ETT BRA LIV SOM SENIOR

Framtiden tillhör alla

Miljöpartiet är ett ungt parti. Både medlemmar och de som röstar på partiet är ofta unga. Men alla blir äldre och även många äldre är aktiva i Miljöpartiet – en del har varit med sedan partiet bildades. Många äldre miljöpartister är verksamma i Gröna Seniorer.

Det finns ingen motsättning mellan tillströmning av yngre till Miljöpartiet och vår möjlighet att driva en bra politik för äldre. Att många yngre söker sig till partiet är glädjande – och nödvändigt för den gröna politikens framtid. Även vi i Gröna Seniorer blickar framåt. Framtiden tillhör alla och dessutom har vi våra barns och barnbarns bästa för ögonen.

För Gröna Seniorer ligger det också nära till hands att särskilt uppmärksamma och betona de delar av politiken som är betydelsefulla för de äldre i dagens och i framtidens samhälle. I denna skrift belyser vi detta. Det handlar dels om äldre i allmänhet och dels om äldre, som till följd av sjukdom och funktionsnedsättningar har behov av särskild omtanke och stöd från samhället. I det här programmet visar Gröna Seniorer i stockholmsregionen på politikområden som är av betydelse för äldre i regionen med litet vidare utblickar mot nationell politik.

Äldre behövs i alla livet skiften

Det är ett stort slöseri att inte ta vara på äldres kompetens, kunskap och erfarenheter. Det gäller i samhället men också i vardagslivet. I Sveriges riksdag utgör andelen över 65 år några få procent av riksdagsledamöterna samtidigt som andelen över 65 år i befolkningen är ungefär en femtedel. Det är en snedfördelning som för med sig att äldres kompetens inte tas till vara men också att de äldre människornas liv och framtid inte ges tillräckligt utrymme. Mogna, erfarna människors synpunkter och värderingar behövs för att forma framtiden. Äldre behövs också i alla skiften i vardagslivet, i skolan, i arbetet, inom konsten, forskningen – ja på alla områden mår samhället bra av en generationsblandning. Den för också med sig att uppskattning och respekt ökar för alla och inte är åldersbunden.

Skatter och pensioner i otakt

Det finns ett samband mellan skatter och välfärd. De senaste tio åren har vi haft kraftiga skattesänkningar i Sverige. Det rör sig om många miljarder, som hade kunnat användas inom välfärden. Exempelvis kunde vissa av de brister som uppdagats inom äldreomsorgen ha kunnat motverkats. Inkomstklyftan har ökat kontinuerligt mellan dem som arbetar och dem som inte gör det. För många blir det en ekonomisk chock att gå över från förvärvsarbete till att bli pensionär. Månadsinkomsten blir i många fall bara 50-60 procent av vad den var före pensionen.

Regeringen har sänkt skatterna mycket mer för de förvärvsarbetande. Efter makttillträdet 2006 började allianspartierna att systematiskt öka inkomstklyftan genom att införa s.k. jobbskatteavdrag.

Detta gör att en pensionär kan få betala 20 000 kr mer i skatt per år än en förvärvsarbetande vid samma inkomst. Också andra grupper missgynnas (exempelvis arbetslösa och sjukskrivna). En vanlig pensionär betalar årligen mellan 12 000 och 18 000 kr mer och skillnaden ökar 2014. Miljöpartiets kongress har beslutat att den orättvisa skatten ska bort.

Medan lönerna stiger med cirka tre procent per år sänks pensionerna. Det beror på den s.k. bromsen, som är en följd av en överenskommelse för flera år sedan mellan socialdemokraterna och allianspartierna. Miljöpartiet och vänsterpartiet stod inte bakom överenskommelsen.

Pensionssystemet är bl.a. beroende av samhällsekonomins utveckling och bromsen ska slå till om pensionssystemet riskerar att gå back. Pensionärsorganisationerna kräver att systemet görs om, men de ansvariga partierna bakom överenskommelsen vägrar.

Tillgängliga uppgifter visar att mellan åren 2010 och 2018 väntas bromsen sänka inkomstpensionerna med totalt cirka 75 miljarder (efter att hänsyn tagits till bostadstillägg). För en genomsnittlig pensionär rör det sig under samma period om cirka 47 000 kronor i minskad pension.

Kollektivtrafik som fungerar

Kollektivtrafiken ska fungera. Då kan många äldre ta sig fram med den. Det finns fortfarande stora brister i tillgänglighet för människor med funktionshinder och äldre och dessa ska rättas till snarast. Enligt EU-direktiv skulle samhället ha varit anpassat senast 2011.

Det kan behövas assistans mellan vissa färdmedel till exempel i tunnelbanan, till tåget, till fartyget. Det kan vara lång väntan innan påstigning. Även omstigningar och byten kan innebära långa gångvägar och det bör därför finnas rulltrottoarer där det är möjligt.

Det ska finnas sittplatser och toaletter på alla tåg- och tunnelbanestationer, fartyg och terminaler. Vid busshållplatser bör det alltid finnas sittplatser och anordning med skylt och röst som talar om när nästa buss kommer.

Närtrafiklinjer med bussar eller mindre fordon bör finnas med täta turer i lokalområdena. Taxi är också kollektivtrafik, särskilt om fler åker i samma bil.

Färdtjänsten ska fungera tillförlitligt och punktligt. Grunden enligt lagen är att resenärerna ska ha samma frihet att transportera sig som andra resenärer i kollektivtrafiken. Färdtjänstresor ska tilldelas generöst. Alla människor måste ha ekonomisk möjlighet att resa och därmed hålla kontakt med vänner och anhöriga. Vi föreslår ytterligare prissänkningar eller gratis kollektivtrafik under lågtrafik för människor över 65 år. Vi föreslår också att det införs ett riksresekort på länstrafik och nationell tågtrafik för pensionärer, 40 procent rabatt kan vara ett mål.

Den viktiga boendefrågan

För de äldre, som vill bo kvar i sin bostad så länge som möjligt, och de är i majoritet, utgör inte vardagen i själva boendet några större problem. En väl fungerade hemtjänst och hemsjukvård är dock en förutsättning om man har sviktande hälsa eller olika funktionsnedsättningar.

Men alla vill inte bo kvar hemma. Många vill på grund av ålder, skröplighet, ensamhet, nedstämdhet eller isolering komma till ett tryggt boende med någon form av gemenskap – exempelvis servicehus. Möjligheten att få plats avgörs av den biståndsprövning, som kommunen genomför. Alla som önskar denna boendeform kan inte få en plats. De som får avslag på ansökan om servicehus får ofta till svar att behovet kan tillgodoses genom utökad hemtjänst. Det är först när man blir riktigt sjuk och inte kan vistas hemma som man under sin sista tid får komma till ett vård- och omsorgsboende. Där lever man oftast en kort tid – i genomsnitt cirka 10 månader vid kroppslig sjukdom. Alltså tvingas många äldre vistas hemma alldeles för länge med hänsyn till sitt sviktande hälsotillstånd.

Fler platser behöver inrättas och riktlinjerna för biståndsprövningen mjukas upp så att fler kan få sina önskemål tillgodosedda. Den kommunala verkligheten stämmer dåligt med socialtjänstlagen, som säger att ”äldre människor ska få möjlighet att leva och bo självständigt med trygga förhållanden. Ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.…”

Nu byggs allt fler s.k. trygghetsboenden. Men hyran är hög och boendet ger ingen speciell trygghet. Pensionärer med låg pension har ofta inte råd att flytta dit. Miljöpartiet vill ha varierande boendeformer. Servicehusen ska behållas – inte läggas ner för att ersättas med trygghetsboenden. Det är dessutom viktigt att det finns tillräckligt med korttidsplatser. Dessa används för återhämtning efter vård på sjukhus eller som avlastning om livet därhemma tillfälligt inte fungerar. Många äldre med demenssjukdom, som bor kvar hemma, har det svårt med ensamhet och rastlöshet. Demens är också de anhörigas sjukdom med all den oro som följer. De dementa behöver stimulans till exempel vid ett dagcenter och genom insats av demensteam inom hemtjänsten. Vid accelererande behov bör den äldre ges möjlighet till placering i vård- och omsorgsboende med demensinriktning.

Att få vistas utomhus borde vara ett självklart inslag i ett värdigt liv. Få känna vinden blåsa i ansikte och hår. Få uppleva årstidernas växlingar. Så är det inte alltid. De ekonomiska förutsättningarna innebär en bemanning med så knapp schemaläggning att de äldre inte alltid får komma ut.

Personalens arbetsvillkor är viktiga för äldreomsorgens kvalitet. Personaltäthet, utbildningsnivå liksom meddelar- och yttrandefrihet är grundläggande för en god omsorg.

Måltiderna är dagens höjdpunkt

Måltiderna är dagens höjdpunkter för många och kanske framför allt för äldre. Därför ska maten lagas och måltider serveras med både kunskap, inspiration och påhittighet. Vårdgivarna ska ha tillgång till dietister, som har kunskap om äldres näringsbehov. Maten ska lagas på plats eller på näraliggande tillagningskök för att undvika att måltiderna transporteras långa sträckor eller förvaras färdiglagad mer än en dag.

Måltider på äldreboenden bör bidra till att årstider och högtider uppmärksammas. Förutom jul, påsk och midsommar exempelvis fettisdag, vårfrudagen, kräft- och surströmmingssäsong. Även andra kulturers högtider, till exempel Eid al-fitr, fastebrytandes fest, bör kunna högtidlighållas. Dagens och veckans rytm är viktig, med olika slags måltider på dygnet. Kanske ”fredagsmys” och lite finare söndagsmiddag som veckoslutsmarkering.

En ”önskevecka” med deltagande i att planera veckans måltider kan vara engagerande för de boende liksom att kunna delta i enklare köksarbete.

Maten som serveras ska vara klimatsmart:

• lagad med ekologiska råvaror
• köttinköp specificerade med krav på god djuruppfödning
• råvaror i säsong, vilket även bidrar till årstidsrytmen
• ökat inslag av vegetarisk kost minskar miljöpåverkan ytterligare.

Lunchen ger ungefär en fjärdedel av dagens energiinnehåll. Övriga måltider, frukost, mellanmål och middag, ska tillgodose resten av närings- och energibehov. Tiden mellan senaste kvällsmål och frukost bör inte överstiga 10-11 timmar. Äldre personer är mycket sköra och äter vanligtvis små portioner men gärna ofta. Undernäring måste förebyggas genom näringsrika och aptitliga måltider.

LOV, Lagen om valfrihetssystem ger hemmaboende pensionärer, som får hemtjänstinsatser, möjlighet att välja utförare. Dessa har olika sätt att tillhandahålla lunch till pensionärerna. Avtal kan ske med kommunens leverantör, närbelägen restaurang eller annat sätt. Lunch levererad veckovis i plastlådor ska inte få förekomma. Det är viktigt att alla utförare har kompetens att näringsberäkna måltiderna. Det är mer troligt att maten äts upp om den är god, vällagad och därtill näringsriktig.

Samarbete med näraliggande skola kan vara värt att pröva. Äldre personer kan ha en lugnande inverkan på atmosfären i skolmatsalen samtidigt som många pensionärer uppskattar att det är lite liv och rörelse omkring dem.

Friskvård som bevarar hälsan

Det finns en stark koppling mellan motion och ökad livslängd. Fysisk aktivitet förbättrar uthållighet, styrka, balans och rörlighet. Motion förebygger sjukdomar, minskar behovet av läkemedel och främjar ett självständigt liv. Motion på recept och subventionerad gymkort bör finnas för äldre. Det bör också finnas olika typer av motion. Former som äldre lätt tar till sig är gymnastik, dans, limedance, vattengymnastik, stavgång, skidor, cykling och utomhusgym.

Grönområden främjar hälsa och livskvalitet och stimulerar till utevistelse och fysisk aktivitet. Tillgång till trädgårdar och grönska förbättrar läkning och är viktiga för god vård.

Många äldre får alltför många mediciner, tio eller fler är inte ovanligt. Övermedicinering kan ge svåra biverkningar och fallolyckor. Varje månad säljs en ny medicin med samma verkan som ersätter den föregående. Orsaken är priset. Det verksamma ämnet ska vara detsamma MEN det forskas inte på sidoämnen i läkemedel, såsom t.ex. färg. Vid hög ålder ökar känsligheten för olika läkemedel och hur de samverkar. Läkemedel till äldre måste därför alltid grundas på helhetsbedömning av sjukdomsbilden. Behandling och läkemedelsbehov bör regelbundet bedömas av en expert på äldres sjukdomar och vård, en geriatriker.

I dag lever vi i ett kemikaliesamhälle där nya kombinationer av ämnen tillkommer varje dag. Kemikalier används t.ex. i tillverkningen av våra kläder, i maten, i hemtextilier, för rengöring och kroppsvård. Mängder av ämnen går ut i avloppen och hamnar så småningom i vårt dricksvatten. I dag finns mätbara mängder kemikalier och läkemedelsrester i dricksvattnet och kan inte renas bort i reningsverken. Äldre och barn är särskilt känsliga för inverkan av kemikalier.

Att vara behövd och uppskattad är viktigt för hälsa och välbefinnande. Att få fortsätta att vara den person man alltid varit är viktigt. Man är inte ett kollektiv för att man är gammal. Omvårdnad och hjälp i hemmet ska alltid ges med respekt för den äldres egna val och integritet. Det är också viktigt att underlätta samvaro över generationsgränserna.

Det finns ett stort värde – för den enskilde och för samhället – att bevara möjligheterna till hälsa och ett aktivt liv så länge som möjligt. Ett sätt är att distriktssköterskan gör förebyggande hembesök till äldre för att informera om vad man själv kan göra för att förebygga eller uppskjuta ohälsa och funktionsnedsättning och vad samhället kan bidra med.

På äldre dar minskar muskelstyrkan och balansen blir sämre. Reaktionsförmågan blir inte längre så snabb och tyvärr blir fallskador i hemmet vanligare med åren. Fallskador kan förebyggas med olika insatser där daglig motion och näringsriktig, kalciumrik mat som mjölkprodukter och bladgrönsaker.

Högre prioritet för de äldre i vården

Allt fler blir äldre i vårt land. Det är en välfärdsframgång men ställer oss också inför en rad utmaningar som krävs för en trygg och god äldreomsorg. Äldre har idag låg prioritet inom akutsjukvården. Där saknas fortfarande kunskap om äldres komplexa behov och speciella förutsättningar. Ibland kan de äldre inte heller tala för sig.

Miljöpartiet vill att en äldre person, som blir sjuk, ska få vård av hög kvalitet oavsett var i regionen man bor. Äldreomsorgen ska samarbeta i team med hemsjukvården. Strukturerat omhändertagande av äldre både förbättrar livskvaliteten för den enskilde och reducerar kostnaderna.

Den äldre, som ofta har flera diagnoser från olika sjukdomsgrupper, ska ha en fast läkarkontakt. Sjukvårdens styrsystem ska främja samverkan kring den äldre patienten och utformas så att den äldre ges mer tid hos doktorn för bl.a. uppföljning av läkemedelsanvändning och biverkningar.

För att undvika att äldre blir liggande med långa väntetider på akuten bör direktintag till geriatrisk klinik ökas. Helst bör klinikerna ta emot patienter direkt från hemmet.

Miljöpartiet vill även satsa på en god rehabilitering för äldre. Här behöver ansvarsfördelningen mellan kommunen och landstinget göras tydlig så att den enskilde får nödvändiga insatser och inte faller mellan stolarna. Fler geriatriker (specialister på äldres sjukdomar) måste utbildas.

Det finns exempel på att män och kvinnor bemöts olika i vården. Därför är det nödvändigt att anlägga även ett genusperspektiv när hälso- och sjukvården för äldre planeras och följs upp.

Tandvårdens taxa = sjukvårdens

Tänderna är en del av kroppen. Många av dagens äldre har sina tänder i behåll. Det är viktigt att gjorda lagningar sköts. Dagens tandvård är sålunda mer kostsam än för tidigare äldre generation. Dessutom orsakas sjukdomar som hjärtbesvär av dålig tandhälsa. Det är också känt att vissa tandlagningsmaterial kan orsaka allergier eller giftpåverkan. Rätt till tandvård enligt hälso- och sjukvårdens taxa kan erbjudas personer med vissa sjukdomar. I landstingets ansvar ingår att erbjuda munhälsobedömningar och viss tandvård till personer med stora omvårdnadsbehov.

Miljöpartiet arbetar för att tandvård skall erbjudas alla jämförbar med hälso- och sjukvårdens taxa. Tandhälsa ska inte vara en klassfråga.