga och  för personalen

Det borde finnas mer djuplodande utvärdering  kring den äldreomsorg som gradvis har monterats ner i landet. Denna nedmontering  är ingen ny fråga men verkar idag än mer aktuell. Men omvandlingen av äldreboenden och servicehus, ibland nedläggning, är ingen självgående process. Det styrs av politiska beslut.

Marta Szebehely & Petra Ulmanen presenterade i november 2012  en tänkvärd rapport   ”Åtstramningens pris – hur påverkas de medelålders barnen av äldreomsorgens minskning”. http://www.kommunal.se/Kommunal/Kommunal-tycker/Rapporter/Ovriga-rapporter/Atstramningens-pris/#.UuuhjpqA2ic

Vad är det då som de äldre allra mest behöver för att kunna leva ett socialt och tryggt  liv?  De behöver, liksom oss alla andra, trygghet och värdighet i olika former. Men snäva budgetramar gör att villkoren för biståndshandläggare och hemtjänstpersonal ger mindre omsorg till de äldre.

Grundläggande behov
De mest grundläggande behoven är: En trygg bostad, vällagad mat, utevistelse och social samvaro. Idag finns inte valfriheten att få välja mellan att bo kvar hemma eller att få komma till ett servicehus/äldreboende. Inte ens för den som fyllt 90 år. Den äldre bedöms allt som oftast som ”för  pigg” för plats på äldreboende.

Andra behov är vällagad, näringsrik mat. Antingen hemlagad, vilket idag tidsmässigt är svårt att uppnå. Eller upphandlad mat där beställarna ställer krav på  maten ska vara näringsrik och god. Anpassad efter de äldres önskemål. Många äldre är idag undernärda.

Att få vistas utomhus borde vara ett självklart inslag i ett värdigt liv. Att få känna vinden blåsa i ansikte och hår. Få känna årstidens dofter. Att få minnas. Men så  är det inte alltid. En äldre person  tickar pengar om den behöver hjälp med att komma ut. Och de krympande anslagen, minskad personalstyrka, stress och underbemanning gör att de äldre kommer ut alltför sällan.

Allra svårast har de dementa som bor kvar hemma. Demens är också anhörigas sjukdom med all den oro som följer.Och stor ensamhet för den demente.  Demensförbundet undrade i ett reportage vad tre minuters samtal och ett lunchpaket – ger för de dementa.

I Rapporten ”Matlåda – med eller utan samtal”, gav Kommunal och Akademikerförbundet, SSR, en rad förslag till hur målet om god kvalitet i vården kan nås. Ökad grundbemanning i äldreomsorgen och kontinuitet genom god planering och uppföljning av insatser. Det är A och O inom vården. http://www.akademssr.se/getfile/1623/Matl%C3%A5da%20med%20eller%20utan%20samtal2.pdf

Plats för återhämtning
För de äldre som bor kvar hemma är möjligheten  att få en tids återhämtning, en korttidsplats (tidigare  benämnt korttidsboende) viktigt. När man minskade på servicehus/äldreboenden och sjukhusen ansåg de äldre allt fortare färdigbehandlade var förutsättningen att det skulle finnas tillräckligt med korttidsplatser. Idag är dessa platser mycket svåra att få. Politikerna måste skärpa sig.

Som exemplet med Erik som svag och medtagen efter en sjukhusvistelse behövde tillsyn minst fyra gånger natt och dag. Borde inte Erik ha fått en korttidsplats för återhämtning under några dagar eller en vecka?  Att sen vårdbiträdet som tjänstgjort natt på morgonen upptäckte att hon gått till fel person – vid fem tillfällen under natten utgör förhoppningsvis ett undantag.

Svenska Dagbladet  hade under början av 2010 flera reportage om hur de hade granskat äldreomsorgen i Stockholms kommun för år 2009. Om detta, Erik och mer därtill, kan ni läsa i min interpellation om ”kontinuerlig granskning av äldrevården.” http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=34230

Det är ofta tidningar och TV som ger oss, politiker såväl som allmänhet, information om vad som hänt. Det tackar vi för. Det är bra att media granskar men det blir en något omvänd turordning. Det borde vara politikerna som i första hand granskade sin kommuns  egen verksamhet. Inte minst när det handlar om vård och omsorg, alltså äldre och funktionsnedsatta.

Nu är det viktigt att  alla politiker börjar förstå situationens allvar och slår näven i bordet!

Eivor Karlsson, grön senior i Stockholm

2010 skev jag en interpellation om kontinuerlig granskning av äldrevården. SvD hade under jan. 2010 granskat äldreomsorgen i Stockholms kommun för år 2009. Men svaren på de fem frågorna är fortfarande till stor del – just obesvarade.

Mellan 2001 och 2012 försvann var fjärde plats i äldreboenden, det vill säga drygt 30.000 platser. Antalet personer med hemhjälp har ökat under de senaste decennierna i takt med att äldreboenden har lagts ner. Men det har inte kompenserats av utökad hemtjänst – sett till antalet hjälptimmar per person. Därav en del av problemet. När beviljad hemtjänst inte räcker till tvingas fler närstående vårda sina anhöriga. Dessutom har Sverige halverat antalet sjukhussängar på mindre är 20 år. Allt fler äldre anses allt snabbare färdigbehandlade.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *