Höjd pensionsålder och minskad extraskatt för de flesta pensionärer

Pensionsgruppen har lagt fram ett färdigt förslag till riksdagen om att utveckla och modernisera pensionssystemet. Bland annat vill man redan till nästa år höja den lägsta åldern för att ta ut allmän pension från 61 till 62.

Höjd ålder för uttag av allmän pension
Pensionsgruppen är en blocköverskridande arbetsgrupp som arbetar med att säkra långsiktigt höjda, hållbara pensioner. I Sverige lever vi allt längre och våra liv är friskare. År 1994  när nuvarande pensionssystem beslutades var den genomsnittliga återstående livslängden vid 65 års ålder 19,8 år för kvinnor och 16 år för män. År  2016 hade medellivslängden vid 65 är sammantaget ökat till 20,4 år både för kvinnor och män.
Om vi skulle fortsätta att gå i pension vid samma ålder som idag leder det samtidigt till lägre inkomstgrundande pensioner. Pensionsgruppen föreslår därför att åldern för när allmän pension kan börja tas ut höjs enligt följande:

  • År 2020 höjs åldersgränsen till 62 år, vilket innebär att personer som är födda 1959 eller 1960 tidigast kan ta ut allmän pension vid 62 års ålder.
  • År 2023 höjs åldersgränsen till 63 år. Personer som är födda 1961 eller 1962 får tidigast ta ut allmän pension vid 63 års ålder.
  • År 2026 höjs åldersgränsen till 64 år. Personer som är födda 1963 och senare får tidigast ta ut allmän pension vid 64 års ålder.

Riktålder börjar tillämpas 2026
Riktålder för pension är nytt begrepp som ska införas i socialförsäkringsbalken. Beräkningen ska göras för varje år och ska gälla för det sjätte året efter beräkningsåret. Formeln för att räkna ut denna riktålder är ganska avancerad, men förenklat kan man säga att när återstående medellivslängd för människor fyllda 65 år ökar, så höjs också riktåldern för pension.
Riktåldern ska beräknas för första gången 2020, och tillämpas för första gången 2026.
När detta system är på plats kommer alltså olika förmåner i socialförsäkringsbalken att knytas till denna riktålder för pension, vilket innebär att det inte krävs några politiska beslut för att ändra pensionsåldern.

Höjd ålder för avgångsskyldighet
Tidigare i år kom även regeringens förslag om att höja åldern för avgångsskydlighet (LAS-åldern). En anställd har enligt dagens regler rätt, men är inte skyldig, att kvarstå i anställningen till och med utgången av den månad han eller hon fyller 67 år. Enligt förslaget är det tänkt att åldern för avgångsskyldighet ska höjas från 67 till 68 år från och med 1 januari 2020. År 2023 höjs denna ålder till 69 år.

Lika skatt för pensionärer och förvärvsarbetare
Ny skattesänkning 2020 ska minska skatteklyftan före en del. För de med en pension på 17.000 kr försvinner i skatteskillnaden helt. För den som har riktigt hög pension kommer utjämningen senare. De med låga pensioner har fått utjämningen tidigare eftersom de ansågs vara en prioriterad grupp.

Regeringen har skickat ett förslag om en ny sänkning av skatten för personer över 65 år på remiss. Enligt förslaget ska skatten från 1 januari 2020 sänkas för inkomster mellan ca 17 000 och 115 000 kronor per månad så att skatteklyftan för dessa inkomster minskar ytterligare. Den extra skatten på pensioner under 17.000 kr har avskaffats tidigare. För personer med höga pensioner kvarstår en skatteklyfta även efter 2020.

I budgetpropositionen för 2018 aviserade regeringen att sista steget för att ta bort skatteklyftan ska genomföras 2020. Förslaget som regeringen nu lägger följer den aviserade planen, men eftersom jobbskatteavdraget som infördes 2019 på förslag av M och KD m fl innebär att skatteklyftan ökade med sammanlagt 3 miljarder kronor återstår en klyfta även efter den här sänkningen. Om det sjätte jobbskatteavdraget inte hade införts hade skatteklyftan i och med det här förslaget varit helt borta för samtliga inkomstgrupper.

Källa: Pensionsmyndigheten.

Ny sänkning 2020 ska minska skatteklyftan

Regeringen har skickat ett förslag om en ny sänkning av skatten för personer över 65 år på remiss. Enligt förslaget ska skatten från 1 januari 2020 sänkas för inkomster mellan ca 17 000 och 115 000 kronor per månad så att skatteklyftan för dessa inkomster minskar ytterligare. Den extra skatten på pensioner under 17.000 kr har avskaffats tidigare. För personer med höga pensioner kvarstår en skatteklyfta även efter 2020.

I budgetpropositionen för 2018 aviserade regeringen att sista steget för att ta bort skatteklyftan ska genomföras 2020. Förslaget som regeringen nu lägger följer den aviserade planen, men eftersom jobbskatteavdraget som infördes 2019 på förslag av M och KD m fl innebär att skatteklyftan ökade med sammanlagt 3 miljarder kronor återstår en klyfta även efter den här sänkningen. Om det sjätte jobbskatteavdraget inte hade införts hade skatteklyftan i och med det här förslaget varit helt borta för samtliga inkomstgrupper, konstaterar regeringen.

Inkomstklyftan och det nya löftet

Dagens Nyheter har undersökt hur det egentligen är med pensionärernas ekonomiska utveckling. Givetvis har pensionärerna fått mer i plånboken. Men inte alls i samma utsträckning som löntagare. Som framgår av diagrammet ”Disponibel inkomst” i DN-artikeln är klyftan fortfarande stor mellan arbetstagare och pensionärer.

Men det kan komma att förändras en del. I sitt 1 maj-tal meddelade Stefan Löfven att S vill både höja pensionerna och sänka skatten för pensionärer. Alla partier verkar hålla med. Men hur det ska gå till och vilka inkomstgrupper det främst handlar om,  det blir en fråga för riksdagens pensionsgrupp där alla partier utom V och SD ingår.

https://www.dn.se/sok/?q=har pensionärerna fått mer&page=1&sort=relevance&date=

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6944282

Förslag om skattesänkningar 1 januari 2018

Den rödgröna regeringen vill ta bort skatteskillnaden mellan pensionärer och löntagare. Tidigare har skatten sänkts för pensionärer med de allra lägsta inkomsterna. I den kommande höstbudgeten omfattas även pensionärer med lite högre inkomster av sänkningen frän 1 januari 2018. (Regeln är att skatter inte tas upp i vårbudgeten.)

För en pensionär med en inkomst på 10 833 kronor per månad sänks skatten med 58 kronor i månaden. Den som har en pensionsinkomst på 12.500 kronor får betala 141 kronor mindre i skatt varje månad, och motsvarande skattesänkning för den som tjänar 14.000 kronor är 195 kronor. Det är den inkomstgrupp som får den största sänkningen.

 Sedan trappas sänkningen ned. Den som har en inkomst på 20.833 kronor per månad får en sänkning med 116 kronor i månaden och den som har 25.000 kronor får betala 58 kronor mindre i skatt. För den som har en inkomst på över 30.000 kronor blir skattesänkningen noll.

Beräkningarna baseras på en genomsnittlig kommunalskattesats på 32,12 %.

Detta är alltså  ytterligare ett steg för att helt ta bort skatteorättvisan men det återstår en hel del. Förslaget läggs kommande höst. Det är oklart om det får majoritet i riksdagen.

En kvarts miljon fattigpensionärer

Media har allt mer börjat uppmärksamma att ett stort antal pensionärer – ca 250.000 – har en disponibel inkomst under 12.000 kr i månaden. Samtidigt har skillnaderna i ekonomisk utveckling mellan pensionärer och förvärvsarbetande ökat under ett antal år. Dessutom tas extra skatt fortfarande ut på pensionärerna. De ökande boendekostnaderna slår extra hårt mot pensionärerna på grund av deras lägre inkomster.
Kraven på att pensionssystemet ska ses över blir allt tydligare.
Läs mera här: http://www.expressen.se/nyheter/de-bortglomda-pensionarerna/ och http://www.news55.se/debatt-artiklar/oppet-brev-till-sveriges-politiker-ni-maste-se-over-vart-pensionssystem

Ett krig mot svenska pensionärer

Leif Södergren skrev 11 juli i Expressen: ”Det har länge pågått ett krig mot svenska pensionärer. De äldre har svartmålats som en ointressant och en kostnadskrävande grupp som belastar samhället.

Därmed har de effektivt placerats i ett utanförskap vilket gör det lättare för politiker att marginalisera och osynliggöra dem. Pensionerna krymper och dessutom är beskattningen högre för pensionärer i Sverige än i andra europeiska länder.”
Läs mera här: http://www.expressen.se/debatt/det-pagar-ett-krig-mot-svenska-pensionarer/

Inga besked om pensionärsskatten

Skattegapet mellan pensionärer och förvärvsarbetande väntas öka i och med att lönerna höjs under året samtidigt som inget skattebesked har kommit. PRO och SPF är kritiska till att det inte fanns någon skatteinformation i vårbudgeten. Regeringen har aviserat att någon form av besked är att vänta under hösten.
Läs mera här: http://www.svd.se/kravet-ge-oss-besked-om-pensionarsskatten/om/varbudgeten-2016-7skj

PRO kritiserar regeringen för beskattningen

Pensionärernas Riksorganisation (PRO) riktar skarp kritik mot regeringen när det gäller den extra skatten på pensionärer. Den aviserade sänkningen uteblev för många och en del fick höjd skatt.  PRO vill bl.a. att det inför ett pensionsskatteavdrag som är lika stort som jobbskatteavdraget.
Läs mera här: http://www.aftonbladet.se/debatt/article22504763.ab